Elfstrands krukmakeri

Leran i Skåne

Elfstrands krukmakeri är en av få krukmakerimiljöer som är bevarade i Skåne. Byggnaden berättar om ett hantverk med lång kontinuitet och om de keramiska föremålens betydelse i vardagen ända fram till omkring mitten av 1900-talet. I Skåne har den rika förekomsten av lera haft stor betydelse även för exempelvis byggnadsskicket med korsvirke. Leran var också av hög kvalitet vilket ledde till, parallellt med etableringen av småskaliga keramikverkstäder, en tidig industrialisering av både bruks- och byggkeramik. Olika sorters leror har olika egenskaper, lergodslera förblir porös vid bränning medan stengodslera kan brännas i högre temperatur och blir vattentät.

Elfstrands grundas

I Färs härad där Sjöbo ligger finns rikligt med lergodslera som bröts i öppna dagbrott. Bygden är känd för sin keramik men få verkstäder har bevarats. Elfstrands tidiga historia visar också på detta. I Sjöbo fanns ett krukmakeri där två bröder, Gustaf och Axel Andersson, arbetade. Axel började arbeta på ett nystartat krukmakeri en bit utanför samhället 1888. Ett tiotal år senare köpte han det tillsammans med sin hustru Elna och de bytte då namn till Elfstrands. Krukmakeriet var vid denna tid en arbetsplats för ett tiotal personer med mästare och flera gesäller och lärlingar.

Fastigheten består av en verkstadsbyggnad och en bostad med gesällkammare och uthusdel. Fasaderna är putsade och har flera fönster i verkstäderna som ligger i husets ändar. Den stora brännugnen syns exteriört genom en hög skorsten och förstärkning på utsidan med gråsten. Invändigt har golv, väggar, ugnar och arbetsbänkar nötts av verksamheten. Tillsammans med keramik, drejskivor, redskap och mallar levandegörs rummen. I bostadsdelen visas samlingen av keramik i form av gul- och grönglaserade fat, kärl, muggar, hönor och kyrkor och mycket mer.

Den sista krukmakaren

Efter andra världskriget minskade efterfrågan på handgjord keramik och verksamheten drevs enbart av Elna som blivit änka och sonen Albert. Albert blev den sista att driva krukmakeriet och arbetade då och då ända fram till sin död 1987. Kommunen köpte gården 1979 och har förvaltat fastigheten med trädgård, verkstad och separat bostads- och ekonomibyggnad. 2017 gjordes en sanering av giftiga ämnen och kommunen håller öppet för visningar och sommarutställningar.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Elfstrands krukmakeri har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

att det är ett välbevarat krukmakeri för småskalig produktion med lång kontinuitet av hantverkskunnande. Såväl verkstadens exteriör som interiör illustrerar alla moment i arbetet.

att det speglar betydelsen av keramik i det vardagliga livet och tillgången på lera av god kvalitet i Skåne och särskilt i denna bygd.

att alla delar av livet kring verksamheten visas, inte enbart verkstaden utan även bostad, uthus, gesällkammare, trädgård och andra utomhusytor där lera, ved och keramik bearbetades och förvarades.