Karl XI stenar, en prästgårdspark i Ö Sallerup

Parkanläggningen med Karl XI:s stenar anlades i slutet av 1600-talet av kyrkoherde Jöns Henriksson. Han var född vid Frederiksborgs slott på Själland år 1622 och hette då Jens Henrichsen. Inför anläggandet av parken i Östra Sallerup var han troligen inspirerad av Frederiksborgs renässansträdgårdar, där fadern var trädgårdsmästare under Christian IV.

Jens Henrichsen kom som präst till Sallerups och Långaröds församlingar år 1648 och stannade här till sin död år 1689. Skåne hade under denna tid härjats av  hungersnöd, krig och sjukdomar. Jens fick uppleva övergången från danskt till svenskt styre under 1680-talet, då försvenskningen tog fart på allvar.

Renässansens ideal och kännetecken i parker

Renässansen inleddes under 1300-talet i Italien och pågick till 1600-talets första decennier på våra breddgrader. Renässansens trädgårdar var avgränsade anläggningar med inhägnader av murar eller staket. Trädgårdarna var indelade i flera kvarter där växterna planterades i konstfulla mönster. Viktiga inslag förutom vegetationen var promenadstråk, lusthus och vatten i olika former. Tillgång till rinnande vatten med kanaler och dammar var både till prydnad och praktiskt, då de försåg trädgården med vatten och hushållet med fisk.

Bevarade former i prästgårdsparken

Prästgårdsparkens ursprungliga utseende är inte känt, men huvuddragen med kvartersindelning, stensättningar, kanaler och dammar är bevarade från parkens tillkomst. Marken har fortsatt att användas till bete och slåtter men strukturerna har bevarats. Prästgårdsparken tillhör nu en liten skara av bevarade parker från denna tid i Europa. Parken blev en kompromiss mellan renässansens rätvinkliga ideal och eget nyskapande med anpassning till lokala förutsättningar.

Parkens koppling till Östra Sallerups kyrka är tydlig. Utmed huvudaxeln mitt i parken finns en bredare promenadväg eller perspektivgata, riktad mot kyrkans torn, från vilket anläggningen kanske dessutom har varit tänkt att ses. Detta var i så fall i överensstämmelse med renässansens ideal, där lustparkerna anlades för att kunna beskådas från en paradvåning.

Odling av karp

Fiskdammarna i det nordvästra kvarteret finns omnämnda först kring 1670 men blev troligen anlagda vid seklets mitt. Förebilden var sannolikt hämtad från engelska vattenträdgårdar eller så kallade Water Gardens. I den största dammen finns en fyrkantig holme, omgiven av ett fångstdike och den var ursprungligen bebyggd med ett lusthus.

Varför en hyllning till den svenske kungen?

Stenläggningen i det sydvästra kvarteret blev sannolikt slutförd efter det skånska kriget 1675-79. CAROLVS XI MONARCHA SVECIÆ är latin för 'Karl XI Sveriges konung', skrivet med nästan 10 meter stora bokstäver i dubbla stenrader. Tanken var nog att visa att man inte längre var lojal mot det gamla landet Danmark. Kanske var det ett sätt att försöka lugna den nya svenska makten och mildra en vanligtvis hård behandling av bybefolkningen. Hur den storslagna kungahyllningen var tänkt att läsas kan man undra, kanske från kyrktornet, kanske från ett lusthus på holmen i karpdammen eller bara som den är.

Cirklar markerade med sten

Parkens sydöstra kvarter är platsen för ett par koncentriskt ordnade cirklar av jordfyllda stensättningar. Den större cirkeln har en diameter av cirka 90 meter. Anläggningen har i modern tid för det mesta tolkats som en jättelik kompass. Väderstrecken stämmer nästan. Placeringen av stensättningarna blev klarlagd först genom Lantmäteriets uppmätning i början av 1990-talet.

Utdrag ur en sockenbeskrivning från 1747

Drygt 50 år efter Jöns Henrikssons död nedtecknades följande om parken:

"Vid Prästgården är en äng hage, af Salig H:r Jöns Hendrikson intept

med steen gård, ungefär av 10 lass äng, fördelt i 4 qvarter med

gropar; uti det sydvästra qvarteret, har han med sten med stora bokstäfver  af ungefär 3 alnars längd låtet upplägga fölgande ord:

CAROLUS XI: MONARCHA SVECIAE:

Uti det sydostra qvarteret synes ännu 29 stycken små högar af sten

upplagde, och uti hvar och en af dem säges hafva stått en sten-

Pyramid, som han hade gifvet hvar och en sit namn af åtskillliga

namnkunnoga hieltar, och sålunda lagade med hohl op uti spetsen, at

när han velat förnöija sina gäster, skall han hafva hafft derpå vemplar

af åtskilliga färgor. Uti det nordvästra qvarteret har han hafft

ett lusthus med gropar omgifvet, som ännu synes, deröver han hafft en

vindbrygga vid ingången, och deruti understundom diverterat sig, med

sina gäster."

Vårdad parkanläggning

Ganska snart efter Jöns Henrikssons död växte området igen. Det var först på 1900-talet som man åter började inse parkens värde. Olika vårdåtgärder har skett sedan 1920-talet, då en lärare vid Östra Sallerups kyrkskola började frilägga stenar i sydvästra kvarteret med hjälp av frivilliga skolpojkar. Arbetet bestod av att rensa bokstäverna från jord, mossa, gräs och buskar och lägga utfallna stenar till rätta.

Föreningen Jöns Henrikssons Minne bildades 1991 med sitt främsta syfte att restaurera prästgårdsparken.