Knutstorp

Södra Hallands inland är ett område rikt på myrar och skogar. Detta återspeglas i Knutstorp, strax nordost om Knäred. Reservatet är ett spännande område där variationen i landformer och naturtyper ger en känsla av vildmark. Här hittar besökaren utsiktspunkter, öppna vidder och spår från äldre tider. Se träden spegla sig i tjärnen och fundera över hur livet tedde sig här då gården Knutstorp var bebodd. Det är lite lurigt att hitta till reservatet så ta med dig en vägkarta.

I Knutstorp finns värdefull mosaik av våtmarker, tallskogar och lövblandskog. Skogarna i reservatet är mestadels äldre och utgörs av högväxt fastmarksskog och senväxt sumpskog. Särskilt på åsryggarna i de västra delarna av Knutstorp hittar man gamla grova träd, framförallt tallar och granar men även senvuxna bokar med grov barkstruktur. Dessa träd är förmodligen minst 150–200 år gamla vilket gör dem mycket intressanta ur naturvårdssynpunkt.

Många hotade arter av mossor och lavar kan endast växa på bokar som har uppnått denna betydande ålder. Lunglav, bokvårtlav, bokfjädermossa och skillerticka är några exempel på ovanliga arter som har hittats på reservatets gamla träd.

Tjädern trivs på myrmarkerna

Våtmarkerna i reservatet är av varierande slag. Här finns öppen mosse och en trädklädd myr som successivt övergår i sumpskog i östra delen. I reservatet finns även en tjärn och en damm vars spegelblanka vatten återger den omgivande naturens färger och former. Den varierande miljön med inslag av äldre skog och myrmarker är en lämplig miljö för tjädern som är vår största hönsfågel. Tjädern äter framförallt tallbarr vilket man kan se om man tittar närmare på de spillningshögar som fågeln lämnar efter sig. I området häckar även två rödlistade fåglar, nämligen mindre hackspett och nötkråka.

Gammalt frälsehemman

Det allra första nu kända namnet på byn var "Jäppe Knuttsson i et bygge" enligt jordeboken 1646. Men från år 1660 och framåt har byn gått under namnet Knutstorp.

Gården var bebodd fram till år 1944 och de omgivande åkrarna brukades fram till år 1954. Idag finns inte mycket av gården kvar. Några husgrunder, en brunn, en ruin efter en gammal linbasta (nedgrävd stenbyggnad med trätak där man torkade lin) och några trädgårdsväxter såsom spirea och fruktträd är det enda som skvallrar om att det bott människor här en gång i tiden. Linbastan är belägen längs vägen cirka 100 meter väster om den gamla gården. 

En skvaltkvarn (mindre kvarn i å för malning av säd) fanns tidigare cirka 750 meter nordost om gården längs vägen mot Norrlida. Platserna för linbastan och skvaltkvarnen (endast få lämningar) är utmarkerade på plats. Knäreds hembygdsförening har markerat platserna med stolpar och plakett.