Westmans villa

Hans Westman var en av de ledande arkitekterna i Lund under stor del av 1900-talet. Arkitektuppdragen var många och omfattade såväl bostadshus som sjukhusbyggnader men också studentbostäder, nationshus, kommunaltekniska byggnader och kyrkliga byggnasverk. Han svarade även för flera representativa villor. I sin egen villa, byggd 1939-1940, kombinerar Westman tidens modernism med egna, nya tankar. Förutom bostad för familjen inreddes den också till arkitektens eget kontor. De båda delarna är klart åtskilda med separata entréer.

Byggnaden, som är uppbyggd av olika volymer, har en långsträckt oregelbunden form istället för modernismens kvadratiska, fasaden är i tegel och träpanel istället för en typisk ljus puts medan det flacka pappklädda taket stämmer överens med modernismens ideal. Interiören präglas av en öppen planlösning. Det stora vardagsrummet, av Westman kallad storstugan, utgör centrum och har en takhöjd som sträcker sig över två våningar. Ovanvåningens sovrumsdel sträcker sig inöver vardagsrummet genom en inre balkong.

Villan ligger i Professorstaden, strax öster om Lunds stadskärna. Tre av kvarterets tio villor är ritade av Westman. De speglar olika skeden i hans verksamhet. En speciell omsorg är lagd på det egna huset och det förebådar också den koppling till skånsk bebyggelse och dess särdrag som kom att utmärka mycket av arkitektens arbeten. Genom att placera villan på tomtens nordöstra del skapade Westman en öppenhet mot trädgården i söder. Stora fönsterpartier ger ljus från flera håll och understryker det nära sambandet mellan inne och ute. Fönstersättningen är gjord utifrån dygnets ljusväxling. Fönstren med sina tidstypiska teakbågar är så kallade perspektivfönster, en typ utvecklad av storbyggmästaren Eric Sigfrid Persson. De lanserades 1938 i dennes byggnader i Malmöstadsdelen Ribersborg där Westman deltagit i stadsplanearbetet.

Med plats för umgänge och familjeliv

Karaktäristiskt för byggnaden är omsorgen om detaljer och färgsättningen där en blå kulör återkommer i bland annat i storstugans innertak och mosaiklagda golv. En röd tegelmur bildar vägg i en pergola som leder in i huset från ingången i söder och som fortsätter in i husets storstuga och kapprum. Andra detaljer är storstugans höga gavelfönster, de murade öppna spisarna och blomsterrummet mot trädgården samt entréutrymmets glasbetongvägg. Ovanliga detaljer är ribbstolen på ovanvåningen och det kraftiga repet som hänger ned i storstugan, som båda pekar på Westmans intresse för fysisk lek och träning.

Med äpplen inpå knuten

I kvarteret fanns i början av 1900-talets en större äppelodling och Westman lät de gamla fruktträden bli en del av trädgården. Trädgården var redan från början tänkt att i samverkan med huset skapa en ute- och inneupplevelse. Den kännetecknas av en öppen gräsmatta, avbruten av äppelträd och avslutad med en hagtornshäck mot gatan som insynsskydd. Bassängen i väster med sin blå mosaik är gjord för svalka och spegelblänk. Mot norr bildar en av arkitekten fantasifullt utformad och murad stenmur gräns. Den har sinnrikt inmurade små nischer och sittbänksskivor.

Villan har behållit sin karaktär och endast vissa ändringar har gjorts. Westman ritade ombyggnader för kontorsdelen 1954 och 1965 då fler medarbetare knöts till kontoret. Bland annat försågs garaget med en ovanvåning för ett chefsrum. Under senare år har en del restaureringsarbeten utförts med utgångspunkt i att villans speciella värden ska behållas.

Här kan du läsa mer om villor och bostäder i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling/Stadens landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Westmans villa har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

• att den är en välbevarad representant för 1930-talets arkitektur där Hans Westman också knyter an till sydsvensk byggnadstradition.
• såväl det konstnärliga uttrycket som materialvalet.
• att planlösning och den fasta, specialritade inredningen är bevarad.
• trädgården, som en betydelsefull del av villamiljön.