Friluftsliv och allemansrätt

Länet ska ha ett rikt friluftsliv och naturen ska vara tillgänglig för alla. Här hittar du information om möjligheterna till friluftsliv, hur du hittar besöksmål och allemansrätten.

Länsstyrelsen arbetar för att utveckla friluftslivet i länet och göra natur- och kulturmiljöer tillgängliga för alla.

Mål för friluftslivet

Hitta ut i naturen

I länet finns det många natur- och kulturmiljöer som är värda ett besök. Du hittar naturreservat och många andra natur- och kulturmiljöer under Besöksmål. Här kan du söka och filtrera för att hitta områden som passar just dig.

Hitta naturreservat och andra besöksmål via sökfunktionen på Besöksmål

Hallands natur varierar både i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Vanligen delar man in Hallands natur i tre regioner: kustslätten i väster, skogsbygden i öster och övergångsbygden däremellan.

Bördiga slätter och fågelrika kuster

Den halländska kustslätten börjar ungefär vid foten av Hallandsåsen och sträcker sig norrut till trakterna mellan Varberg och Kungsbacka. Upp till de norra delarna av Halmstads kommun domineras kusten av långa sandstränder med dyner. Längre norrut blir kusten mer varierad med strandängar och ett kargare landskap med klippor, skär och vikar.

Mellan Falkenberg och Varberg finns de största strandängarna. Fågellivet här är rikt. Redan i februari anländer de första häckande flyttfåglarna med tofsvipa, strandskata, gravand och sånglärka i spetsen. Eftersom Kattegatt sällan blir isbelagt är Hallandskusten också viktig för många övervintrande sjöfåglar.

Vacker mellanbygd

Innanför kustbandet breder den låga, flacka kustslätten ut sig i ett öppet jordbrukslandskap med bördiga ler- och sandjordar. Till slätterna gränsar ett böljande landskap med lika delar odlad mark och skog. I övergångsbygden, eller mellanbygden som den också kallas, hittar vi ett vackert och småbrutet landskap med stenmurar, hagmarker och lövskogsdungar. Tack vare att området är kuperat kommer grundvattenströmmarna ofta i dagen och bildar källor, källflöden och översilningsmarker.

Helt orörda urskogar finns knappt i Halland, men i övergångsbygdens svårtillgängliga bergbranter och raviner kan man hitta ädellövskogar där människans påverkan varit minimal. Det har helt enkelt varit för besvärligt att hugga skog på dessa platser vilket har gynnat många sällsynta djur och växter. De mest kända områdena med bevarade och värdefulla ädellövskogar är Osbecks bokskogar i Laholm, Biskopstorp i Halmstad och Åkulla bokskogar i Varberg.

Gränstrakter med vildmarksprägel

I öster ligger skogsbygden. Zonen är smalast i söder och norr men i mellersta Halland är den flera mil bred. Höjden varierar mellan 100 och 200 meter över havet. Fram till slutet av 1800-talet dominerades området av vidsträckta ljunghedar. I gränstrakterna mot Småland växer barr- och blandskogar naturligt men annars kännetecknas regionen av planterade granområden.

Den sydöstra delen av den halländska skogsbygden hör till ett av Sydsveriges regnrikaste områden med en årsnederbörd på cirka 1200 millimeter. Här och var öppnar sig skogarna i vidsträckta myrområden där vildmarkskänslan är påtaglig. I myrområdena häckar bland annat tjäder, orre och trana. I dessa marker är det inte ovanligt att få höra ljungpiparens vemodiga flöjtstrof eller se en älg kliva iväg över vidderna. Som ett välkommet inslag bryter ådalar, blanka sjöar, mindre lövskogar och odlingsmarker av den annars ganska enhetliga naturen i skogsbygden.

Länsstyrelsen har även tagit fram en pappersguidebok till 32 av Hallands finaste naturreservat. Den finns att hämta på bland annat turistbyråer eller de stora biblioteken. Du kan även ladda ner den på vår webbplats.

