Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De kan orsaka stor skada och flera av dem är förbjudna. Länsstyrelsen samordnar kommuners, föreningars och andra aktörers arbete med invasiva främmande arter. Vi ger också råd, vägleder och informerar. Länsstyrelsen kan även göra tillsyn och besluta om förelägganden.
Två olika förteckningar över invasiva främmande arter
Den nationella förteckningen över invasiva främmande arter kompletterar EU:s regelverk och gör det möjligt att agera mot invasiva främmande arter som utgör betydande risker i Sverige, men som inte omfattas av EU:s förteckning. Arter som tas upp på den nationella förteckning omfattas i huvudsak av samma förbud som gäller enligt EU‑förteckningen, med vissa undantag.
Sedan den 15 maj 2026 är det förbjudet att föra in arterna på den nationella förteckningen i landet, hålla, föda upp, transportera, släppa ut på marknaden, använda eller utbyta dem. Det är inte heller tillåtet att låta arterna reproducera sig, växa eller odlas, eller att släppa ut dem i miljön.
För statliga myndigheter, kommuner och regioner gäller i huvudsak samma regler som för arter på EU‑förteckningen. För andra aktörer, både privata och offentliga, skiljer sig reglerna för hantering åt beroende på förteckning.
Förbjudna invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Fastighetsägare, växt- eller zoobransch samt aktörer inom anläggning eller vattenmiljöer
Som fastighetsägare har du ett ansvar att säkerställa att invasiva främmande arter inte etableras, sprids eller tillåts fortleva på din fastighet. Det innebär att du ska vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga, begränsa och i vissa fall bekämpa de arterna. Du som arbetar inom växt och zoo, markentreprenad eller med vattenmiljöer är särskilt viktiga i arbetet med att förhindra spridningen av invasiva främmande arter.
Länsstyrelsen kan ge vägledning och råd till dig.
Fastighetsägare
Du som äger en fastighet har ansvar att bekämpa invasiva främmande arter upptagna på EU-förteckningen på din mark. Även bostadsrättsföreningar, kommuner, företag, statliga och andra organisationer som är fastighetsägare har samma ansvar.
Det finns inget krav på att fastighetsägare ska bekämpa invasiva främmande arter som finns upptagna på den nationella förteckningen. Du får däremot inte tillåta att arterna sprids in på andra fastigheter. Det gäller även om du står som ägare till fastigheten dit den invasiva främmande arten riskerar att spridas.
Länsstyrelsen kan göra tillsyn hos fastighetsägare och fatta beslut om förelägganden. Det kan handla om föreläggande om att du ska utföra bekämpningsåtgärder eller hanteringsåtgärder på din mark för att arterna inte ska spridas. Vi kan även bereda oss tillträde till fastigheten för att utföra bekämpning.
Aktörer inom växt- eller zoohandel
Du som arbetar inom växt- eller trädgårdsbranschen, samt akvarie- och zoobranschen är skyldig att följa reglerna för handel med arter inom EU. Du gör en stor insats genom att informera kunder om risker och hur man undviker att sprida arter i naturen.
Växter och fröer i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande djur i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Aktörer inom vattenmiljöer
Du som arbetar med vattenmiljöer är skyldig att förhindra spridning av invasiva främmande arter.
Innan du börjar arbeta i en vattenmiljö är det viktigt att först utreda om det finns arter som är invasiva inom arbetsområdet för att inte riskera att sprida dem. Genom att vidta rätt åtgärder och rådgöra med experter kan du skydda vattenmiljöerna och säkerställa att ditt arbete följer lagar och bestämmelser.
Sprid inte främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Aktörer inom markarbeten, anläggning och entreprenad
Du som arbetar inom markentreprenad, anläggning eller med andra typer av markarbeten är skyldig att förhindra spridning av invasiva främmande arter.
Vissa arter kan följa med jordmassor, maskiner och material och orsaka problem både under byggtiden och efter att projektet är avslutat. Genom att identifiera risker i tid, vidta rätt åtgärder och rådgöra med experter kan du skydda miljön och säkerställa att ditt arbete följer lagar och bestämmelser.
Länsstyrelsens arbete i Norrbottens län
Här följer en lägesbild över hur vi arbetar med invasiva främmande arter i vårt län:
Naturreservat och nationalparker
På statens marker prioriterar vi att bekämpa invasiva främmande arter i naturskyddade områden som naturreservat och nationalparker. Än så länge har vi betydligt mindre av dessa arter i sådana områden än andra län, men delvis kan bero på att vi inte har tillräckligt med kunskap om var arterna finns i vårt stora län. Arter som bekämpas där i dagsläget är jättebalsamin och blomsterlupin.
