Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns kartor över områden med skyddad natur. Där hittar du även beslut, skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden.

Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hjälp med att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Webbplatsen Sveriges nationalparker Länk till annan webbplats.

Nationalparker, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Nationalparker i Norrbotten

I Norrbottens län finns åtta nationalparker. Fyra av dem förvaltas av Länsstyrelsen:

  • Abisko
  • Vadvetjåkka
  • Pieljekaise
  • Haparanda skärgård.

De övriga fyra nationalparkerna förvaltas av organisationen Laponiatjuottjudus:

  • Sarek
  • Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke
  • Padjelanta/Badjelánnda
  • Muddus/Muttos.

De nationalparker som förvaltas av Laponiatjuottjudus ingår i världsarvet Laponia. Mer information om dem finns på Laponiatjuottjudus webbplats för världsarvet Laponia.

Dispenser och tillstånd i nationalparker

För vissa verksamheter och aktiviteter i en nationalpark kan du behöva söka dispens eller tillstånd.

Dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd inom ett skyddat naturområde

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras.

I vårt län finns 266 Natura 2000-områden. Dessa ligger utspridda i landskapet för att skydda vår stora mångfald av naturliga miljöer. Från fjällkedjan till skärgården finns över 60 olika naturtyper som är särskilt viktiga att bevara och över 100 olika växter och djur.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Vid skogsbruksåtgärder till exempel avverkning, skogsgödsling eller anläggande av skogsbilvägar ska du kontakta Skogsstyrelsen.

Natura 2000, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Älvarna

Norrbotten har en stor andel av Sveriges största och mest orörda älvar. Torne-, Kalix- och Råneälven är bara några av våra älvar som är Natura 2000-områden. Det betyder att de ska få fortsätta att vara vilda, oreglerade och hysa rikligt med lax och öring. I älvarna kan man också hitta rariteter som utter, flodpärlmussla och den gröna flodtrollsländan, som är unik för Norrbotten.

Fjällen

Fjällens välbekanta hedar och fjällbjörkskogar har en fantastisk mångfald av bland annat fåglar och insekter. I Padjelanta, Tjålmejaure och Sjaunja kan du träffa på blåhake, fjällpipare eller kanske rent ut av den sällsynta fjällgåsen. På blomrika fjällängar flyger ovanliga skönheter som dvärgpärlemorfjäril och högnordisk blåvinge. Även den ikoniska fjällräven finns i flera av våra skyddade fjällområden.

Kust- och skärgård

I vår kust- och skärgårdsmiljö finns flera sällsynta växtarter. Den vackra strandvivan och den blyga ryssnarven är exempel på blommor som i Sverige är helt unika för Norrbotten. Hänggräset är en annan växt som bara finns här. Den trivdes bättre förr i tiden då kor fortfarande betade på de flesta av våra strandängar. Idag är hänggräset tyvärr utrotningshotat och Länsstyrelsen arbetar aktivt för att arten ska få finnas kvar.

Skogen

Och vad vore väl Norrbotten utan sina vidsträckta skogslandskap? Gör en vandring bland Muddus uråldriga jättetallar eller genom Jelka-Rimakåbbås orörda gammelskog. Har du tur så får du kanske ett möte med tjäder och kungsörn eller finner spår från björn eller lo. Tack vare att områdena skyddas kommer dessa miljöer att finnas kvar även i framtiden för arterna att leva i och för oss att njuta av.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som beskriver:

  • Vad som ska skyddas
  • Vilka åtgärder som behövs
  • Hur åtgärderna ska genomföras

Många av Natura 2000-områdena är också ett naturreservat. För de områdena länkas du vidare till sidan om naturreservatet och där finns bevarandeplanen. I sammanställningen nedan ser du vilka områden som har en uppdaterad bevarandeplan men också vilka som har någon övrig skyddsform.

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Biotopskyddsområde som beslutas i det enskilda fallet kan vara en lämplig skyddsform för ett värdefullt naturområde om: 

  • ett skyddsvärt naturområde stämmer överens med de särskilda beskrivningar som av biotoperna som regeringen har meddelat.
  • det skyddsvärda området inte är större än 20 hektar.
  • man vill ha ett administrativt enkelt och relativt snabbt beslut om
    skydd.
  • det inte finns behov av särskilda detaljerade föreskrifter för sakägare.
  • det inte finns behov av en skötselplan för det skyddsvärda området.

Länsstyrelsen får medge dispens från biotopsskydd endast om det finns särskilda skäl.

Dispens från biotopskydd

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Tillträdesförbud för skydd av djur och växter

Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.

I Norrbotten har vi ett 40-tal fågelskyddsområden utspridda över länet. Nedan finns en lista över områdena och en kort sammanfattning av vad som inte är tillåtet och när. Det finns med en länk till beslutet där de fullständiga föreskrifterna står. Tjålmejaure fågelskyddsområde har ett tillfälligt tillträdesförbud.