Upptäck naturen i Halland i publikationsarkivet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Besök gärna något av dessa reservat som även beskrivs utförligt i boken "Upptäck naturen i Halland". Där finns både spännande natur och bra serviceanordningar.

Biskopstorp (Halmstad)

Danska fall (Halmstad)

Fjärås Bräcka (Kungsbacka)

Gamla Köpstad Södra (Varberg)

Getterön (Varberg)

Gullbranna (Halmstad)

Gårdshult (Halmstad)

Gässlösa (Varberg)

Haverdal (Halmstad)

Hökafältet (Laholm)

Hördalen (Kungsbacka)

Kungsbackafjorden (Kungsbacka)

Långhultamyren (Halmstad)

Morups Tånge (Falkenberg)

Mårås (Hylte)

Mästocka ljunghed (Laholm)

Nissaström (Halmstad)

Näsbokrok (Kungsbacka)

Osbecks bokskogar (Laholm)

Porsbjär (Halmstad)

Rönnö (Laholm)

Sandsjöbacka (Kungsbacka)

Steningekusten (Halmstad/Falkenberg)

Sumpafallen (Falkenberg)

Särö Västerskog (Kungsbacka)

Tira öar (Hylte)

Tönnersa (Halmstad)

Vallda Sandö (Kungsbacka)

Vendelsöarna (Varberg)

Virsehatt (Halmstad)

Yttra Berg (Falkenberg)

Åkulla bokskogar (Varberg)

Årnäsudden (Varberg)

Äskhult (Kungsbacka)

Ödegärdet (Hylte)

Besök gärna något av dessa reservat. Där finns både spännande natur och bra serviceanordningar.

Biskopstorp (Halmstad)
Anpassade vandringsleder, toaletter, fikabord och utsiktsplattform.

I Biskopstorp finns två leder på 1 kilometer respektive 250 meter som är anpassade för att fungera bra för rullstol, rullator och barnvagn. Lederna är hårdgjorda. På några platser är lutningen större än rekommendationerna för tillgänglighetsanpassade leder (TG-leder), dock är dessa lutningar ganska korta. Det finns bänkbord att sitta vid som är anpassade för rullstolar och liknande. Alldeles intill besökscentrum finns två parkeringsplatser för den som har svårt att gå. Där finns även tillgänglighetsanpassade toaletter (total yta: 2 x 2 meter, dörröppning utan tröskel: bredd 110 centimeter, handtag utmed väggarna: höjd 75 centimeter, nedfällbara armstöd bredvid toalettsitsen, sitthöjd: 47 centimeter.)

Spenshult (Halmstad)
Anpassad vandringsled och fikabord.

I Spenshult finns en särskilt anpassad led som är 720 meter lång. På några platser är lutningen större än rekommendationerna för tillgänglighetsanpassade leder (TG-leder), dock är dessa lutningar ganska korta. Det finns bänkbord att sitta vid som är anpassade för rullstolar och liknande. Leden är märkt med röd ledmarkering från parkeringen. Anslutningen tillbaka till parkeringen är bitvis brant om man vill ta sig runt, det kan vara lättare att ta sig samma väg tillbaka.

Steningekusten (Halmstad/Falkenberg)
Flackt landskap och lättframkomlig stig.

Landskapet är flackt och man kan ta sig fram med rullstol från parkeringen till hamnen längs med grusvägen i norra delen av reservatet.

Hökafältet (Laholm)
Anpassad vandringsled.

I Hökafältet finns en 2,5 kilometer lång slinga som är särskilt anpassad för rullstol, rullator eller barnvagn.

Osbecks bokskogar (Laholm)
Lättframkomlig stig och anpassade fikabord.