Ny metod mot jätteloka
Norrbottens läns största bestånd av jätteloka finns på Flakabergsåsen i Bodens kommun, cirka 1 600 m2. Där prövar vi en ny bekämpningsmetod för arten, att täcka beståndet med stora miljöpresenningar under flera år. Resultaten är mycket lovande, redan efter täckning i två år.
Samarbete med Finland
År 2025 har vi startat upp ett treårigt Interreg-projekt, BB Alien, i samarbete med Finland. Syftet är att samarbeta kring att förhindra spridning av dessa arter här i norr och ta fram öka medvetenheten och förbättra hanteringen av IAS inom projektområdet. I projektet testar vi också en ny metod för att bekämpa blomsterlupin med hjälp av hetvatten i naturreservatet Riekkola-Välivaara, Haparanda kommun.
BB Alien - Beyond Borders Alien - Joint Efforts to Combat Invasive Alien Species
E-DNA
Under 2025 har vi med hjälp av e-DNA undersökt om fisken svartmunnad smörbult har nått vår kust söderifrån, den är närmast hittad i Västernorrlands län. Inga spår av arten, än så länge.
Motverkar kräftpest
Vi har jobbat intensivt de sista åren med att motverka att kräftpesten når länet, då det skedde ett utbrott så nära som i Skellefteälven år 2022.
Inventering av smal vattenpest
Vi har tidigare genomfört omfattande inventeringar av smal vattenpest längs kusten, och tagit fram försiktighetsåtgärder för muddring med mera i områden där arten finns.
Åtgärder i vatten med vattenpester
Nya fynd i länet
Nya invasiva främmande arter som vi dokumenterat i länet under senaste året är två exemplar av växten bredloka och fem exemplar av svarthuvad snigel, samtliga har grävts upp respektive avlivats.
Alla fynd följs upp
Vi följer upp alla fynd av olika invasiva slidearter i länet som parkslide, jätteslide och syrénslide. Som tur var är det oftast inte fråga om de arterna utan andra, framför allt gråslide, som är betydligt enklare att bekämpa.
Bli medveten om riskerna och minska spridningen
Genom att bli medveten om riskerna och hur du kan agera bidrar du till att inte sprida främmande arter i naturen.
- Släpp inte ut akvariefiskar eller andra djur i naturen. Akvarievatten går bra att hälla ut på gräsmattan.
- Töm, tvätta och torka av kanot och annan utrustning när du flyttar den mellan olika vatten. Om du får med dig levande växtdelar, frön, larver, yngel, ägg och sporer kan arter spridas till nya vatten.
- Lämna aldrig trädgårdsavfall i naturen. Se till att växtdelar från invasiva arter hamnar i brännbart och inte i komposten.
- Välj inhemska växter när du planterar nytt och kolla plantorna efter snigelägg och maskar. Håll dina växter i din trädgård.
- Rengör fordon, skor och verktyg när du bekämpat invasiva arter eller vistats i miljöer där dessa finns.
Invasiva främmande arter i Sverige
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har artspecifik information om invasiva främmande arter med särskild betydelse för oss i Sverige, regler de omfattas av och vad du kan göra åt dem. Det finns även vissa invasiva främmande arter som är förbjudna att odla, föda upp, sälja, byta, släppa ut, importera och transportera.
Invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter i vatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Vissa arter ska du hantera försiktigt, eller helt undvika, för att inte riskera att de sprider sig i naturen. De finns listade i SLU:s risklista.
Risklista, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Så känner du igen invasiva främmande arter
Här hittar du bilder och beskrivningar av invasiva främmande arter.
Artfakta, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Sök främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Rapportera in invasiva arter
Inrapportering från allmänheten är viktigt i arbetet mot invasiva främmande arter.
Rappen.nu – för vattenlevande arter Länk till annan webbplats.
Invasivaarter.nu – för landlevande arter Länk till annan webbplats.
Om du funnit en vattensköldpadda, en nilgås eller ett invasivt däggdjur kan du höra av dig direkt till Svenska Jägareförbundet. Du kan också kontakta din Länsstyrelse.
Invasiva främmande arter, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Så bekämpar du invasiva arter
Vissa invasiva arter kan vara svåra att bekämpa. Om du inte är försiktig kan du orsaka att växten eller djuret sprider sig ännu mer.
