Brevens bruk

Brevens bruk är länets bäst bevarade bruksmiljö. Här har järntillverkning pågått i mer än 300 år. Bruket präglas av en organiserad och sammanhållen bebyggelsestruktur, till skillnad från de flesta andra bruken och bergsmansbyarna i länet. Här finns förutom själva järnbrukets byggnader bland annat en bruksherrgård, flera arbetarbostäder, skola, Folkets Hus och kyrka.

Järnframställning och gjuteri

I Brevens bruk har järnhantering bedrivits sedan 1670-talet, då den första stångjärnshammaren privilegierades. Från 1733 kom tackjärnet från den egna masugnen. Under 1800-talet kompletterades verksamheten med mekanisk verkstad och gjuteri. Flera bostadslängor byggdes även för det växande antalet anställda. När masugnen blåstes ner 1933 satsade bruket på gjuteriverksamheten. Ett nytt gjuteri byggdes 1976 men verksamheten lades ner på 1980-talet. Tillverkningen har bestått av allt från gravkors, trädgårdsurnor och vagnsaxlar till kugghjul och vattenturbiner. Brevens kyrka Brevens bruk fick en egen kyrka 1842.

De gula husen

Brevens bruk består idag av ett skogs- och lantbruk. Dagens Brevens bruk präglas av brukets storhetstid under mitten av 1800-talet, då flertalet av den bevarade bebyggelsen byggdes. Typiskt för Brevens bruk är den ockragula färgen på de många putsade husen. Men här finns även en hel del byggnader med traditionellt rödfärgade träfasader.

En bevarad bruksmiljö

Vattnets betydelse som kräftkälla syns tydligt i bebyggelsens struktur, där industribyggnaderna ligger koncentrerade utmed Brevensån. De kanske mest iögonfallande byggnaderna är masugnen med den intilliggande rostugnen. Ett bruksmuseum finns inrymt i det gamla sädesmagasinet från 1786. De äldre arbetarlängorna är samlade på båda sidor utmed bruksgatan och bär namn som Kaklösa och Värdshuset. I bruksmiljöns utkanter finns även flera senare tillkomna arbetarbostäder.

Läs mer om kvinnliga bruksägare vid Brevens bruk, rapport av Ida Dickson och Lena Knutson Udd.