Keddaböke

Bokskog

Keddaböke är ett bokskogsreservat med inslag av ek- och alsumpskog. I reservatet finns det även stora vackra alsocklar att beskåda. Här finns även många kulturmiljöspår. Du kan tillexempel hitta grunden av en linbasta och gamla inhägnade åkermarker. Alsocklarna som finns i området är troligen också ett spår från stubbskottsbruk.

Området är lätt att ta sig fram i och är inte särskilt kuperat, det finns några stigar och gamla vägar som du kan använda dig av för en promenad. Området passar dig som bara vill strosa omkring och njuta av bokskogen från grönskande vår till gulnande höst. Den vackra och lättillgängliga bokskogen gör reservatet till ett attraktivt
besöksmål. Den äldre markhistorien som kan utläsas i markerna blir också ett intressant inslag.

Hundraårig bokskog

I den sydvästra delen av reservatet finns det orörd olikåldrad bokskog med inslag av gamla bokar och talrika grova högstubbar, lågor och även hålträd. Men till stora delar är bokskogarna i reservatet ganska likåldriga bestånd som i värdering bedömts vara mellan 100 och 110 år gamla och där ett varierande inslag av äldre ek ingår.

Reservatet på 1800-talet

Hur såg reservatet ut vid mitten av 1800-talet? Fanns det någon skog kvar vid denna tid då ljunghedarna hade sin största utbredning? Det genomfördes ett laga skifte år 1863 och 1864. Nästan hela reservatsområdet hörde till inägomarkerna, som är jordbruksmark som inhägnats för att hålla vilda djur ute. Det var bara en mindre del i nordost som räknades till utmark. I handlingarna betecknas ägoslagen på Årnilt som omväxlande äng och bokskog med backmark, bokskogen kallades för Hultet. På Keddabygget omväxlar ängen med ”hultamark” och något ”stenbunden backamark”. Bokskogen omnämns inte i skrifterna men det är högst troligt att man med hultamark avser just bokskog.

Arealmässigt var bokskogarna störst och de växte på backarna, det vill säga moränmarkerna i sluttningen. Ängsmarken fanns mellan bokskogsbackarna på blöt och fuktig mark, till största delen kärr i terrängsvackorna men också längs källdråg, bäckar och på översilad mark i sluttningarna. Ängslotterna hade ibland fängslande namn som till exempel Humladalskärret och Mörkängskärret.

12 rödlistade arter

I reservatet och dess närmaste omgivningar har man sett 12 rödlistade arter, nämligen ål, ask, almlav, grynig filtlav, bokvårtlav, ekskinn, hårginst, jättesvampmal, mindre hackspett, spillkråka, gröngöling och lake. Därutöver har också noterats cirka 30 regionalt intressanta arter.

Reservatet har ett rikt fågelliv med arter som är knutna till ädellövskogar, lövsumpskogar och de närbelägna kulturlandskapen, exempelvis ormvråk, röd glada, gröngöling, spillkråka, mindre hackspett, skogsduva, törnskata, mindre flugsnappare
och stenknäck.

Föreskrifter

För att skydda naturreservatet har Länsstyrelsen beslutat om särskilda föreskrifter, bland annat sådana som du som besökare i området måste följa och respektera.

Förutom vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:

  • skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar,
  • skada, plocka eller samla in mossor, lavar eller svampar annat än enstaka exemplar. Förbudet gäller inte plockning av matsvamp.
  • sätta upp tavla, affisch, skylt, snitsel eller göra inskrift,
  • framföra motordrivet fordon annat än på bilväg
  • ha hund okopplad,
  • elda,
  • inplantera för området främmande arter.
  • utan Länsstyrelsens tillstånd anordna lägerverksamhet, tävlingar eller arrangemang,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd använda fällor avsedda för ryggradslösa djur,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd utföra vetenskapliga undersökningar som innebär markering, insamling, fångst eller annan påverkan på naturmiljön,

Serviceinformation

  • Stig Stig

Kontakt

Fakta

Dominerande naturtyp: Bokskog
Kommun:
Halmstad
Areal:
36
Skyddat sedan:
2019
Ägare:
Privat
Förvaltare:
Länsstyrelsen