Särskilt arter som lever i vatten är svåra att bekämpa. Länsstyrelsen avråder privatpersoner från att på egen hand göra bekämpningar i vatten.
För arter på land rekommenderar vi att du läser på ordentligt innan du börjar. Bekämpningen kommer troligen pågå i flera år och därför behöver du göra en långsiktig plan.
Kontakta Länsstyrelsen för rådgivning.
Metodkatalog: Bekämpningsmetoder för invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.
Bekämpning av invasiva främmande växter på land, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Vad är en invasiv, främmande art?
Med främmande art menas en art som med människans hjälp förflyttats till ett land där den inte funnits tidigare. Många av dem har vi genom tiderna haft stor nytta av i trädgårdar, för jord-och skogsbruk och jakt. En främmande art behöver inte bli invasiv.
Invasiva främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin. Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.
Nya arter förbjuds inom EU – lövplattmask, parkslide och mink
Ytterligare 26 invasiva främmande arter inom EU blir förbjudna att bland annat importera, sälja, överlåta eller sprida i naturen. Flera av dem finns i svensk natur och vissa av dem kan finnas i handeln, trädgårdar, hem och parker.
Invasiva främmande arter i Norrbottens län
I Norrbotten finns det i dagsläget tio arter av de 114 listade EU-arterna. Enligt lagstiftningen ska dessa arter utrotas i norr:
- bisam
- jättebalsamin
- jätteloka och tromsöloka
- lövplattmask
- mink
- mårdhund
- parkslide
- smal vattenpest
- ullhandskrabba.
Förutom dessa EU-arter finns det ett antal andra arter som Sverige också måste försöka utrota eller bekämpa. Några välkända och vanliga invasiva främmande arter som finns i länet, och som inte är med på EU-listan, är blomsterlupin, vresros, och mördarsnigel.
Invasiva främmande arter i Norrbottens län som måste bekämpas enligt EU:s lagstiftning
Lövplattmask, Obama Nungara
Foto: Naturvårdsverket
Lövplattmask (Obama nungara) är en ny invasiv främmande art som upptäcktes för första gången i Sverige i november 2024. Det första fyndet gjordes i Skåne. Den har sedan konstaterats på många håll i södra delarna av landet inom växthandeln, på importerade plantor från olika leverantörer. Fynd har gjorts hos blomsterhandlare på flera ställen i Västernorrland, men den har ännu inte etablerats ute i naturen. Plattmasken omfattas av EU-förordningen och finns med på EU:s förteckning över invasiva arter. Det är därför förbjudet att ha den, låta den växa, sprida den eller släppa ut den i naturen.
Lövplattmasken äter bland annat daggmaskar, snäckor och sniglar. Den kan påverka ekosystemet i jorden negativt och riskerar att orsaka stor skada i naturen och för jordbruket. Det är därför viktigt att förhindra att den sprids i Sverige.
Lövplattmask Obama nungara, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Om du hittat lövplattmaskar
Du ska kontakta länsstyrelsen i ditt län om du har hittat lövplattmaskar. Du når oss genom att skicka e-post till: invasivaarter.norrbotten@lansstyrelsen.se
Skicka med följande information:
- en bild på masken
- ange plats där den hittats
- dina kontaktuppgifter.
Rapportera via webben
Du kan även rapportera arten på invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.
- Lövplattmasken är cirka 5-8 centimeter lång och cirka 0,5 centimeter bred. Den svenska plattmasken är mycket mindre.
- Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige.
- Äggen är 0,5 centimeter stora, och från en början klarröda men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar.
- Lövplattmasken lever på jorden och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv. Den är framför allt aktiv efter skymningen.
- För att avliva lövplattmasken: häll kokande vatten på den eller lägg den i frysen i 24 timmar.
- Sanera sedan hela partiet eller plantan där du gjort fynd genom att kyla eller värma på följande vis:
Värma: Ställ krukorna eller plantorna i varmt vatten till temperaturen i hela krukan är 40 grader. Håll sedan den temperaturen i 15 minuter. Använd termometer i mitten av krukan för att säkerställa att kravet på rätt temperatur har uppnåtts under hela tiden.
Kyla: Ställ plantorna så att jordklumpen fryser, temperaturen i hela jorden ska ner till -2 grader i ett dygn. - Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
Undvik:
- Vi vet idag inte i hur stor utsträckning denna plattmask överlever att klippas itu. Därför rekommenderar vi inte klippning som metod.
