Risk för gräsbrand i Norrbottens länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplats Länk till annan webbplats.

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Nationalparker i Norrbotten

I Norrbottens län finns åtta nationalparker. Fyra av dem förvaltas av Länsstyrelsen:

  • Abisko
  • Vadvetjåkka
  • Pieljekaise
  • Haparanda skärgård.

De övriga fyra nationalparkerna förvaltas av organisationen Laponiatjuottjudus:

  • Sarek
  • Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke
  • Padjelanta/Badjelánnda
  • Muddus/Muttos.

De nationalparker som förvaltas av Laponiatjuottjudus ingår i världsarvet Laponia. Mer information om dem finns på Laponiatjuottjudus webbplats för världsarvet Laponia.

Dispenser och tillstånd i nationalparker

För vissa verksamheter och aktiviteter i en nationalpark kan du behöva söka dispens eller tillstånd.

Ansöka om dispens eller tillstånd inom en nationalpark

Strandskyddsområde

Strandskyddet är ett allmänt skydd som gäller i hela landet. Det gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag, oavsett storlek. Inom strandskyddsområde är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Du som köpare eller ägare

  • Läs noga igenom beskrivning för objektet och fråga mäklaren om det är något du upplever som oklart
  • Du som ny ägare kan bli skyldig att ta bort en olaglig anordning (till exempel brygga), om tidigare ägare har uppfört den utan dispens från strandskydd. Alltså ska du ta reda på om det finns dispens för bryggan/anordningen om det står "servitut" i objektbeskrivningen.
  • Be att få se dispensbeslut för byggnader/anordningar inom strandskydd om de är uppförda efter år 1975
  • Står det saker som de här i objektsbeskrivningen?
  • egen brygga (finns dispens?)
  • egen strand
  • egen udde
  • inredd sjöbod (finns dispens?)
  • servitut för brygga (finns dispens?)
  • strandfastighet
  • strandrätt
  • vattenrätt

    Var då noga med att få de uttrycken förklarade och definierade av säljare eller fastighetsmäklare, så att innebörden i beskrivningen blir tydlig och klar – och gärna skriftligt med underskrift.


  •  Ligger din fastighet i strandskyddat område får du inte stänga av allmänheten från att gå på stranden eller sitta på bryggan om inte detta kan anses ligga inom din hemfridszon. Du får inte heller utvidga din privata zon genom nybyggnationer, konstruktioner och liknande.
  • Det är inte tillåtet att ändra användningsområde för byggnader som ger en privatiserande effekt. Du får alltså inte göra om ett båthus till en sommarstuga.
  • Du får inte göra åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkor för djur och växtarter.

Mäklaren ska ge tilltänkta köpare de upplysningar som de kan behöva om objektet och andra förhållanden som har samband med överlåtelse enligt Fastighetsmäklarinspektionen Länk till annan webbplats..

Läs mer om strandskyddsdispens

Det är kommunen och länsstyrelsen som ska kontrollera att reglerna om strandskydd följs. Det kallas tillsyn. Det är viktigt med tillsyn för att lagen ska bli lika för alla. Dessutom rättas skador och fel till.

Vad händer om någon bryter mot reglerna?

  • Kommunen eller länsstyrelsen startar en utredning när vi får reda på att någon brutit mot reglerna för strandskydd. Den personen blir kontaktad, och kan ansöka om dispens i efterhand. I vissa fall kan kommunen eller Länsstyrelsen ge dispens, men inte alltid.

Rätta till felet annars krävs du på pengar

  • Om myndigheten inte kan ge dispens i efterhand, beslutar vi vad som ska rättas till. Det kallas att vi förelägger om rättelse.
  • När myndigheten förelägger om rättelse kombinerar vi det ofta med ett vite. Ett vite är ett bestämt pengabelopp, som böter. Vitet är normalt lite högre än kostnaden för att rätta till felet. Du slipper betala vite om du följer myndighetens beslut och rättar till det som är fel.
  • Myndigheten kan begära att flera viten tas ut, tills du har rättat till det som är fel.

Du kan bli straffad om du bryter mot reglerna

  • Myndigheten är skyldig att anmäla överträdelser till åklagarmyndigheten.
  • Åklagarmyndigheten kan gå vidare och åtala den ansvarige. Åklagaren avgör om regelbrottet är tillräckligt allvarlig för att möjligen vara straffbar.
  • I slutänden är det en domstol som avgör om åtgärden är ett brott.
  • Kommunen eller länsstyrelsen kan alltid begära att du rättar till felet, oavsett om åtal väcks eller inte. 