Leden mellan den centrala parkeringen och den östra grillplatsen är lämplig för personer med rullstol, rullator eller barnvagn. Leden är hårdgjord men på några platser är lutningen större än rekommendationerna för tillgänglighetsanpassade leder (TG-leder), dock är dessa lutningar ganska korta. Vid den östra grillplatsen finns bänkbord som är anpassade att komma intill med rullstol.

Såghuslund (Laholm)
Lättframkomlig stig och utsiktsplats.

Såghuslund är ett kommunalt naturreservat där Laholms kommun gjort särskilda anpassningar för att öka tillgängligheten. Det finns en tillgänglighetsanpassad stig som är 300 meter lång enkel väg och en utsiktsplats.

Vallda Sandö (Kungsbacka)
Lättframkomlig stig till badplats.

Mellan parkeringen och badplatsen är framkomligheten god för barnvagn, rullator eller rullstol.

Näsbokrok (Kungsbacka)
Anpassad vandringsled, spång och toalett.

Här finns en 1,4 kilometer lång slinga som är skapad för den som har svårt att gå eller har med sig barnvagn. För den som behöver stanna och vila benen finns flera möjliga rastplatser längs vägen. Längs med träspången och stora delar av grusstigen är det också möjligt att ta sig fram med rullstol. En rejäl spång leder besökarna över de sankare partierna. På några ställen finns särskilt breda passager där två rullstolar kan mötas. När spången slutar tar en bred grusgång vid som leder vidare mot reservatets västra delar. Det finns också en tillgänglighetsanpassad toalett (total yta: 220 x 220 centimeter, dörren mitt på ena väggen, toaletten sitter mitt på väggen mittemot dörren.)

Fjärås Bräcka (Kungsbacka)
Tillgängliga lokaler, lättframkomlig stig och anpassade fikabord.

Naturumbyggnaden är anpassad för personer med rullator eller rullstol. Det finns även en grusstig som utgår från parkeringen som är lämplig för rullstolsburna eller personer med barnvagn. Vid parkeringen finns fikabord som är anpassat för rullstolsburna.

Getterön (Varberg)
Tillgängliga lokaler och ramp i fågelgömsle.

Naturumbyggnaden är anpassad för personer med rullator eller rullstol. Även gömslen och observationsplats är tillgänglighetsanpassade.

Vi och fem av de halländska kommunerna samlar information om Hallands friluftsområden i en gemensam digital friluftsguide. Guiden släpptes den 17 juni 2020 och fylls på kontinuerligt åren 2020-2022.

Digital friluftsguide på naturkartan.se Länk till annan webbplats.

Krysslista över naturreservaten

Vilka naturreservat i Halland har du besökt? Ladda ner vår krysslista och bocka av. Nu finns det också särskilda stämplar med motiv från utvalda reservat. Håll utkik och börja samla.

Till krysslistan (PDF) Pdf, 38 kB.

Nu kan du samla på stämplar när du besöker några av våra 12 utvalda reservat. Du stämplar antingen direkt i din guidebok eller på eget papper/bok.

De 12 reservat som har stämplar just nu

Nedan hittar du en lista över de reservat som har stämplar just nu samt några ledtrådar om var du hittar stämpellådan.

Biskopstorp (Informationstavlan vid besökscentrum Kroksjöholm)
Danska Fall (I närheten av vattenfallet)
Fjärås Bräcka (Vid naturum)
Getterön (Vid ingången till naturum)
Hördalen (Längs slingan)
Långhultamyren (Vid rundslingans första spänger över myren)
Morups tånge (Vid fyren)
Mästocka ljunghed (Vid badplatsens P-plats)
Rönnö (Utmed den vita leden, vid korsningen med avstickaren till Kullasten)
Särö Västerskog (Vid utsiktsplatsen högst upp på halvön som nås via gula leden)
Virsehatt (Vid Sennan intill stig i närheten av reservatsslingan)
Ödegärdet (Uppe vid utsiktsplatsen utmed leden)

Hur går det till:

Gå ut till ett av våra reservat med stämplar i
Leta rätt på lådan där stämplarna finns (se hur lådan ser ut i bilden nedan)
Öppna lådan
Stämpla
Glöm inte att se till så att stämpeln inte torkar ut genom att lägga tillbaka den på samma sätt som den var när du tog upp den.