- Att plocka manuellt genom att isolera plantan och kontrollera dagligen i minst tre dygn, är även det en osäker metod. I första hand rekommenderar vi därför att frysa eller värma.
Är du växtimportör? Då har du en viktig roll i att hindra spridningen av lövplattmask. Ansvaret att kontrollera gäller alla som importerar och tar hem växter från utlandet, även privatpersoner. Generellt är spridningsrisken låg med barrotat material och det är främst material från Europa som verkar innehålla lövplattmask. Minst 25 procent av allt importerat växtmaterial ska kontrolleras.
Är du återförsäljare? Du som inte själv importerar växter men är återförsäljare bör ha en dialog med de du köper växter ifrån eller ditt huvudkontor. Ni bör göra regelbundna stickprovskontroller och personalen som jobbar med växterna ska känna till hur plattmasken ser ut och vad de ska göra om ni hittar individer. Tänk på att ni enligt lag inte får sälja vidare partier där ni eller en kund hittar lövplattmaskar utan att först sanera partiet.
Så kontrollerar du importerat växtmaterial
- När du tagit emot materialet, ställ det för sig på hårdgjord yta eller markduk.
- Kontrollera partiet du har fått in:
- marken under krukan
- krukans undersida
- lyft plantan ur krukan och kolla i krukan och på rotklumpen
- under tråg/backar.
- Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
- Lys med ficklampa, även dagtid. Plattmaskarnas slem gör att de reflekterar ljus och syns bättre mot bakgrunden.
- Äggen är svåra att upptäcka, maskarna är lättare.
Vid ett eventuellt fynd
- Om du hittar en misstänkt plattmask, kontakta Länsstyrelsen med bild och kontaktuppgifter till dig.
- Vid ett fynd på en planta behöver hela pariet saneras och hållas isolerat. Avliva masken och sanera enligt den rekommenderade metoden i stycket Så här förstör du ägg och maskar.
Du som privatperson, fastighetsägare och förvaltare av parker, kyrkogårdar och andra grönytor har en viktig roll för att förhindra spridningen av lövplattmask och andra invasiva arter.
Kontrollera växter du har köpt innan du planterar dem. Det gör du genom att:
- Kolla marken under krukan, krukans undersida och under eventuella tråg och backar.
- Lyft plantan ur krukan och kolla i krukan och på rotklumpen.
- Äggen är svåra att upptäcka. Maskarna är lättare.
- Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
- Lys med ficklampa, även dagtid. Plattmaskarnas slem gör att de reflekterar ljus och syns bättre mot bakgrunden.
Om du hittar en misstänkt plattmask, kontakta Länsstyrelsen och förstör den sedan enligt den rekommenderade metoden i stycket Så här förstör du ägg och maskar.
Kontakta Länsstyrelsen om det gjorts ett fynd av lövplattmask i kommunen.
Kommunens tillsynsansvar för plantskolor
Det är kommunerna som utför tillsyn på plantskolor enligt miljöbalken. Det är därför viktigt att du som arbetar med tillsyn av dessa verksamheter:
- håller dig uppdaterad
- kan meddela plantskolor om hur de bör agera vid fynd av lövplattmask eller andra främmande arter.
Kommunens arbete med förvaltning och planering av grönytor
Kommuner har också ofta ansvar för skötsel och planering av grönytor. Råden till den verksamheten är desamma som för växtbranschen och den som köper plantor.
Följande film visar hur du kontrollerar nyinköpta växter.
Följande film visar hur du sanerar en växt där du hittat lövplattmask.
- En stor vattenlevande gnagare som kan bli 70 cm lång med svans och nå en vikt på två kilo.
- Finns i kustområden och i näringsrika sjöar och lugna åar som inte blir bottenfrusna under vintern.
- Livnär sig av vattenväxter, bland annat fräken och starr inklusive deras rötter. Den tar också en del fisk, kräftor och grodor och kan äta stora mängder sötvattensmusslor.
- Bygger ofta upp till meterhöga, bäverliknande hyddor av vegetation, men kan också gräva ut bon i strandbrinkar.
- Upp till 2,5 meter hög växt.
- Blomfärgen varierar från mörkrosa till vitt.
- Fröna sprätter iväg mer än 5 meter vid beröring.
- Ettårig och förökar sig bara med frön.
- Du får inte odla, sälja eller sätta ut jättebalsaminen i naturen.
- Har du den på din mark ska du ta bort den. Slå eller ryck upp stänglarna innan blomning och frösättning.