 Vanligt strandskydd jämfört med utvidgat strandskydd

  • Vanligt eller generellt strandskydd - finns längs hav, sjöar och vattendrag i Sverige och sträcker sig 100 meter upp på land och lika långt ut i vattnet.
  • Utvidgat strandskydd - finns bara där länsstyrelsen beslutat att det ska finnas och sträcker sig maximalt 300 meter upp på land och lika långt
    ut i vattnet. 

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomtplats och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomtplatsen är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation utanför tomtplats
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

I vårt län finns 266 Natura 2000-områden. Dessa ligger utspridda i landskapet för att skydda vår stora mångfald av naturliga miljöer. Från fjällkedjan till skärgården finns över 60 olika naturtyper som är särskilt viktiga att bevara och över 100 olika växter och djur.

Älvarna

Norrbotten har en stor andel av Sveriges största och mest orörda älvar. Torne-, Kalix- och Råneälven är bara några av våra älvar som är Natura 2000-områden. Det betyder att de ska få fortsätta att vara vilda, oreglerade och hysa rikligt med lax och öring. I älvarna kan man också hitta rariteter som utter, flodpärlmusslor och den gröna flodtrollsländan, som är unik för Norrbotten.

Fjällen

Fjällens välbekanta hedar och fjällbjörkskogar hyser en fantastisk mångfald av bland annat fåglar och insekter. I Padjelanta, Tjålmejaure och Sjaunja kan du träffa på blåhake, fjällpipare eller kanske rent ut av den sällsynta fjällgåsen. På blomrika fjällängar flyger ovanliga skönheter som dvärgpärlemorfjäril och högnordisk blåvinge. Även den ikoniska fjällräven finns i flera av våra skyddade fjällområden.

Kust- och skärgård

I vår kust- och skärgårdsmiljö finns flera sällsynta växtarter. Den vackra strandvivan och den blyga ryssnarven är exempel på blommor som i Sverige är helt unika för Norrbotten. Hänggräset är en annan växt som bara finns här. Den trivdes bättre förr i tiden då kor fortfarande betade på de flesta av våra strandängar. Idag är hänggräset tyvärr utrotningshotat och Länsstyrelsen arbetar aktivt för att arten ska få finnas kvar.

Skogen

Och vad vore väl Norrbotten utan sina vidsträckta skogslandskap? Gör en vandring bland Muddus uråldriga jättetallar eller genom Jelka-Rimakåbbås orörda gammelskog. Har du tur så får du kanske ett möte med tjäder och kungsörn eller finner spår från björn eller lo. Tack vare att områdena skyddas kommer dessa miljöer att finnas kvar även i framtiden för arterna att leva i och för oss att njuta av.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som beskriver:

  • Vad som ska skyddas
  • Vilka åtgärder som behövs
  • Hur åtgärderna ska genomföras

Många av Natura 2000-områdena är också ett naturreservat. För de områdena länkas du vidare till sidan om naturreservatet och där finns bevarandeplanen. I sammanställningen nedan ser du vilka områden som har en uppdaterad bevarandeplan men också vilka som har någon övrig skyddsform.

Aktse Länk till annan webbplats.
Andersviksravinerna Öppnas i nytt fönster.
Annelund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Aspberget Öppnas i nytt fönster.
Björkberget Öppnas i nytt fönster.
Bombmurkleskogen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Jelka-Rimakåbbå Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kallovaratjeh Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kaltisbäcken Öppnas i nytt fönster.
Kronogård Öppnas i nytt fönster.
Kuoratsvare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kuoukaravinerna norra Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kuoukaravinerna södra Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kvikkjokk-Kabla fjällurskog Öppnas i nytt fönster.
Laidauredeltat Pdf, 1.9 MB.
Ligga Öppnas i nytt fönster.
Luottåive Öppnas i nytt fönster.
Padjelanta Pdf, 2.5 MB.
Persbacka Länk till annan webbplats.
Pärlälvens fjällurskog Öppnas i nytt fönster.
Ranesvare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sarek Pdf, 3.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Solberget Öppnas i nytt fönster. 
Suobbatåive-Jutsavare Öppnas i nytt fönster. 
Suorke Öppnas i nytt fönster. 
Svanträsk Öppnas i nytt fönster.
Såkevaratj Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Tapmokberget Öppnas i nytt fönster.
Tolikheden-Karkberget Öppnas i nytt fönster.
Ultevis fjällurskog Öppnas i nytt fönster.
Vuotnaberget Öppnas i nytt fönster.
Stora Sjöfallet Pdf, 4.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Vitberget Öppnas i nytt fönster.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Biotopskyddsområde som beslutas i det enskilda fallet kan vara en lämplig skyddsform för ett värdefullt naturområde: 