Vi har tagit fram ett antal foldrar och broschyrer för utvalda reservat i länet. Du hittar dessa genom att söka i vårt publikationsarkiv eller på reservatets egen sida här på webbplatsen. Vi har även sammanställt en lista över foldrarna nedan.

Sök i publikationsarkivet

Foldrar för våra reservat

Om Balgö på svenska Länk till annan webbplats.

Om Balgö på engelska Länk till annan webbplats.

Om Balgö på tyska Länk till annan webbplats.

Om Biskopstorp Länk till annan webbplats.

Om Fjärås Bräcka på svenska Länk till annan webbplats.

Om Fjärås Bräcka på engelska Länk till annan webbplats.

Om Fjärås Bräcka på tyska Länk till annan webbplats.

Om Getterön på svenska Länk till annan webbplats.

Om Getterön på engelska Länk till annan webbplats.

Om Getterön på tyska Länk till annan webbplats.

Om Kungsbackafjorden på svenska Länk till annan webbplats.

Om Kungsbackafjorden på engelska Länk till annan webbplats.

Om Kungsbackafjorden på tyska Länk till annan webbplats.

Om Näsbokrok Länk till annan webbplats.

Om Osbecks bokskogar Länk till annan webbplats.

Om Hållsundsudde-Sönnerbergen på svenska Länk till annan webbplats.

Om Hållsundsudde-Sönnerbergen på engelska Länk till annan webbplats.

Om Hållsundsudden-Sönnerbergen på tyska Länk till annan webbplats.

Om Vendelsöarna på svenska Länk till annan webbplats.

Om Vendelsöarna på engelska Länk till annan webbplats.

Om Vendelsöarna på tyska Länk till annan webbplats.

Om Yttra Berg Länk till annan webbplats.

Om Äskhult på svenska Länk till annan webbplats.

Om Äskhult på engelska Länk till annan webbplats.

Om Äskhult på tyska Länk till annan webbplats.

Foldrar hos Västkuststiftelsen

Vissa av våra reservat äger och förvaltar Västkuststiftelsen. De har därför tagit fram foldrar för reservaten nedan.

Grimsholmen på Västkuststiftelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Gårdshult på Västkuststiftelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Gässlösa på Västkuststiftelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Hördalen på Västkuststiftelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Sumpafallen på Västkuststiftelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Vallda Sandö på Västkuststiftelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Digitala foldrar för Sand Life

Vi har även gjort digitala foldrar för Sand Life-projektet i reservaten Haverdal, Tönnersa, Gullbranna och Hökafältet. Här finns information och fakta om projektet Sand Life och platserna, presenterat på ett enkelt och kortfattat sätt i text, bild och kartor.

Följ med på naturguidningar

Har du aldrig besökt något av Hallands naturreservat men är nyfiken på att göra det? Välkommen ut på någon av aktiviteterna i länets naturreservat!

Varje år arrangerar Länsstyrelsen i samarbete med lokala organisationer och föreningar flera aktiviteter i länets naturreservat. På våra aktiviteter kommer du till spektakulära platser tillsammans med guider som är experter på Hallands natur och kultur.

> Årets guideprogram

Friluftsbingo

Du kan också inspireras till aktiviteter i naturen via vårt friluftsbingo.

Öppna friluftsbingot Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nya naturreservat i Halland

Varje år bildar Länsstyrelsen ett antal nya naturreservat. För dig som gärna vill upptäcka något nytt så kan dessa vara av intresse. Tänk då på att reservaten i de flesta fall inte är i ordningställda för besökare.