Fågelskyddsområden i Norrbotten

Kommun

Namn på område

Förbudet med länk till beslut och karta på Naturvårdsverkets webbplats Skyddad natur

Arjeplog

Tjålmejaure

Jakt av fågel, undantag finns Länk till annan webbplats.

Boden

Bodträsket med flera (Bodåns FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Boden

Lillavan (Bodåns FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Gällivare

Kaivusjärvi (Sammakko FS)

Jakt Länk till annan webbplats.

Gällivare

Leväjärvi (Sammakko FS)

Jakt av sjöfågel och vadare Länk till annan webbplats.

Gällivare

Matinjärvi (Sammakko FS)

Jakt av sjöfågel och vadare Länk till annan webbplats.

Gällivare

Nikunjärvi (Sammakko FS)

Jakt av sjöfågel och vadare Länk till annan webbplats.

Gällivare

Nimismiehenjärvi (Sammakko FS)

Jakt av sjöfågel och vadare Länk till annan webbplats.

Gällivare

Sakalombolo

Köra motorbåt fam till 31 juli, jaga eller ha hunden lös Länk till annan webbplats.

Gällivare

Sammakkojärvi (Sammakko FS)

Jakt av sjöfågel och vadare Länk till annan webbplats.

Gällivare

Sangerjärvi m. fl. (Sammakko FS)

Jakt av sjöfågel och vadare Länk till annan webbplats.

Gällivare

Vasikkajärvi (Sammakko FS)

Jakt av sjöfågel och vadare Länk till annan webbplats.

Haparanda

FS inom Haparanda stad

Jakt Länk till annan webbplats.

Haparanda

Karungi by

Jakt Länk till annan webbplats.

Kiruna

Hyttijärvi (Svappavaara bysamfällighetsförening FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Juholajärvi-Maunokainen (Kuttainen FS)

Jakt Länk till annan webbplats.

Kiruna

Julkathenjärvi (Vittangi FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Kotijärvi (Svappavaara bysamfällighetsförening FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Kulojärvi

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Långträsk (Svappavaara bysamfällighetsförening FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Niili Vuopio (Kuttainen FS)

Jakt av sjöfågel och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Nykvarnijärvi (Svappavaara bysamfällighetsförening FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Parakka

Jakt av sjöfågel och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Piilijärvi

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Pikku Luongasjärvi (Svappavaara bysamfällighetsförening)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Putsala (Svappavaara bysamfällighetsförening FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Sahajärvi (Svappavaara bysamfällighetsförening FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Sarvijärvi

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Tervajärvi (Kuttainen FS)

Jakt av sjöfågel och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Vittangisuanto (Vittangi FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Kiruna

Vuoksujärvi

Jakt Länk till annan webbplats.

Luleå

Blockören, Vallören, Västangrunden

Jakt av änder och vadare samt gå i land eller lägga an 15/5-15/8 Länk till annan webbplats.

Luleå

Börstskärsklubben

Gå i land eller lägga an mellan 1/5-31/7 Länk till annan webbplats.

Luleå

Risögrundet

Gå i land eller lägga an mellan 1/5-31/7 Länk till annan webbplats.

Luleå

Sandskärsreften

Vara inom 200 meter från området mellan 1/5-31/7 Länk till annan webbplats.

Luleå

Småskären, Finnskäret, Klyvan (Småskärens FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Luleå

Södra Fjärdsgrundet

Gå i land mellan 1/5-31/7 Länk till annan webbplats.

Luleå

Östigrundet

Gå i land Länk till annan webbplats.

Pajala

Kaitajärvi (Junosuando samhällighet FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Pajala

Leipiöjärvi

Jakt Länk till annan webbplats.

Pajala

Mustaniemenjärvi (Junosuando samhällighet FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Pajala

Poromaanjärvi (Junosuando samhällighet FS)

Jakt av änder och vadare Länk till annan webbplats.

Pajala

Saittajoki

Köra motorbåt 1/5-15/9 samt jakt Länk till annan webbplats.

Piteå

Västra Storfjärdsgrundet

Vara inom 200 meter från området mellan 1/5-31/7 Länk till annan webbplats.

Piteå

Örsgrunnan

Vara inom 200 meter från området mellan 1/5-31/7 Länk till annan webbplats.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

Naturminnen i Norrbottens län

I Norrbotten finns 18 naturminnen. Här nedanför finns en lista över dem, med länkar till beslutsdokument.

