Almeberget

Almebergets sluttningar består av gammal bokskog, de äldsta träden är strax över 200 år. Bokarna förekommer både som stora och grova träd och som senvuxna träd med klena stammar. Det finns rikligt med död ved, både i form av högstubbar och lågor. I reservatet har det hittats många rödlistade lavar och mossor.

Sluttningarna mot syd är långa och flacka medan öst- och västsluttningarna är branta med bergklackar och blockiga partier. Norr om Sällstorpasjön avgränsar flera klippformationer en liten sluttande dal kallad "Trollstugan". Bokskogen i branterna i reservatets centrala delar är mycket gammal. En del av träden är över 200 år. Det finns rikligt med död ved i form av både högstubbar och lågor.

Många rödlistade arter

Hela 21 rödlistade lavar har hittats i området. Bland dessa kan nämnas bokporlav, hållav, stiftklotterlav, liten ädellav och röd pysslinglav. Utöver lavarna finns också en rad rödlistade mossor, svampar och insekter i reservatet. Både skogsduva och mindre hackspett häckar i området.

Spår från förr

Fossila odlingsrösen i bokskogen i områdets sydsluttning visar att denna del av reservatet varit odlingsmark för länge sedan. Rösena, så kallade hackerör, kan vara från förhistorisk tid alternativt från tidig medeltid. Därefter visar historiska kartor att reservatet varit skogklätt, och vid mitten av 1600-talet ingick reservatet i mycket stora sammanhängande bokskogar, troligen med rötter i medeltid.

Skogen höggs ner

I början av 1700-talet hade skogen på många håll börjat övergå i ljunghed som en konsekvens av kraftiga avverkningar. I mitten på 1800-talet fanns det främst skog kvar i de södra delarna, Almeberget inräknat. Norrut hade ljunghedarna tagit över. Sedan dess har skogen återplanterats på många håll, men då främst med gran.