Dessa reservat är bildade 2022
Reservat	Kommun
Uvbjär	Falkenberg
Yamossen	Hylte
Gamla Varbergs och Fyrkullens kustlandskap (utvidgning)	Varberg
Prästaskogen	Laholm
Fylleåns dalgång	Halmstad
Långhultamyren (utvidgning)	Halmstad

Besök naturumen

I Halland finns det två naturum att besöka. Ett naturum fungerar som en port till naturen. Besökaren får veta mer om de djur, växter, geologi och kulturhistoria som format det område besökaren befinner sig i. I naturumen finns det utställningar som passar hela familjen. Även temakvällar, film och speciella aktiviteter för barn är vanliga arrangemang. Du kan också få råd och tips om utflyktsmål och vandringar i trakten.

Naturum Getterön, i Varbergs kommun och drivs av Länsstyrelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Naturum Fjärås Bräcka, i Kungsbacka kommun och drivs av kommunen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nyhetsbrev från Naturum Getterön

Var först med det senaste från Naturum Getterön! Anmäl dig som prenumerant till nyhetsbrevet och få nyheter, naturtips, aktiviteter och mycket annat direkt till din e‑post.

Här anmäler du dig till nyhetsbrevet Länk till annan webbplats.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

Inte störa och inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Den ger oss möjlighet att vara i naturen och utöva friluftsliv. Men vi behöver också visa hänsyn – till naturen och växt- och djurlivet likväl som till markägaren och andra besökare.

Allemansrätten ger dig möjlighet att tillfälligt och hänsynsfullt vara på någon annans mark utan att fråga om lov. Du kan njuta av en promenad, ströva, paddla, slå upp ett tält, plocka bär eller sitta på en sten i skogen. Men det är frihet under ansvar som gäller. Det är din skyldighet att ta reda på vad allemansrätten innebär.

Allemansrätten, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Skyddade områden har fler regler

I naturreservat, nationalparker och andra skyddade områden gäller särskilda regler eller föreskrifter som begränsar allemansrätten. Föreskrifterna är anpassade för att bevara de natur-, kultur- och friluftslivsvärden som finns inom respektive område. Det innebär att olika regler gäller för olika områden. Det kan exempelvis vara förbjudet att tälta, elda, cykla eller att ha hunden okopplad.

Föreskrifterna hittar du på varje reservats webbsida och även i det formella beslutsdokumentet. Föreskrifterna finns ofta också på informationsskyltar i det skyddade området.

Ett annat exempel på områden som har särskilda regler är fågel- och sälskyddsområden. Dessa områden får bara besökas vissa tider på året.

Information om Hallands fågelskyddsområden

Länsstyrelsen uppmanar den som vill lägga ut en cache i ett skyddat område att läsa och följa nedanstående upplysningar och riktlinjer. Om tveksamhet råder eller om man har andra frågor kontakta då Länsstyrelsen, telefon: 010 - 224 30 00 alternativt e-post:
halland@lansstyrelsen.se

Riktlinjer vid placering av cacher i skyddade områden

I de reservat med föreskrift som förbjuder tävling får caching bedrivas utan särskilt tillstånd då Länsstyrelsen anser att Geocaching inte är en tävlingsverksamhet.
Undvik att placera cacher på platser där det finns skyddsvärda och störningskänsliga arter, t.ex. nära rovfågelbon. Cacher får inte förekomma inom områden med tillträdesförbud eller inom byggnader i natur- och kulturreservat.
En cach kan ge upphov till markskador och störningar om den placeras olämpligt (genom att många människor passerar på känsliga ställen) vilket i sig kan strida mot föreskrifter eller kräva samrådsplikt enligt miljöbalken. För att undvika skador ska man så långt möjligt försäkra sig om att vägen till/från cachen är lämplig med hänsyn till slitage samt att störningar på övrigt friluftsliv och djur- och växtliv undviks.
Den som placerar ut en cach ska försäkra sig om att marken är allemansrättsligt tillgänglig (ej tomt, plantering m.m.).
Cachen ska inte innehålla något material som är olämpligt ur miljösynpunkt.
Cachen ska inte läggas i sådan anslutning till en fornlämning att det riskerar att skada den genom till exempel markering, grävning, stenflyttning eller klättring.
Märk upp cachen så att den ansvarige kan kontaktas vid behov.
Den som är ansvarig för cachen ska se till att den tas bort när den inte längre ska användas. Ska cachen tas bort helt räcker det inte med att den avlägsnas fysiskt, dess gps-position måste också raderas i diverse databaser med mera.