Här är en lista över länets 18 naturminnen uppdelat efter kommun. Via länkarna i kolumnen till höger kan du se var naturminnet ligger och få fram beslutet, via Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Kommun

Naturminne

Naturminne med beslut och karta på Naturvårdsverkets webbplats Skyddad natur

Arvidsjaur

Ormtall Gallejaur

Ormtall Gallejaur Länk till annan webbplats.

Arvidsjaur

Asp Baktsjaur

Asp Baktsjaur Länk till annan webbplats.

Arvidsjaur

Tall Laxbäcken

Tall Laxbäcken Länk till annan webbplats.

Boden

Ormtall Rödingsträsk

Ormtall Rödingsträsk Länk till annan webbplats.

Gällivare

Suptall Liikavaara

Suptall Liikavaara Länk till annan webbplats.

Jokkmokk

Tall Sarkavare

Tall Sarkavare Länk till annan webbplats.

Jokkmokk

Ängsruta Vuollerim

Ängsruta Vuollerim Länk till annan webbplats.

Kiruna

Suptall Aijärova

Suptall Aijärova Länk till annan webbplats.

Kiruna

En grupp granar Maunu

En grupp granar Maunu Länk till annan webbplats.

Kiruna

Björklidengrottan

Björklidengrottan Länk till annan webbplats.

Kiruna

Tårgran Kiruna

Tårgran Kiruna Länk till annan webbplats.

Kiruna

Ormgran Svappavaara

Ormgran Svappavaara Länk till annan webbplats.

Luleå

Ormgranar Rånbyn

Ormgranar Rånbyn Länk till annan webbplats.

Luleå

Norna, guckusko - Grassmyrberg

Norna, guckusko Grassmyrberget Länk till annan webbplats.

Pajala

Pahtalaki renhage

Pahtalaki renhage Länk till annan webbplats.

Piteå

Tall Håkansö

Tall Håkansö Länk till annan webbplats.

Piteå

Tall Sandön

Tall Sandön Länk till annan webbplats.

Övertorneå

Två tallar Koivukylä

Två tallar Koivukylä Länk till annan webbplats.


Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i jordabalken. Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Naturvårdsavtal är ett sätt att skydda natur för en begränsad tid, som ett alternativ till exempelvis naturreservat. Syftet med avtalet är att bevara och utveckla ett områdes naturvärden.

Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som kan tecknas mellan markägaren och staten genom Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal. Avtalen ska kunna användas flexibelt vad gäller typ av områden, avtalens innehåll och avtalstiden.

I avtalet regleras hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas samt vilken ersättning markägaren får. Avtalet kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling. Markägaren har också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Tiden för ett naturvårdsavtal kan variera, från ett år och som längst femtio år. Även ersättningen varierar, beroende på hur lång tid det gäller. Den ekonomiska ersättningen beräknas på områdets virkesvärde minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år). Det innebär till exempel att för ett femtioårigt avtal får du cirka 60 procent av rotnettot i ersättning.

Äganderätten till marken eller jakträtten påverkas inte av att du som markägare väljer att teckna ett naturvårdsavtal.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Våtmarkskonventionen (Ramsarområden), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskydd

Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.

Inom ett strandskyddsområde får du inte:

  1. uppföra nya byggnader
  2. ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
  3. utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
  4. vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
  • schakta eller fylla ut inför byggande.

Tomtplats och hemfridszon

Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.

På platser med höga värden är strandskyddet utvidgat till maximalt 300 meter. På andra platser är strandskyddet borttaget, till exempel inom planlagda områden i tätorter eller vid små sjöar och vattendrag.

Läs noga igenom beskrivning för objektet och fråga mäklaren om det är något du upplever som oklart. Var noga med att få alla uttrycken förklarade och definierade av säljare eller fastighetsmäklare, så att innebörden i objektsbeskrivningen blir tydlig och klar. Gärna skriftligt med underskrift.

Tips på möjliga oklarheter:

  • Du som ny ägare kan bli skyldig att ta bort en olaglig anordning (till exempel brygga), om tidigare ägare har uppfört den utan dispens från strandskydd. Alltså ska du ta reda på om det finns dispens för bryggan/anordningen om det står "servitut" i objektbeskrivningen.
  • Be att få se dispensbeslut för byggnader/anordningar inom strandskydd om de är uppförda efter år 1975.

Står det saker som de här i objektsbeskrivningen:

  • Egen brygga? (finns dispens?)
  • Egen strand?
  • Egen udde?
  • Inredd sjöbod (finns dispens?)
  • Servitut för brygga? (finns dispens?)
  • Strandfastighet?
  • Strandrätt?
  • Vattenrätt?

Du behöver även ha koll på vad du inte får göra som ägare eller köpare

Ligger din fastighet i strandskyddat område får du inte stänga av allmänheten från att gå på stranden eller sitta på bryggan om inte detta kan anses ligga inom din hemfridszon. Du får inte heller utvidga din privata zon genom nybyggnationer, konstruktioner och liknande.