  • Om ett skyddsvärt naturområde stämmer överens med de särskilda beskrivningar som av biotoperna som regeringen har meddelat.
  • Om det skyddsvärda området inte är större än 20 hektar.
  • Om man vill ha ett administrativt enkelt och relativt snabbt beslut om
    skydd.
  • Om det inte finns behov av särskilda detaljerade föreskrifter för sakägare.
  • Om det inte finns behov av en skötselplan för det skyddsvärda området.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

Här är en lista över länets 18 naturminnen uppdelat efter kommun. Via länkarna i kolumnen till höger kan du se var naturminnet ligger och få fram beslutet, via Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Kommun

Naturminne

Karta och mer information

Arvidsjaur

Ormtall Gallejaur

Information om ormtall Gallejaur (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Arvidsjaur

Asp Baktsjaur

Information om asp Baktsjaur (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Arvidsjaur

Tall Laxbäcken

Information om tall Laxbäcken (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Boden

Ormtall Rödingsträsk

Information om ormtall Rödingsträsk (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Gällivare

Suptall Liikavaara

Information om suptall Liikavaara (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Jokkmokk

Tall Sarkavare

Information om tall Sarkavare (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Jokkmokk

Ängsruta Vuollerim

Information om ängsruta Vuollerim (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Kiruna

Suptall Aijärova

Information om suptall Aijärova (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Kiruna

En grupp granar Maunu

Information om en grupp granar Maunu (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Kiruna

Björklidengrottan

Information om Björklidengrottan (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Kiruna

Tårgran Kiruna

Information om tårgran Kiruna (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Kiruna

Ormgran Svappavaara

Information om ormgran Svappavaara (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Luleå

Ormgranar Rånbyn

Information om ormgranar Rånbyn (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Luleå

Norna, guckusko - Grassmyrberg

Information om norna, guckusko Grassmyrberget (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Pajala

Pahtalaki renhage

Information om Pahtalaki renhage (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Piteå

Tall Håkansö

Information om tall Håkansö (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Piteå

Tall Sandön

Information om tall Sandön (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Övertorneå

Två tallar Koivukylä

Information om två tallar Koivukylä (skyddadnatur.naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.


Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Naturvårdsavtal är ett sätt att skydda natur för en begränsad tid, som ett alternativ till exempelvis naturreservat. Syftet med avtalet är att bevara och utveckla ett områdes naturvärden.

Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som kan tecknas mellan markägaren och staten genom Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal. Avtalen ska kunna användas flexibelt vad gäller typ av områden, avtalens innehåll och avtalstiden.

I avtalet regleras hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas samt vilken ersättning markägaren får. Avtalet kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling. Markägaren har också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Tiden för ett naturvårdsavtal kan variera, från ett år och som längst femtio år. Även ersättningen varierar, beroende på hur lång tid det gäller. Den ekonomiska ersättningen beräknas på områdets virkesvärde minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år). Det innebär till exempel att för ett femtioårigt avtal får du cirka 60 procent av rotnettot i ersättning.

Äganderätten till marken eller jakträtten påverkas inte av att du som markägare väljer att teckna ett naturvårdsavtal.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Våtmarkskonventionen (Ramsarområden) på Naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Djur- och växtskyddsområden

I Norrbotten har vi ett 40-tal fågelskyddsområden utspridda över länet. Nedan finns en lista över områdena och en kort sammanfattning av vad som inte är tillåtet och när. Det finns med en länk till beslutet där de fullständiga föreskrifterna står. Tjålmejaure fågelskyddsområde har ett tillfälligt tillträdesförbud.

Föreskrifter i fågelskyddsområden Pdf, 83.1 kB.

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Plan för marint skydd i Bottniska viken

I Egentliga Östersjön och Bottniska viken finns unika brackvattensmiljöer som inte finns någon annanstans. Samtidigt är tillståndet för flera miljöer och arter kritiskt. En omfattande påverkan på havets ekosystem fortsätter, och det är därför idag ännu viktigare att analysera och formulera vad som behöver skyddas, varför och hur.

Planen för marint områdesskydd i Bottniska viken har tagits fram gemensamt av kustlänsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg och Uppsala. Arbetet har genomförts under 2017–2021, som en del av implementering av det nationella ramverket för marint områdesskydd inom satsningen på Rent Hav.

Vi har gjort analyser av det befintliga nätverket av skyddade områden utifrån bästa tillgängliga kunskap. Länsstyrelserna har tillsammans tagit fram prioriteringar för hur Sverige ska kunna nå de uppsatta målen om att skapa ett representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Planen är en gemensam vägledning för hur vi, olika aktörer, tillsammans behöver jobba vidare för att stärka skyddet av den marina miljön.

Regional plan för marint områdesskydd i Bottniska viken Länk till annan webbplats.

Det nationella ramverket för marint områdesskydd på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt