Gruvsmedjan i Dalkarlsberg

Gruvsmedjan är en av få rester efter den verksamhet som varit byns livsnerv sedan medeltiden – gruvbrytningen. Dalkarlsbergs gruvor hör till de äldsta i landet och brytningen pågick ända fram till år 1948. Idag används smedjans lokaler av Vikers hembygdsförening.
Dalkarsbergs gruvsmedja
Gruvsmedjan i Dalkarlsberg byggdes under åren 1828-1832 och är en av få bevarade gruvsmedjor i länet. Den ersatte en äldre smedja som brunnit ner några år tidigare. I gruvsmedjan tillverkades och reparerades alla de verktyg som behövdes inom gruvbrytningen. Smedjan byggdes om år 1853 och utökades år 1863 med en snickeriverkstad, som bland annat innehöll en spånhyvel och cirkelsåg. Här i Dalkarlsberg startade den första egentliga tillverkningen av järntrådslinor, vilket kom att få en stor betydelse för moderniseringen av gruvhanteringen. Smedjebyggnaden innehåller tre rum; smedjan, borrkammaren och snickeriverkstaden. Den är välbevarad för sin ålder och invändigt finns fortfarande den stora ässjan kvar, liksom en del mekaniska delar för kraftöverföring.
En lång tradition av gruvbrytning
Bergsbruket har präglat Örebro läns utveckling från 1100-talet fram till 1970-talet. Dalkarlsberg tillhör de allra äldsta gruvfälten i landet. Kung Magnus Eriksson utfärdade år 1340 ett privilegiebrev för det som då kallades Västra Berget. Detta Västra Berget har av vår tids forskare tolkats som Dalkarlsberg. Ända fram till mitten av 1800-talet producerades här mest malm bland gruvorna i Nora bergslag. Malmen från Dalkarlsbergs gruvor hade hög järnhalt och var därför mycket eftertraktad av järnbruk i både Värmland och Närke. Dalkarsbergs gruva ägdes från början av enskilda bergsmän. Deras andelar i gruvan köptes under 1700-talet upp av olika järnbruk och gruvan blev slutligen bolagsägd. Gruvan och verksamheten omkring den lades ner år 1948.
Spåren efter gruvverksamheten
Den gamla gruvsmedjan ligger centralt i Dalkarlsbergs gruvfält. Men av alla de byggnader och anläggningar som hörde gruvorna till, finns idag bara ett fåtal kvar. Förutom gruvsmedjan finns bland annat ett kruthus från år 1814 (skyddat som byggnadsminne, läs mer om kruthuset här) samt de många dammanläggningarna med den kilometerlånga kanalen från början av 1800-talet. Kvar finns även många av de gamla gruvarbetartorpen. På platsen mitt emot smedjan står idag en klockstapel från år 1972. Klockan är däremot från gruvtiden, gjuten år 1805 för att kalla gruvarbetarna till bön och gudstjänst innan de gick ner i gruvan. Strax intill står två stora hjul, så kallade brytskivor, som användes vid uppfordringen i den sista gruvlaven, som revs år 1978.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Gruvsmedjan i Dalkarlsberg är skyddad som byggnadsminne.
Skyddad år: 2010
Ägare: Vikers hembygdsförening
Gruvsmedjan i
Riksantikvarieämbetets
bebyggelseregister Länk till annan webbplats.
Hitta hit
Kontakt
-
Elise Höglund
Antikvarie
E-post elise.hoglund@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2248489
-
Michael Thörne
Antikvarie
E-post michael.thorne@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2248498
-
Mia Geijer
Antikvarie
E-post Mia.Geijer@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2248463