Det är inte tillåtet att ändra användningsområde för byggnader som ger en privatiserande effekt. Du får alltså inte göra om ett båthus till en sommarstuga.

Du får inte göra åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkor för djur och växtarter.

Mäklarens rådgivnings och upplysningsskyldighet på Fastighetsmäklarinspektionens webbplats Länk till annan webbplats.

Strandskyddsdispens

Det är kommunen och länsstyrelsen som ska kontrollera att reglerna om strandskydd följs. Det kallas tillsyn. Det är viktigt med tillsyn för att lagen ska bli lika för alla. Dessutom rättas skador och fel till.

Vad händer om någon bryter mot reglerna?

  • Kommunen eller Länsstyrelsen startar en utredning när vi får reda på att någon brutit mot reglerna för strandskydd. Den personen blir kontaktad, och kan ansöka om dispens i efterhand. I vissa fall kan kommunen eller Länsstyrelsen ge dispens, men inte alltid.

Rätta till felet annars krävs du på pengar

  • Om myndigheten inte kan ge dispens i efterhand, beslutar vi vad som ska rättas till. Det kallas att vi förelägger om rättelse.
  • När myndigheten förelägger om rättelse kombinerar vi det ofta med ett vite. Ett vite är ett bestämt pengabelopp, som böter. Vitet är normalt lite högre än kostnaden för att rätta till felet. Du slipper betala vite om du följer myndighetens beslut och rättar till det som är fel.
  • Myndigheten kan begära att flera viten tas ut, tills du har rättat till det som är fel.

Du kan bli straffad om du bryter mot reglerna

  • Myndigheten är skyldig att anmäla överträdelser till åklagarmyndigheten.
  • Åklagarmyndigheten kan gå vidare och åtala den ansvarige. Åklagaren avgör om regelbrottet är tillräckligt allvarlig för att möjligen vara straffbar.
  • I slutänden är det en domstol som avgör om åtgärden är ett brott.
  • Kommunen eller Länsstyrelsen kan alltid begära att du rättar till felet, oavsett om åtal väcks eller inte. 

Vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden finns till för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. De kan skydda både ytvatten och grundvatten och är ett viktigt verktyg för att bevara dricksvatten med bra kvalitet till framtiden.

Varje vattenskyddsområde har sina egna skyddsföreskrifter som reglerar vad du får och inte får göra inom områdets gränser. Alla Sveriges vattenskyddsområden och deras föreskrifter finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Så inrättas ett vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden bildas oftast genom att en ansökan skickas in till Länsstyrelsen eller kommunen som efter handläggning fattar beslut om att bilda vattenskyddsområdet. Det är möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan komma att nyttjas som vattentäkt i framtiden.

Dricksvatten i Norrbottens län

I Norrbotten är tillgången och kvaliteten på både yt- och grundvatten relativt sett god. Ytvattnet kan dock innehålla höga halter humus och andra grumlande partiklar. Vid snösmältning och höga flöden ökar förekomsten av bakterier och andra föroreningar i ytvattnet. Grundvattnet belastas ofta av innehåll av järn och mangan.

Beslut om vattenskyddsområden och tillhörande skyddsföreskrifter finns tillgängliga hos Länsstyrelsen och respektive kommun.

Dispens, tillstånd och anmälan för åtgärd inom vattenskyddsområden

Plan för marint skydd i Bottniska viken

I Egentliga Östersjön och Bottniska viken finns unika brackvattensmiljöer som inte finns någon annanstans. Samtidigt är tillståndet för flera miljöer och arter kritiskt. En omfattande påverkan på havets ekosystem fortsätter, och det är därför idag ännu viktigare att analysera och formulera vad som behöver skyddas, varför och hur.

Planen för marint områdesskydd i Bottniska viken har tagits fram gemensamt av kustlänsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg och Uppsala. Arbetet har genomförts under 2017–2021, som en del av implementering av det nationella ramverket för marint områdesskydd inom satsningen på Rent Hav.

Vi har gjort analyser av det befintliga nätverket av skyddade områden utifrån bästa tillgängliga kunskap. Länsstyrelserna har tillsammans tagit fram prioriteringar för hur Sverige ska kunna nå de uppsatta målen om att skapa ett representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Planen är en gemensam vägledning för hur vi, olika aktörer, tillsammans behöver jobba vidare för att stärka skyddet av den marina miljön.

Det nationella ramverket för marint områdesskydd, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Lotta Finstorp

Besöksadress

Stationsgatan 5, Luleå eller Industrivägen 10, Jokkmokk

Postadress

971 86 Luleå eller Box 105, 962 23 Jokkmokk

Organisationsnummer

202100-2478

Följ oss