Falsterbo fyr
Fyren reser sig högt över det flacka landskapet på Falsterbonäsets sydligaste del. Den har väglett sjöfarare sedan 1796 och är ett av landets äldsta fyrtorn. Det har en speciell utformning med en kraftig bottendel i två våningar och ett resligt runt torn, krönt av en glaslanternin. Den är ritad av en av tidens mest framstående arkitekter, Olof Tempelman, verksam vid Överintendentsämbetet. Dagens fyr har föregåtts av en betydligt enklare typ av fyr, en så kallad vippfyr, som hade stått vid Kolabacken, strax norr om fyren.
Fyr med fyrvaktarbostad
Fyren byggdes som en öppen stenkolsfyr och var Sveriges första kombinerade fyr- och fyrvaktarbyggnad. Byggnaden är murad i gulgrått tegel och har ett schakt i mitten, kring vilket ett trapphus leder upp till fyrtornets topp. Nedersta våningen utgjorde från början förråd för stenkol och utrustning. Den andra våningen var inredd till ett vaktrum samt bostad med två rum och kök för fyrpersonalen. Det målade svarta fältet, eller bältet, runt fyrtornets utsida tillkom troligen på 1870-talen. Flera fyrar i Sverige försågs vid den tiden med bälten för att man bättre skulle kunna urskilja fyrtornet från sjön dagtid vid olika väderförhållanden. Till att börja med målades bältena i rött, senare i svart.
Fyrarna krävde i äldre tid oavbruten bevakning och kunde ha en personal med såväl fyrmästare, fyrvaktare som fyrbiträden. De ansvarade för att tända, underhålla och släcka fyren. Arbetet på en fyrplats var förr tungt, i synnerhet hanteringen av allt bränsle. Till att börja med eldades fyren med stenkol, som hämtades från gruvorna vid Höganäs. Efter hand ersattes kolet av råolja och senare fotogen. På 1930-talet blev fyren elektrifierad.
Under åren 1842-1843 byggdes fyren om till linsfyr och den öppna eldningsplatsen högst upp ersattes av en lanternin med linsapparat och oljelampa. Samtidigt förbättrades boendemiljön för personalen och det norra av dagens två bostadshus byggdes. Det kompletterades senare med ytterligare ett hus. Ansvarig för fyrverksamheten var dåvarande Lotsverket som också tog fram ritningar för bostäder och uthus vilket gjorde att husen ofta fick ett enhetligt utseende över hela landet. De flesta var trähus med rödfärgade ytterväggar, precis som i Falsterbo.
I drift under 200 år
År 1972 automatiserades fyren och 1990 togs den ur bruk. Idag ägs den av Vellinge kommun, som ser till att fyren hålls tänd trots att den inte längre är har någon betydelse för sjöfarten. Den gamla fyrvaktarbostaden i fyren har iordningställts av Falsterbo museum och visar hur fyrvaktarpersonalens hem kunde se ut vid mitten av 1800-talet. De övriga byggnaderna används av Falsterbo Fågelstation.
Du kan läsa mer om fyrar i Kulturmiljöprogrammet.
Motiv för byggnadsminnesförklaringen
Falsterbo fyr har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:
- att den är väl bevarad och en av Sveriges äldsta fyrar.
- att den berättar om äldre fyrteknik och om levnadsförhållandena på en fyrplats.
- att den är ett viktigt landmärke och berättar om sjöfarten vid Falsterbonäset.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Vellinge kommun.
Museum.
Byggnadsminne 1993.