Om Länsstyrelsen i Hallands län

Sverige består av 21 län och i varje län finns en länsstyrelse. Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar.

Länsstyrelsen ska ha ett statligt helhetsperspektiv i sitt arbete och samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Vi ska också följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov.

Det innebär att länsstyrelsen är en viktig länk mellan människor och kommuner i länet å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra.

Landshövdingen är chef för Länsstyrelsen.

Landshövding och länsledning

Landshövdingen är länsstyrelsens chef och utses direkt av regeringen. Länsstyrelsens ledning består av landshövdingen tillsammans med ett länsråd.

Landshövdingen är regeringens företrädare i länet och utses ofta i ett sexårigt förordnande, som i vissa fall kan förlängas. Landshövdingen ska samordna den statliga verksamheten i länet, följa länets tillstånd och informera regeringen om länets behov.

Landshövding Anders Thornberg

Anders Thornberg är landshövding i Halland sedan 1 december 2023 och hans förordnande sträcker sig till och med den 30 juni 2028.

Anders Thornberg är en erfaren myndighetschef. Han arbetade på Säkerhetspolisen 1986–2018 i olika roller, bland annat kommunikationsdirektör 2004–2008, operativ chef 2008–2011, biträdande generaldirektör 2011–2012 och säkerhetspolischef 2012–2018. Under åren 2018-2023 var Anders Thornberg rikspolischef.

Grå tom ruta

Halländska landshövdingar från 1658 och framåt med ämbetstid:

  1. Bengt Christoffersson Lilliehöök, (1658-1665)
  2. Johan Hård (af Segerstad) (1665-1676)
  3. Augustin Leijonsköld,tillträdde ej (1666)
  4. Göran Sperling (1676-1678)
  5. Sven Ranck (1678-1684)
  6. Gustaf Tungel (1684-1694)
  7. Hans v Dellingshausen (1698-1705)
  8. Reinhold Johan v Fersen (1795-1710)
  9. Axel v Faltzburg (1710-1728)
  10. Wilhelm Bennet (1728-1737)
  11. Claes Rålamb (1737-1745)
  12. Carl Mårten Fleetwood (1745-1750)
  13. Nils Bonde (1750) (byte med Fleetwood)
  14. Hans Hummelhielm (1750-1761)
  15. Arvid Silfvershiöld (1761-1771)
  16. Olof v Nackreij (1771-1776)
  17. Salomon v Otter (1776-1781)
  18. Georg Gustaf Wrangel (1781-1793)
  19. Axel Eric Gyllenstierna (1793-1810)
  20. Gustaf Wilhelm Conradi (1810-1812)
  21. Josua Sylvander (1812-1818)
  22. Lars Arnell (1818-1823)
  23. Claes Virgin (1824-1844)
  24. Patrick Adolph Lewenhaupt (1844-1860)
  25. Carl Jonas Oscar Alströmer (1860-1876)
  26. F W Leijonancker (1876-1883)
  27. Carl Nordenfalk (1883-1902)
  28. Axel Asker (1902-1916)
  29. Carl Fredrik Hederstierna (1916-1920)
  30. Axel Mörner (1920-1935)
  31. Hilding Kjellman (1935-1943)
  32. Reimer Johansson (1943-1959)
  33. Ingvar Lindell (1959-1971)
  34. Yngve Holmberg (1972-1977)
  35. Carl Persson (1978-1979)
  36. Johannes Antonsson (1979-1986)
  37. Björn Molin (1986-1997)
  38. Karin Starrin (1997-2004)
  39. Lars-Erik Lövdén (2005-2014)
  40. Lena Sommestad (2014-2020)
  41. Brittis Benzler (2020-2023)

I länet finns också ett länsråd som leder det dagliga arbetet i Länsstyrelsen och fungerar som landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare.

Länsråd Jörgen Peters

Jörgen Peters är länsråd sedan oktober 2014. Han har varit vid Länsstyrelsen i Hallands län som beredskapsdirektör och ytterst ansvarig för beredskapsfunktionen sedan januari 2011.

Dessförinnan arbetade han vid Försvarsmakten. Jörgen Peters har en mångårig utbildnings- och chefserfarenhet från såväl nationell såsom internationell verksamhet.

Länsråd Lovisa Ljungberg

Om länet

Halland är berömt för sina bad och stränder, men består också av ett
bördigt slättområde med åar i lummiga dalar samt en skog- och sjörik glesbygd.