- Jättebalsaminen ska inte komposteras utan förbrännas. Fråga din återvinningscentral om det tar emot växtavfall för förbränning.
- Jätteloka och tromsöloka är två mycket lika högvuxna arter, de kan bli 3 respektive 4 meter i höjd.
- Grova växter med en stjälk som kan bli 10 centimeter tjocka, upp till 0,5 meter breda blomhuvuden och 1 meter respektive 2 meter långa blad.
- Jättelokan tillväxer under två till fem år innan den blommar en gång och därefter dör den, och är därför beroende av fröproduktion för sin lokala överlevnad.
- Tromsölokan är perenn och kan blomma flera gånger och förökar sig både med rotskott och med fröer.
Minken är en mörkbrun gnagare med vit hakfläck som i Sverige härstammar från förrymda och utsläppta djur från pälsfarmer. Förrymda minkar dör oftast i naturen, men de som överlever kan snabbt bilda nya populationer då ungarna blir könsmogna redan efter ett år. Mink sprider sig längs med vattenvägar.
Minken är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i skärgårdsmiljöer och särskilt mot markhäckande fåglar. Den lever oftast i anslutning till långsamt rinnande vattendrag eller stationära vatten där det finns tät undervegetation.
- Ett hunddjur som blir cirka 45 centimeter lång och med en vikt på upp till 6 kilo.
- Kan finnas i alla miljöer men föredrar våtmarksområden.
- Mycket duktig simmare som lätt kan ta sig mellan öar i skärgården.
- Allätare men favoriter är fågelägg och groddjur.
- Populationen är begränsad till Norrbottens län.
- Mårdhunden kan ha mycket stor negativ påverkande på markhäckande fåglar och groddjur. Den är också en effektiv spridare av rabies och andra sjukdomar när de finns.
- Mårdhunden bekämpas sedan 2008 i länet av Svenska Jägareförbundet med stöd av Naturvårdsverket.
Parkslide är en snabbväxande, högväxta örter som bildar täta bestånd och blommar mellan juni och september. Parkslide sprider sig via jordstammar och så lite som 0,7 gram av en stam kan bilda en ny planta. Växten kan ta över stora områden och tränger ut andra arter.
Om parksliden inte är ett problem där den växer eller breder ut och sprider sig, rekommenderar Naturvårdsverket att du väntar med åtgärder. Under tiden är det klokt att ha växten under uppsikt för att kunna notera om den börjar sprida sig. Du kan till exempel markera ut ytterkanterna på beståndet med pinnar eller liknande.
- Vattenlevande växt.
- Växer som gröna långa slingor som kan bilda ”buskar” som täcker botten.
- Centimeterlånga blad som sitter i täta kransar längs stjälken.
- Arten blommar från juli till september. Blommorna är vita eller ljuslila, ca 4 mm breda och sitter på ett långt skaft som ofta når ovanför vattenytan.
- Har varit en vanlig damm- och akvarieväxter i Sverige.
Smal vattenpest är tyvärr vanligt förekommande i Norrbottens havsvikar. Den trivs i lugnt vatten och på mjuka bottnar. Smal vattenpest kan också växa i sjöar och i vattendrag, men spridningen i dessa miljöer är dåligt känd.
Smal vattenpest sprider sig genom att växtdelar bryts av, flyter iväg och bildar nya plantor. Arten kan bilda stora bestånd som tränger bort all annan växtlighet och förändrar livsmiljön för vattenlevande organismer. Den kan även skapa besvär för båttrafik och badgäster.
Misstänker du att du hittat smal vattenpest? Fotografera växten och rapportera in fyndet. För all bekämpning av smal vattenpest, kontakta Länsstyrelsen i Norrbottens län för rådgivning.
Smal vattenpest, Artdatabanken SLU Länk till annan webbplats.
Förstora bildenSmal vattenpest. Klicka för att förstora bilden.
Än så länge finns det bara några enstaka fynd av ullhandskrabba i Norrbotten, i kustvatten. Arten kan inte föröka sig här.
Ullhandskrabban är en EU-listad art vilket bland annat innebär att den är förbjuden att ha i akvarium och dammar, sälja eller sätta ut i naturen.
Kinesisk ullhandskrabba, Artdatabanken SLU Länk till annan webbplats.
Andra invasiva främmande arter i Norrbotten som också bör bekämpas
- En välkänd växt som kan bli upp till 120 cm hög.
- Blomfärgen är oftast blå eller rosa, men vita och violetta blommor förekommer också.
