Aktuella varningsmeddelanden i Örebro länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Grecksåsars hyttruin

Grecksåsars hyttruin

I Grecksåsar har det tillverkats järn i 400 år. På hyttbacken idag finns lämningar kvar efter masugn, rostugn, kolhus med mera.

Medeltida hytta

Vid den lilla bäcken i Grecksåsar byggdes en hytta någon gång under medeltiden. År 1539 fanns det sex bergsmän i byn som ägde hyttan tillsammans. Bebyggelsen samlades runt hyttan och kring gårdarna låg åkrar och betesmark. Skogen som därefter tog vid var en av byns viktigaste tillgångar. Från den fick man bland annat träkol. Det gick åt mängder av kol för att elda i masugnen. Järnmalm hämtades från flera gruvor, bland annat Klintagruvan som låg på byns egen mark. Men man hade också andelar i andra gruvor som låg längre bort, till exempel gruvorna i Nyberget och Striberget. 1859 blev Stadra bruk ägare till hyttan. År 1878 blåstes hyttan ner för sista gången och revs slutligen 1910. Hyttruinen skänktes till Örebro läns museum 1943.

Arbetet i bergsmansbyn

I äldsta tid var det bergsmännen själva och deras hushåll som skötte allt arbete med att bryta malm och tillverka järn. Varje bergsman ansvarade för sin egen gruvbrytning, malmtransport, rostning av malmen, blåsning i hyttan och försäljning av järnet. Arbetet med bergsbruket varvades under året med jordbruksarbetet. Hyttan blåstes på våren när det fanns mycket vatten i bäcken. Då skulle även åkarna plöjas och sås liksom virke fällas till milor. Under sommaren utfördes det hårda arbetet i gruvorna samtidigt som hö och löv samlades in till djuren. Under hösten skulle skörden tas in. Samtidigt brann mängder av kolmilor i skogen. Under vintern gjorde snö och is det lättare att transportera kol och järnmalm till hyttan.

Hyttbacken

Området runt hyttan kallades för hyttbacken. Det var gemensam mark som användes av delägarna i hyttan. Tillsammans ägde de masugnen, rådstugan, bälgkammaren och vattenhjulet. Dessa låg vid bäcken, som gav den nödvändiga vattenkraften. En vattenledning ledde sedan vatten till stampen, där bland annat kvarts krossades. Vid torget fanns en materialbod för redskap och överbliven malm. Där låg också de stora kolhusen. Det färdiga tackjärnet förvarades i järnbodar intill hyttan. Lite längre bort låg malmbodar och rostgropar. Varje delägare hade sina egna bodar och rostgropar.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Text

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering

Fakta

Text

Hitta hit

Fakta

Fornlämningsnr: Nora 42:1 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fornlämning
Grecksåsar är en fornlämning och skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Det är enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning

Kontakt