Svarta klippan

Svarta klippan är en närmare 100 meter hög brant på östra sidan av Fylleåns dalgång. I branten klättrar en urskogslik bokskog, några av bokarna här har en ålder på nästan 300 år. När träden är avlövade har du en enastående utsikt från toppen.

Grova träd, högstubbar, hålträd och liggande trädstammar, så kallade lågor, ger skogen ett urskogsliknande utseende. Här har det inte bedrivits något effektivt skogsbruk sedan lång tid tillbaka och några av bokarna är därför nästan 300 år gamla!

Spår från förr

I reservatets fuktigare delar växer de sällsynta växterna dvärghäxört och skogsbräsma. Många arter i reservatet har stora krav på sin livsmiljö och återfinns inte i det modernt brukade skogslandskapet. Historiska kartor från 1650 visar att Svarta klippan varit skogstäckt under lång tid. Troligtvis har delar av reservatet i perioder nyttjats som betesmark. Otaliga odlingsrösen utgör spår av forntida odling. Med hjälp av spett, spade och handkraft har sten under lång tid brutits ur åkermarkerna. Tänk vilket slitgöra det måste ha varit att plocka upp all denna sten och lägga i hög.

Rödlistade lavar

Lavfloran på bokstammarna är rik och varierad. Hela 14 rödlistade lavar har noterats, till exempel röd knopplav och örtlav. Även mossfloran är värdefull och här kan nämnas pepparporella, som endast är känd från en handfull lokaler i Sverige.

Föreskrifter

För att skydda naturreservatet har Länsstyrelsen beslutat om särskilda föreskrifter, bland annat sådana som du som besökare i området måste följa och respektera.

Förutom vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:

skada vegetationen, t.ex. genom att gräva upp växter,
framföra motordrivet fordon eller terränggående cykel,
parkera på annat än anvisad plats,
anbringa tavla, affisch eller därmed jämförlig anordning,
snitsla spår, anordna orienteringskontroll eller tävling som kan inverka störande på naturmiljön.