Länet har sex kommuner: Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka.

Länet har en total areal på 5 719 km2 vilket motsvarar 1,3 procent av Sveriges yta.

Halland är idag Sveriges sjunde största län, med drygt 342 805 invånare.

Länets kommuner:

  • Falkenberg 47 017
  • Halmstad 105 148
  • Hylte 10 464
  • Kungsbacka 85 801
  • Laholm 26 575
  • Varberg 67 800

Mer statistik och fakta om Halland finns på www.regionfakta.com Länk till annan webbplats.

Under början av 1600-talet då Halmstad slott byggdes hörde Halland fortfarande till Danmark. Kung Kristian som härskade över det danska riket var en stor byggherre och lät anlägga flera städer, slott och befästningar runtom i sitt rike. Det var också han som gav order om att uppföra Halmstad slott.

År 1609 vidtog Christian IV åtgärder för att förvandla den "gaard", som han använde som residens vid sina besök i Halmstad, till ett slott. Delar av denna gamla "gaard", som 1595 inköptes som ämbetsbostad till länsmannen Poul Huitfelt, finns bevarade i det nuvarande slottets västra länga. Inför slottets byggande köptes nio angränsande tomter och 1610 började man renovera vissa utrymmen i "gaardens" huvudbyggnad, samt påbörjade byggandet av "det store nye Hus" (nuvarande södra längan).

Slottet består av fyra längor kring en borggård på 30 x 36 m. Den östra längan (längs Nissan) samt den norra så kallade portflygeln uppfördes åren 1614-1615. De följande åren inreddes slottet och år 1618 lär den södra längan ha stått färdig. Hans van Stenvinkel d.ä., död 1601, anses som slottets arkitekt, även om själva bygget genomfördes av hans lärjunge och medarbetare Willum Cornelissen.

Halmstad slott har flerfaldiga gånger förändrats och renoverats men har exteriörmässigt bibehållit sin karaktär. 1774 gjordes den förfallna slottskyrkan i den östra längan om till sädesmagasin. 1886 fick den östra längan en påbyggnad med en våning och en utbyggnad i korsvirke samt en trappstegsgavel (arkitekt: Sven Gratz). 1997-1998 putsades slottet om och den tidigare rosa-röda färgen från 1968 togs bort och slottet målades i den mer ”danskröda” färgen. Före 1968 hade slottet under lång tid varit gult i olika nyanser.

Danskt-svenskt kungamöte på slottet

Den 20 januari 1619 skulle svenskarna göra den sista delbetalningen av ”Älvsborgs lösen” (totalt 1 miljon riksdaler). Överlämnandet lär ha skett på Halmstad slott. För att stadfästa det vänskapliga förhållande som skulle bli följden av de fullgjorda skyldigheterna, skulle den danske och svenske kungen ha överläggningar i Halmstad.

Detta möte mellan Christian IV och vår hjältekonung Gustav II Adolf ägde rum på Halmstad slott 25 februari - 3 mars 1619. Det sägs att man roade sig "kungligt"; åt, drack och dansade. På den tiden omfattade en kunglig taffel fyra omgångar med 20 maträtter i varje omgång samt 35 skålar, som samtliga skulle tömmas i botten.

Många monarker har gästat Halmstad slott. Drottning Kristina bodde där 1654. Karl XI höll riksdag på slottet 1678. Andra kungar som gästat slottet är Karl XII, Gustav III, Oskar II och Gustav VI Adolf.

Vårt nuvarande kungapar bodde på Halmstad Slott den 2-4 juni 1981 under Eriksgatan i Hallands län. Slottet rymmer idag tjänstebostad och representationsvåning för landshövdingen samt kontorslokaler för Länsstyrelsen. Här anordnas bland annat seminarier, konserter och möten.

Mer information om Halmstad slott, Statens fastighetsverk Länk till annan webbplats.

Halmstad slott

Halmstad slott mot Nissan

  • Landskapsdjur: Lax
  • Landskapsfågel: Pilgrimsfalk
  • Landskapsblomma: Ginst
  • Landskapssten: Charnockit
  • Landskapssvamp: Blodsopp
  • Landskapsinsekt: Ollonborre
  • Landskapsmossa: Skirmossa
  • Landskapsäpple: Brunnsäpple
  • Landskapsgrundämne: Natrium

Hallands Akademi, en akademi för kultur och näringsliv, delar varje år ut priser till hallänningar som utmärkt sig.