Geocaching är en aktivitet som går ut på att med hjälp av GPS söka efter så kallade cacher (skatter) utomhus. Cacherna kan placeras ut av vem som helst och deras koordinater är utlagda på internet. En cache består oftast av en behållare med innehåll. Den kan vara av varierande storlek och vara gömd såväl inne i samhällen som ute i naturen. För mer information och bakgrund kring geocaching, se www.geocaching.com Länk till annan webbplats..

Länsstyrelsen har ansvar för skyddade områden såsom naturreservat, kulturreservat och djurskyddsområden.

Allmän information om skydd av natur- och kulturmiljöer

Alla natur- och kulturreservat presenterade med beskrivningar, kartor och föreskrifter

Drönare är ett obemannat luftfartyg som kan flyga av sig själv eller fjärrstyras av en förare på annan plats. När du flyger drönare är du skyldig att följa de lagar och föreskrifter som gäller för all luftfart. Vilka regler som gäller och om det krävs tillstånd beror främst på vad drönaren ska användas till.

För varje naturreservat finns föreskrifter som gäller just där. Det är din skyldighet att ta reda på vad som gäller i det område du har tänkt att flyga i. Varje reservat har en sida på webben där föreskrifterna finns listade.

Även om drönare inte specifikt nämns i föreskrifterna så kan det finnas andra förbud som är tillämpliga, såsom förbud mot att störa djurlivet. I många fall innebär flygning med drönare i naturen en otvetydig störning. Många fåglar kan exempelvis uppfatta drönaren som hotfull då den påminner om en rovfågel.

Hallands reservat

Vad gäller för drönare, Transportstyrelsen Länk till annan webbplats.

Utöver dessa regler ska du alltid även visa hänsyn till människor och djur enligt Miljöbalkens 2 kap 2 §. Denna hänsyn innebär till exempel att man absolut inte ska flyga över öar och strandängar med häckande fåglar under vår och sommar, eftersom det kan göra att fåglarna lämnar sina bon vilket i sin tur kan leda till att ägg eller ungar blir uppätna.

Vi använder oss av den definition som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har av eldning: det avser förbränning av fasta bränslen. Det betyder både ved och kol.

Så om det står i ett reservats föreskrifter att eldning är förbjuden så får du inte elda med ved eller grilla med kolgrill, oavsett i vilken typ av eldstad eller grill du använder.

Det går bra att använda olika typer av campingkök, för till exempel sprit, bensin eller gas. Detta eftersom de inte använder fasta bränslen. Det betyder även att en gasolgrill går att använda.

Vi använder denna definition eftersom vi av erfarenhet vet att eldning med ved och användning av kolgrillar är det som kan orsaka markskador, nedskräpning och brandrisk, om det inte sköts korrekt. Eftersom campingkök och gasolgrillar inte räknas som eldning, så får de oftast användas även när det råder eldningsförbud i skog och mark. Du måste så klart iaktta normal försiktighet även med dessa typer av kök, tillexempel genom att inte ställa dem på ytor som kan ta eld.

