Tjuvhultskärret

Tjuvhultskärret är ett av länets artrikaste slåtterkärr med en fantastisk blomsterprakt om sommaren. Besökare uppmanas vara försiktiga och undvika att trampa på orkidéerna vid promenader i området. 

Tjuvhultskärret ingår i en mosaik av skogar och våtmarker på Hallandsåsens platåområde. Vid den senaste istiden rörde sig landisen mot sydväst och förde med sig kalksten från kritavlagringar på Laholmsslätten upp på åsen. När materialet avsattes bildades avlånga höjdområden, så kallade drumliner, vilket det finns flertalet av i området kring Tjuvhultskärret. Den kalkrika marken bidrar till reservatets rika flora och fauna.

Blomstrand färgprakt

Under sommaren blomstrar kärret och här finns såväl hävdgynnade som kalkkrävande arter. Under försommaren blommar de iögonfallande orkidéerna majnycklar och ängsnycklar med sina praktfulla starkt violetta stänglar. Nattviol, grönvit nattviol, korallrot och tvåblad är också orkidéer trots att namnen kanske antyder något annat.

I början av sommaren blommar kärrspiran med sina kandelaberlika blomställningar och i juli ses strätta och kärrsilja med vita små blommor i flock. Vit är också den sirliga slåtterblomman. Hela området är väldigt känsligt för tramp så var lite försiktig med var du sätter fötterna så att du inte kliver på orkidéerna.

Mångfald genom lien

Tjuvhultskärret har en lång tradition av hävd. Fram till 1930-talet slogs och betades området men när skötseln upphörde började kärret sakta växa igen. På 1980-talet återupptogs skötseln och idag är Tjuvhultskärret ett av länets rikaste kärr. Många av de växter som finns här är beroende av hävd i form av bete eller slåtter.

Blivande naturskog

Flera av alarna i sumpskogen står på så kallade socklar. Alsocklar består av rötter som bildar ett nätverk som "bär upp" stammen. Eftersom alsocklar bildas hos äldre träd är de ett tecken på gammal, orörd skog. Sumpskogen har historiskt sett nyttjats av människan, både för slåtter och för bete. Alar blev bränsle eller såldes till toffeltillverkning. Idag har skogen slutit sig och antagit en naturskogskaraktär. I det frodiga fältskiktet växer ormbär, kärrfibbla, ängsfräken och Jungfru Marie nycklar.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

För att skydda naturreservatet har Länsstyrelsen beslutat om särskilda föreskrifter, bland annat sådana som du som besökare i området måste följa och respektera.

Förutom vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:

  • skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar samt att skada vegetationen i övrigt, t.ex. genom att plocka eller gräva upp växter,
  • tälta samt ställa upp husvagn eller husbil,
  • elda,
  • framföra motordrivet fordon eller terränggående cyklar
  • rida eller köra med häst,
  • anbringa tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning samt
  • snitsla spår, anordna orienteringskontroll eller tävling som kan inverka störande på naturmiljön.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering

Fakta

Dominerande naturtyp: Slåtteräng

Kommun: Laholm

Areal: 3 hektar

Skyddat sedan: 2003

Ägare: Naturvårdsverket

Förvaltare: Länsstyrelsen

Övrigt: Området ingår i Natura 2000

Hitta hit

​Tjuvhultskärret ligger i Laholms kommun.

Från Hasslöv kör söderut mot Tjuvhult/Vråkärr. Fortsätt mot Tjuvhult där det efter ca 900 m ligger en liten parkering för ca 2-3 bilar på höger sida av vägen, intill en betesmark. Gå igenom grinden vid parkeringens högra framkant och följ stängslet till betesmarkens andra sida där det finns ytterligare en grind. Följ sedan vägen åt höger tills du ser reservatsskylten på vänster sida där kärret finns.

Kontakt

Har du frågor/synpunkter om de halländska naturreservaten? Följande information behöver du ha med i ditt meddelande för att vi ska kunna behandla ditt ärende på ett bra sätt:

  • Vilket reservat det gäller
  • Tydlig beskrivning av din synpunkt/fråga
  • Kontaktuppgifter (mejladress)

Alla ärenden registreras och gås igenom en gång i veckan. Vi tar emot cirka 1000 ärenden om året.