Botåsens gravfält

Botåsens fornvårdsområde innehåller många spår från människans äldre historia. Gravfältet med det stora röset och domarringen är framträdande men det finns även hålväg, stensträngar och odlingsrösen.

Botåsens gravfält ingår som en del i Botåsens naturreservat som sträcker sig norr- och söderut om gravfältet. Reservatet har bildats av Länsstyrelsen med syfte att bevara den biologiska mångfalden i ett område med betad ekhage och ädellövskog.

Drakrösan - det stora stenröset

Gravfältet består av flera olika slags gravar från olika tidsperioder. En av de mest framträdande av gravarna är det stora röset kallad drakrösan. Röset är från bronsåldern och kom till för ungefär 3000 år sedan och det är den äldsta graven på gravfältet. Graven är i det närmaste rund och mäter ungefär 20 meter i diameter och består av många stenar. Flera personer kan ha begravts här.

Domarringen

Domarringen består av nio stenar och talet nio finns ofta med i gammal folktro. Det heliga talet är förknippat med ödestro. Man trodde att nio stenar runt graven skulle påverka gudarna positivt så att de tog väl hand om den döda. Domarringen byggde människorna på järnåldern och då var röset redan väldigt gammalt.

Stensättningar

Det finns också några gravar som arkeologerna kallar stensättningar. Det är runda förhöjningar i marken som består av stenar som lagts tillsammans och sedan har gräset vuxit över. I dessa gravar hittar vi ofta brända ben. Gravarna är från järnåldern.

Hålväg, stensträng och odlingsröse

I området finns också lämningar efter odling för länge sen. En hålväg visar att många djur och människor gått samma sträcka ofta och delar av sträckan är dessutom markerad med rader av sten, så kallade stensträngar.

Det finns också många odlingsrösen som spår efter de röjda ytor dessa bönder brukade. Ofta kan det vara svårt att se skillnad på en grav och ett odlingsröse och ibland kan de vara blandade.