Det framgår av varje reservats föreskrifter, som finns på webben och på informationstavlor i reservaten. Här finns även information om det finns fasta eld- eller grillplatser. Om det inte står något specifikt om eldning i föreskrifterna så är det Allemansrättens vanliga hänsyn som gäller, det vill säga, du kan göra upp en liten eld om du kan göra det på ett säkert sätt som inte skadar marken, och om du inte tar ved från levande eller döda träd.

Eldning och allemansrätt, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Länk till annan webbplats.

Information in english: Lighting Fires and the
Right of Public Access, Swedish Civil Contingencies Agency Länk till annan webbplats.

I de flesta reservat ska hundar hållas kopplade, året runt. Det finns tre huvudskäl till det, och vilket skäl som är tyngst varierar mellan reservaten:

Besökare, med och utan hund, kan uppleva obehag av för dem okända lösspringande hundar.
Får, hästar och nötkreatur kan bli stressade av hundar och vid flera tillfällen har lösspringande hundar orsakat att får skadats och till och med dött i länets naturreservat.
Fåglar, och då särskilt markhäckande fåglar och fåglar som lever i flock, störs av lösspringande hundar, vilket bland annat kan orsaka att de får ut färre ungar.

Det beror på vad som står i reservatets föreskrifter. Om det står att det är förbud mot camping och/eller uppställning av husvagn eller husbil så är det inte tillåtet. Du får däremot stå med husbil på parkeringen under dagtid. För att ytterligare förtydliga detta så finns i vissa reservat en tidsgräns, att du tillexempel inte får stå där med husvagn eller husbil mellan klockan 22.00 och 06.00. Vad som gäller ska finnas tydligt skyltat på alla parkeringar, antingen på egna skyltar eller på de stora informationstavlorna. Om det bara finns en vanlig P-skylt, och det inte finns någon hindrande föreskrift på informationstavlan, så går det bra att stå över natten. För att inte hindra eller avhålla andra besökare så ber vi dock att man inte ställer ut bord, stolar och liknande på parkeringen.

Vilken väg som är lämpligast för att ta sig in står i vägbeskrivning på reservatets webbplats.
Enskilda vägar (oftast grusvägar) är öppna för biltrafik om det inte finns skyltar om att de endast är för behörig trafik. Om inte Länsstyrelsen fått rättigheter att använda en enskild väg för besökstrafik så har den som äger marken rätt att sätta upp en bom.
Traktorvägar och skotarvägar, som inte har ställts i ordning med grus och liknande, är inte att betrakta som vägar som man får köra bil på.

Om det finns en parkering eller inte i reservatet kan du läsa om på reservatets webbplats. Där finns också en karta med markerade parkeringar. Om det inte finns någon ordnad parkering så får du stå i vägkanten, så länge du inte hindrar trafiken. Du får självfallet inte använda privata parkeringar eller ställa dig nära hus.

Länsstyrelsen har det fulla ansvaret för en del vägar i och till reservaten, men för det mesta förvaltas de av vägsamfälligheter. För de vägar vi sköter själva så måste vi prioritera för att inte kostnaderna ska bli för stora. Du får helt enkelt räkna med att det finns en del hål och gropar på de vägar som leder in till reservaten. Det betyder att du måste sänka farten, vilket vi ser som gynnsamt. Om hålorna är så stora att du inte ens kan passera i låg fart så tar vi så klart hand om det.

Börja med att läsa reservatets föreskrifter, på vår webbplats eller informationstavla. Om det inte står något om tältning eller camping så är det Allemansrätten som gäller, det vill säga, att du kan övernatta någon natt om du inte är nära hus eller liknande. Ibland står det att du bara får övernatta ett visst antal nätter, eller bara på platser som anvisats av förvaltare. Om det inte framgår på informationstavla eller karta på webbplatsen var dessa platser finns så kan du vända dig till förvaltarna. Generellt så har vi tyvärr väldigt få iordningsställda platser för tältning i reservaten.

Se under parkeringar.