Syftet med att bilda Akademin var att "sprida glans och ljus över den halländska vitterheten, främja halländsk identitet och sammanhållning samt understödja forskning och utveckling i Halland."

Som villkor för Akademins priser gäller att ”pristagare skall ha utvecklat stort konstnärskap inom konst, litteratur, musik eller annan kulturform eller ha gjort uppmärksammade insatser inom forskning/utveckling eller företagsamhet/näringsliv eller i sitt samhällsengagemang varit till stor betydelse i eller för Halland.”

Akademin bildades den 23 november 1998 och består av 25 ledamöter med landshövdingen i Hallands län som preses. Av ledamöterna representerar 1/3 vitterhet, konst och allmän kulturhistoria, 1/3 samhälle och näringsliv samt 1/3 forskning och utveckling.

Akademin har valt att fira sin årliga högtidsdag i anslutning till den 29 augusti, som var Olof von Dalins födelsedag. Författaren och språkförnyaren Olof von Dalin (1708-1763) föddes i Vinbergs prästgård och är den mest epokgörande författare som Halland hittills frambringat.

7 februari 1941 fastställde Kunglig Majestät landskapet Hallands och Hallands läns vapen sålunda: ”I blått fält ett upprest lejon av silver med röd beväring, därest dylik skall komma till användning”.

Inget särskilt sigill eller vapen för Halland är känt för tiden före övergången till Sverige. Lejonvapnet tycks ha skapats i samband med förberedelserna för Karl X Gustavs begravning 1660. Den röda beväringen tillkom vid den senaste kungliga fastställelsen 1941.

Man har antagit att vapenmotivet valdes på grund av att Magnus Erikssons gunstling Bengt Algotsson, som var hertig av Finland och Halland på 1300-talet, förde ett lejon i skölden.

En annan teori är att det är fråga om en variant av folkungalejonet i riksvapnet, som ju vid denna tid allmänt kallades Göta lejon. Som en tredje teori kan man tänka sig att vapnet anspelar på de tre lejonen i erövrarens Karl X Gustavs vapen.

Hallands län och landskapet Halland har samma vapen. Alla tjugofyra landskapsvapnen i Sverige har fräschats upp av konstnären Bror Jacques de Waerns och den 27 maj 1992 överlämnades det nytecknade hallandslejonet till landshövding Björn Molin vid en ceremoni i Kungsbacka. Ofta kröns vapnen av en hertigkrona men givetvis kan vapnen även användas utan krona.

Användning av läns- eller landskapsvapnet

Enbart länsstyrelserna får använda länsvapnet kombinerat med den statliga kronan. Kronan symboliserar att det är frågan om en statlig myndighet.

För att få tillstånd att använda läns- eller landskapsvapnet (utan krona) i näringsverksamhet eller som logotyp för produkter, måste en ansökan skickas in till Länsstyrelsen i Hallands län.

Skicka ansökan via mail till halland@lansstyrelsen.se eller via brev till Länsstyrelsen i Hallands län, Slottsgatan 2, 301 82 Halmstad.

Ansökan ska innehålla:

  • Namn eller firma för den sökande och adress.
  • Tydlig uppgift om det mönster eller kännetecken som ansökningen avser.
  • Uppgift om vilka varor eller tjänster mönstret ska användas för eller under vilka andra förhållanden vapnet ska användas i näringsverksamhet.
  • De skäl som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan.
  • En tydlig avbildning av mönstret som ska användas.

Länsstyrelsen begär sedan in ett yttrande från Riksarkivet innan den meddelar sitt beslut. Riksarkivet debiterar 600 kronor för sitt yttrande.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder landskapsvapen eller länsvapen eller en beteckning som lätt kan förväxlas med sådant vapen döms till böter.

Lagar och förordningar som styr den statliga heraldiken

Lag om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar Länk till annan webbplats.

Förordning om vissa officiella beteckningar Länk till annan webbplats.

Hallands länsvapen

Hallands länsvapen

Kontakt

Länsstyrelsen i Hallands län

Välkommen att kontakta oss på:

Telefon 010 - 224 30 00 (växel)

Dela sidan:

Landshövding

Anders Thornberg

Besöksadress

Slottsgatan 2, Halmstad

Postadress

301 86 Halmstad

Organisationsnummer

202100-2353

Följ oss