Villingsbergs herrgård

villingsbergs herrgård

Villingsbergs herrgård ligger vackert vid vattnet, en mil öster om Karlskoga. Herrgården har anor från 1650-talet som bruksherrgård. I samband med att Villingsbergs skjutfält bildades vid mitten av 1900-talet blev herrgården officersmäss.

Bruksherrgård

Villingsberg var ett av de många järnbruk som grundades i länet under 1600-talet. Bruket anlades omkring 1650 och här fanns förr en typisk bruksbebyggelse. Vid dammen som ligger väster om herrgården fanns hammarsmedjorna. Idag finns inte mycket kvar av järnhanteringen, grunden efter en järndbod finns ytterligare ett stycke väster om dammen. Idag syns sågbyggnaden som befinner sig på den västra strandkanten längs med Villingsälven.

Bruket har kallats Villingskulla Hamrar, Villinge Hamrar, Funckhammar och till sist VIllingsbergs hamrar.

Namnet Funckhammar kommer från Elisabeth Hansdotter Funck som ägde godset under början av 1700-talet. Bruket såldes därefter till Bengt Erland von Hofsten, vars efterkommande skulle fortsätta att bo vid gården i fyra generationer (ca 150 år).

Nedan utdrag från karta över Villingsberg eller Funckhammar år 1703. Kartan i sin helhet finns på Lantmäteriet, Historiska kartor, Karta 1703länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Historisk karta

Officersmäss

Sedan bruksverksamheten upphörde 1897 blev skogsbruket den enda kvarvarande inkomstkällan. Efter att ha ägts av flera bolag köptes Villingsberg upp av Domänverket år 1924 och blev kronopark. 1944 omvandlades ett stort område av Villingsbergs mark till militärt skjutfält. I samband med detta kom herrgården att användas som officersmäss.

Huvudbyggnad från 1700-talet

Den nuvarande herrgårdsbyggnaden i trä uppfördes 1752 och hade fram till 1917 även två tillhörande flygelbyggnader. Till herrgården hör ett lusthus, ”Dianas tempel”, uppfört under 1830-talet i klassicerande stil. Till den bevarade äldre miljön hör också två timrade byggnader från 1700-talet.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Villingsbergs herrgård är skyddad som statligt byggnadsminne.

Skyddad år: 1947

Ägare: Fortifikationsverket

ByggnadsminnesbeslutPDF