Många reservat har föreskrifter om att det behövs tillstånd för att ordna lägerverksamhet. Om det inte finns någon sådan föreskrift så kan det ändå markägarens tillstånd behövas, om man är en större grupp. Det är inte alltid staten som äger marken i reservaten. Om du är osäker på vem som är markägare så kan man kontakta förvaltarna, så förmedlar vi kontakt.

Leder i naturreservaten är främst tänkta för vandring. Sträckningarna har inte valts för att passa för hästar, och marken tål i många fall inte trycket. Särskilt under perioder när marken är våt så kan det bli stora skador om du rider. I vissa reservat är ridning reglerat, så att du bara får rida på vägar. Om det inte finns någon föreskrift om ridning så är det Allemansrätten som gäller, det vill säga, ridning är tillåten men du får inte orsaka skador.
Om ridning i naturen, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Leder i naturreservaten är främst tänkta för vandring. Sträckningarna har inte valts för att passa för mtb, och det kan finnas partier där slitaget från cyklar riskerar att bli stort. Det kan också finnas passager med dålig sikt där man riskerar att krocka med vandrare. Länsstyrelsen arbetar för att få fram särskilda mtb-leder i reservaten, men det går inte att lösa överallt. Vilka regler som gäller framgår av föreskrifterna på vår webbplats och infotavlor. Om det inte står något särskilt om cykling är det Allemansrätten som gäller, det vill säga, du får cykla både på stigar och i terrängen så länge du inte orsakar störning eller skada.
Om cykling i naturen, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Åkulla bokskogar är mycket populärt för mtb, och många av de markerade strövstigarna i området kan du cykla på om underlaget är torrt och du tar hänsyn till vandrare. Det finns också flera reservat där du inte får cykla i terrängen, och det innefattar stigarna. Mer information finns på områdets webbplats.

Se längre ner på sidan Flyga med drönare i skyddad natur.

Se längre ner på sidan Geocaching i skyddade områden.

Vi vill inte att man sätter upp anslag på reservatets informationstavlor och liknande, eftersom dessa innehåller viktig information om regler i reservatet som behöver få full uppmärksamhet. Även på grindar och liknande kan finnas skyltar som hör till reservatet, och där vill vi inte ha annan information än den vi själva sätter upp. I många reservat finns dessutom en föreskrift om att det är förbjudet att ”sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift”. Vi hänvisar i första hand till allmänna anslagstavlor i butiker och liknande.

Meddela gärna oss på e-post så ser vi till att det fylls på. Om du vill ha del av informationen när du redan är ute så finns alla foldrar digitalt på vår webbplats. Sök upp reservatet så hittar du länk till folder längst ner på sidan.

Ta hänsyn till fridlysta djur och växter

Fridlysning innebär att en växt- eller djurart är fredad. Du får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten.

Fridlysta arter, Naturvårdverket Länk till annan webbplats.

Det kan vara eldningsförbud

Ta reda på om det är eldningsförbud. Det är kommunens räddningstjänst eller Länsstyrelsen som utfärdar eldningsförbud.

Motortrafik ingår inte i allemansrätten

Allemansrätten gäller när du färdas utan motor. Att köra motordrivet fordon som bil, motorcykel, snöskoter, fyrhjuling eller elcykel ingår inte i allemansrätten.

Motortrafik i naturen

Kontakt

Conradin Weindl

Handläggare

E-post till Conradin Weindl

Telefon 010-2243391

Har du frågor/synpunkter om de halländska naturreservaten? Följande information behöver du ha med i ditt meddelande för att vi ska kunna behandla ditt ärende på ett bra sätt:

Vilket reservat det gäller
Tydlig beskrivning av din synpunkt/fråga
Kontaktuppgifter (mejladress)

E-post till naturreservat.halland@lansstyrelsen.se

Alla ärenden registreras och gås igenom en gång i veckan. Vi tar emot cirka 1000 ärenden om året.

Friluftsliv och allemansrätt