- Blomsterlupinen sprider sig framför allt genom att frön explosivt kastas ut från frökapslarna flera meter bort från moderplantan. Fröna kan överleva i marken i upp till 70 år.
- Det finns ännu inget förbud mot att ha blomsterlupin. Eftersom den allvarligt hotar andra arter är det ändå en stor fördel om man kan ta bort den där den växer i naturen.
- Flerårig ört på ca 50-200 cm som blommar med gula små blomkorgar i september till oktober.
- Den sprider sig via frön och små fragment av jordstammen. Varje planta producerar flera tusen frön.
- Kanadensiskt gullris växer i täta bestånd. Den kan konkurrera ut inhemska arter och hindra tillväxten hos andra växter genom sitt gift.
- Den kan växa i allt från fuktiga strandskogar till torra sandytor. Den är dock vanligast i vägkanter, på banvallar, övergivna fält och i andra miljöer som är tydligt påverkade av människan.
- Arten är mycket lik höstgullris, båda växterna bör undvikas.
- Det finns inget förbud mot att ha kanadensiskt gullris. Eftersom den allvarligt hotar andra arter är det ändå en stor fördel om man kan ta bort den där den växer i naturen.
Kanadensiskt gullris, Artdatabanken SLU Länk till annan webbplats.
- Mördarsnigel, tidigare kallad spansk skogssnigel, kom till Sverige på 1970-talet och är nu mycket vanlig. I Norrbottens län finns dock än så länge bara enstaka fynd.
- Arten trivs i de flesta människoskapade miljöer som parker, trädgårdar, jordbruksmarker, parker och gräsmarker.
- Det här är en stor, vanligen rödbrun, snigel som kan bli upp till 14 centimeter lång. Övervintrar som små unga sniglar.
- Rapportera väldigt gärna in om du hittar den i länet.
- Parksallat är en storväxt flerårig ört, som blir 100–150 centimeter hög.
- Den blommar från juli till september med bleklila blommor, likt växten cikoria.
- Parksallat kan på kort tid bilda stora bestånd som ofta kväver annan växtlighet.
- Den sprider sig både med frön och med hjälp av underjordiska utlöpare och bildar täta bestånd.
- Ofta återfinns den i bostadsområden, längs med vägar/gångvägar, lekplatser, skogsdungar och utanför villakvarter.
- Det finns inget förbud mot att ha parksallat. Eftersom den allvarligt hotar andra arter är det ändå en stor fördel om man kan ta bort den där den växer i naturen.
- 60-70 centimeter hög.
- Liknar blomsterlupin men har blåvita blommor på en förgrenad stjälk.
- Växer helst på sandig grusig mark vid vägar och på öppna marker som hyggen.
- Inte lika spridd som vanlig blomsterlupin, finns för nuvarande mest i Pajala kommun.
- Omfattas inte av något förbud som medför att bekämpning måste ske.
- Snigeln känns igen på sitt svarta huvud och i övrigt gråaktiga kropp. I form och storlek är den ungefär som en åkersnigel och kan bli upp till 45 millimeter lång. De vuxna djuren verkar dö sent på hösten så endast äggen övervintrar.
- Arten kan bli ett problematiskt skadedjur på trädgårdsväxter och grödor, och det finns tecken på att arten tränger undan andra snigelarter.
- Arten är i ett tidigt invasionsskede och precis som för andra invasiva främmande arter så är bekämpning som effektivast ju tidigare man startar.
Svarthuvad snigel, Artdatabanken SLU Länk till annan webbplats.
- Vattenlevande växter.
- Växer som ljusgröna långa slingor som kan bli flera meter långa.
- Centimeterlånga blad som sitter i täta kransar längs stjälken.
- Blommar sitter i toppen av stjälkarna med små (cirka fyra millimeter breda) vita eller bleklila blommor från juli till september.
- Vanliga damm- och akvarieväxter i Sverige.
- Vresrosen kan bli storvuxen, upp till 2 meter hög.
- Den blommar med stora, väldoftande, mörkt rosa eller vita blommor.
- Nyponen är röda, stora och delvis luftfyllda vilket gör att frukterna flyter och kan spridas med vatten.
- Den skjuter talrika rotskott som snabbt bildar ogenomträngliga snår.
- Vresrosen är en mycket vanlig trädgårdsväxt som fortfarande säljs i handeln.
- Det finns ännu inget förbud mot att ha vresros. Eftersom den allvarligt hotar andra arter är det ändå en stor fördel om man kan ta bort den där den växer i naturen.