Glanshammars kyrka

Glanshammars kyrka är en av länets mest kulturhistorisk värdefulla kyrkor. Den ovanligt stora kyrkan har medeltida ursprung. Kyrkan har byggts till många gånger genom de följande århundradena. Det stora kyrkorummet präglas framförallt av de ovanliga valv- och väggmålningar från slutet av 1500-talet.

Från träkyrka till stenkyrka

Glanshammars kyrka en av länets märkligaste kyrkor med en lång och komplicerad byggnadshistoria. Redan under 1000-talet fanns här troligen en mindre träkyrka. Under 1100-talet eller tidigt 1200-tal byggdes en liten stenkyrka med västtorn på platsen. Under de kommande århundradena byggdes denna kyrka ut i etapper. Vid slutet av medeltiden hade den enkla medeltida kyrkobyggnaden förvandlats till en tvåskeppig kyrka med dekorativa stjärnvalv. Här och var kan man se spår efter tidigare fönsteröppningar och valv.

Värdefulla väggmålningar

Inne i kyrkorummet finns många värdefulla föremål och lämningar från kyrkans olika tider. Bland de äldsta inventarierna kan nämnas några medeltidens olika helgonaltare, två triumfkrucifix (träskulpturer föreställande Jesus uppspikade på kors) och en dopfunt. Det kanske mest framträdande i dagens stora kyrkorum är de välbevarade tak- och väggmålningarna från 1589. De målades av närkemålaren Anders Jordansson Ryttare. Det finns ytterst få målningar bevarade i Sverige idag från denna tid. På den södra väggen finns även några bevarade rester från den ursprungliga kyrkans medeltida målningar, i form av Adam som åkerman.

En rik bygd redan på bronsåldern

Glanshammar var tidigt en rik bygd och ett viktigt förhistoriskt bygdecentrum. I trakten har ett flertal fynd gjorts från både brons- och järnålder, bland annat vid Hassle. Runtomkring finns flera gravfält som hört till järnålderns byar och gårdar (se Glanshammars gravfält och Skävesunds gravfält). Något som ytterligare förstärker bilden av att Glanshammar var en viktig bygd i äldre tid, är att 8 av Närkes ca 30 runstenar påträffats vid kyrkan. En av dessa sitter en bit upp på utsidan av kyrkans västra vägg intill tornet, en annan ligger i golvet strax innanför dörren till sakristian. Även senare tiders stormän har satt sin prägel på kyrkan. I öster tillfogades ett gravkor över den Reuterska släkten år 1679.

Mer om länets kyrkor finns att läsa i boken Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum, 2000.