Skötsel av skyddad natur

Naturen i skyddade områden behöver ibland olika former av skötsel för att de höga naturvärdena ska kunna finnas kvar och utvecklas. Länsstyrelsen sköter om många naturreservat och nationalparker, men ansvaret kan också ligga på en kommun, en stiftelse eller annan organisation.

I vissa skyddade områden tar vi hand om naturen med aktiva åtgärder, till exempel genom att röja sly, låta djur beta, lägga igen diken eller slå slåtterängar. I andra områden utför vi naturvårdsbränning för att gynna olika arter. I många områden får naturen sköta sig själv, utan inblandning av människan.

Den som planerar och utför skötseln av ett område kallas för förvaltare. För varje område finns det en skötsel- eller bevarandeplan som förvaltaren utgår ifrån.

För dig som besökare

För att göra områdena tillgängliga för dig som besökare anlägger och underhåller förvaltaren anordningar på utvalda platser för att göra besöket lättare. Det kan till exempel handla om informationstavlor, fågeltorn, parkeringsplatser och stigar.

Kontakta Länsstyrelsen om du upptäcker skador i naturen, eller om du stöter på en anordning som är trasig eller förstörd.

Skötsel av skyddad natur i Norrbottens län

Ansvaret för förvaltningen av statliga naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden i länet ligger på Länsstyrelsens fältenhet. Åtgärder görs även av andra enheter inom Länsstyrelsen och inom olika projekt, till exempel flottledsåterställning. De skyddade områden som ingår i världsarvet Laponia förvaltas av föreningen Laponiatjuottjudus.

Riktlinjer för skötseln

Skötseln utförs enligt framtagna planer och program. För nationalparkerna och vissa naturreservat finns förvaltnings- eller skötselråd där Länsstyrelsen samråder om skötseln. För några områden har vi skötselavtal med entreprenörer eller organisationer. Länsstyrelsen har även ett regionalt förvaltningsprogram där övergripande prioriteringar framgår. Det grundar sig i sin tur på Naturvårdsverkets riktlinjer för förvaltning av skyddad natur.

Skötseln av skyddade områden prioriteras enligt följande:

  1. Säkerhet
    Åtgärder för människors säkerhet när det gäller anläggningar kommer alltid att prioriteras högst. Det gäller både det statliga ledsystemet och skyddade områden. Rapportera gärna in brister i anläggningar via vår mobil-app Norrbottens Naturkarta.
  2. Nationalparker
    Sveriges nationalparker har en särställning i naturskyddet, både för sina naturvärden och som besöksmål.
  3. Naturreservat
    Länsstyrelsen klassificerar naturreservaten ur ett friluftslivsperspektiv, i samråd med kommunerna. I första hand prioriteras skötsel och anläggningar i de mest besöksintressanta naturreservaten runt om i länet.

Parallellt med ovanstående prioriterar vi även den naturvårdande skötseln. Där ingår även länets Natura 2000-områden (som ofta är naturreservat) och arter inom Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP).

Information om Åtgärdsprogram för hotade arter. 

I olika projekt kan det också göras naturvårdande åtgärder som berör skyddad natur. Det kan vara olika enheter inom Länsstyrelsen som utför åtgärderna, ofta i samverkan med andra aktörer. Till exempel kan det handla om restaurering av våtmarker, sjöar och vattendrag.

Restaurering av sjöar och vattendrag.

Skötselåtgärder

Fältenheten arbetar årligen med planering och genomförande av åtgärder för natur och friluftsliv inom skyddade områden.

  • Naturvårdsbränning. Förr brann ungefär en procent av våra skogar. Numera brinner endast 0,016 procent. För att återskapa skogens naturliga dynamik och hjälpa de arter som är beroende av brand utförs därför planerade naturvårdsbränningar.
    Bränningarna sker inom projektet Life Taigalänk till annan webbplats.  
    Folder om bränning och Life Taiga i Norrbottens länPDF
  • Slåtter av ängs- och myrmark. Under 2019 bedrevs slåtter i bland annat Vasikkavuoma, Yraftdeltat, Jupukka, Rosfors och Selets bruk och i Natura 2000-områdena Aktse, Kuldholmen och Persbacken. Flera områden sköts av föreningar eller privata. Slåtter gynnar kärlväxter och insekter knutna till sådana marker.
  • Borttagande av Contorta-tall inom naturreservat. Contorta-tall planteras på många hyggen men är inte ett naturligt trädslag i Sverige. Ibland finns Contorta-planteringar inne i reservatet. Eftersom främmande arter inte ska förekomma i naturreservat måste all Contorta-tall inventeras och röjas bort.
  • Stängsling för att gynna uppkomsten av lövträd. Länsstyrelsen har monterat tio stängsel för att lövträd ska kunna växa upp. Det görs på grund av att lövträd är en bristvara i dagens skogar. Stängsel hindrar älg och annat vilt från att beta ner lövplantorna. Stängslet tas bort när lövträden är 6-7 meter höga.
  • Skötsel av våtmarker i eller i anslutning till skyddad natur. Bland annat återställande av våtmarker som har dikats ut, för att återställa en naturlig hydrologi.
  • Insatser för hänggräs. Hänggräs är en akut hotad art som i Sverige har sina enda kända växtplatser i Norrbottens län. 2018 flyttades ett antal plantor för att hjälpa arten att sprida sig, och på en annan växtplats röjdes plantor fram för att ge beståndet möjlighet att utökas.
  • Åtgärder för fjällräv i form av stödutfodring och avskjutning av konkurrerande rödräv.
  • Upprustning av naturreservat. Vi har under 2019 rustat upp anordningar, bland annat i:
    • Arvidsjaur: Lamburträsk, Reivo, Vittjåkk-Akkanålke
    • Jokkmokk: Serri och Kronogård
    • Kalix: Likskär
    • Älvsbyn: Rackberget
    • Luleå: Bälingeberget (nya eldstäder)
    • Pajala: Jupukka
    • Överkalix: Malungsberget.
  • Spångning och målning i Haparanda skärgårds nationalpark. Arbetet är planerat att fortsätta 2020.
  • Abisko nationalpark: Nya entréskyltar monterades 2019 runt om hela nationalparken vid leder. Förbättringar av leder och hänvisningsskyltning.
  • Gränsmarkeringar av nya naturreservat och förbättrade gränsmarkeringar av vissa äldre reservat.
  • Uppdateringar av mobil-applikationen Norrbottens Naturkarta. I appen publiceras naturreservatens anordningar in efter hand.
Här är några av de huvudsakliga åtgärderna vi planerar att genomföra under 2020.
  • Två naturvårdsbränningar i naturreservatet Tervavuoma i Pajala kommun
  • En naturvårdsbränning i naturreservatet Tolikheden-Karkberget NR
  • En naturvårdsbränning i Natura 2000 området Maalari
  • Tre lämpliga områden i tre olika naturreservat kommer att få ett stängsel för att gynna uppkomsten av lövträd.
  • Vi kommer upphandla gränsmarkeringar av 24 naturreservat. (Eventuellt gör vi fler i egen regi.)
  • Upphandlad slåtter i sju skyddade områden samt slåtter i egen regi i ett område.

Övriga åtgärder som berör skyddad natur

Andra enheter inom Länsstyrelsen arbetar ibland med naturvårdande åtgärder som berör skyddad natur i olika projekt. Till exempel kan det handla om restaurering av våtmarker, sjöar och vattendrag.

Restaurering av sjöar och vattendrag.


Uppföljning

För att få reda på om vi förvaltar våra skyddade områden på rätt sätt följer vi upp hur det går för våra naturtyper och arter. Vi kontrollerar till exempel effekten av de naturvårdande åtgärder vi har genomfört. Uppföljningen görs med olika typer av inventeringar. Vi följer också upp våra insatser för friluftslivet genom till exempel enkäter. Metoderna för uppföljning är framtagna av Naturvårdsverket. Genom uppföljningen ser vi till att våra åtgärder och vår förvaltning är effektiv och når sina mål.

 

En del arter är sällsynta och finns bara i ett fåtal reservat. Flera naturtyper och arter ingår i det Europeiska nätverket Natura 2000 . Vart sjätte år rapporterar Sverige hur de mår. Därför gör vi olika inventeringar för att ta reda på om naturtyperna är i gott skick och i hur stort antal arterna finns. Om de är i dåligt skick planerar vi in vilka åtgärder vi ska göra för att förbättra läget.

Om det behövs naturvårdande skötselåtgärder till exempel naturvårdsbränning, borttagning av contortatall, lövstängsling eller restaurering av slåttermark, är det viktigt att följa upp skötseln efteråt. På så sätt lär vi oss om hur olika metoder fungerar och ser till att resultatet blir bra.  

De skyddade områdena är till för att skydda naturen och arterna som finns där. Men de är även viktiga för friluftslivet. Vissa platser har många besökare. Då kan det behövas anordningar som till exempel spångning för att minska slitaget på naturen. Genom enkäter och fältbesök följer vi upp att naturen och arterna inte störs av antalet besökare och att besökaren är nöjd.

  • Besökarenkät i Abisko nationalpark 2012.
  • Inventering av arter i Art- och Habitatdirektivet: hänggräs, ävjepilört, norna, guckusko, myrbräcka, småsvalting, ryssnarv, flodpärlmussla, större barkplattbagge.
  • Intensivövervakning av hänggräs i Storgrundet 2012-2015, 2018-2019.
  • Inventering av 21 betes- och slåttermarker 2012-2014.
  • Inventering av laven långskägg i tre områden 2013.
  • Inventering främmande arter: bäckröding 2013, vattenpest 2017-2018.
  • Uppföljning av lövstängslingar i fem områden 2014.
  • Insektsfällor och uppföljning efter naturvårdsbränning i Västra Gangsjajaure 2013, Gårdliden 2014, Vuotnaape 2015, Tolikheden-Karkberget 2017, Jylkkyvaara 2018.
  • Insektsfällor och uppföljning efter naturliga bränder i Serri 2013, Bälingeberget 2014 och Torneträsk-Soppero 2014.
  • Vattenkemi, djur- och växtplankton samt nätprovfiske i Gammelstadsvikens naturreservat 2015.
  • Inventering av mossor, kärlväxter och fåglar på fyra slåttermyrar 2018.
  • Inventering av fåglar på 3 betade strandängar 2018.
  • Inventering av hänggräs 2019 för att följa upp genomförda åtgärder.

Samverkan och skötselavtal

Samverkan med lokala intressenter är viktigt för Länsstyrelsen. Varje nationalpark har ett förvaltningsråd som träffas årligen. I dem ingår kommunen, samebyar, turismentreprenörer och andra intressenter. Ett fåtal naturreservat har motsvarande skötselråd.

För flera skyddade naturområden har Länsstyrelsen skötselavtal. Det är avtal som skrivits med markägaren eller annan aktör för till exempel uppsikt av anläggningar, vedhantering, slåtter med mera. Vill du veta mer om skötselavtal kan du kontakta Länsstyrelsens fältenheten. Det finns också möjlighet för entreprenörer att ansöka och gå med i vårt dynamiska inköpssystem där vi avropar tjänster vid behov.

Information om aktuella upphandlingar och dynamiska inköpssystem.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län