Svaneholms slott

Svaneholms slott är en del av slottslandskapet i södra Skåne. Slottsanläggningen ligger vid en mindre sjö där det omgivande landskapet präglas av stora åkerfält, lövskogspartier och utskiftade gårdar.

Svaneholms slott

Det röda tegelslottet har en speciell utformning och speglar både 1500-talets typiska skånska renässansborg och det sena 1600-talets barockslott. Godsägare Rutger Macklean har gett Svaneholm en särställning i svensk jordbrukshistoria genom den reformerinsats och omvandling av odlingslandskapet som han genomförde på godset åren 1782 till 1816.

Borgen vid Svaneholmssjön

Svaneholm har haft en medeltida föregångare, Skuderup, som låg sydost om Skurups kyrka. I likhet med många av den skånska adelns huvudgårdar övergavs den gamla gårdsplatsen i början av 1500-talet och en ny anläggning uppfördes på en plats med ett mer strategiskt läge, en vattenomfluten holme i Svansjön. Svaneholm speglar de skånska renässansborgar som uppfördes under 1500-talet, en storhetstid i skånskt och danskt borgbyggande med få motsvarigheter i övriga Norden. Borgherren Mauritz Jeppsen Sparre lät den nya borgen få en för tiden typisk utformning med längor i rött tegel kring en sluten borggård, omgiven av vatten. Den södra längan är uppförd på 1530-talet. Skyttegluggar och kasthål understyrker prägeln av försvarsanläggning. De tre andra längorna byggdes något senare. Den östra längan, som idag ger borgen dess speciella karaktär, är resultatet av en större påbyggnad och omgestaltning omkring 1700. Den fem våningar höga fasaden mot öster har karaktär av ett italienskt barockpalats.  Invändigt vittnar bland annat ett monumentalt utformat trapphus och salar med stuckarbeten om barocktidens slottsideal.

Jordbruksreformatorn Rutger Macklean

Efter att ha varit i olika adelssläkter ägo ärvde friherre Rutger Macklean godset 1782. Det gav dålig avkastning och han lät på 1780-talet genomföra reformer för att förbättra och effektivisera jordbruket. Det innebar att gårdarna fick sina tidigare spridda marker samlade till ett sammanhängande markområde, så kallade enskiften. Gårdarna flyttades ut från bykärnan till de nya enskiftena och blev till öar i det öppna landskapet. Mackleans jordbruksreformer på Svaneholm ledde till 1803 års förordning om enskifte i Skåne, vilken 1808 följdes av en förordning för resten av landet. Reformerna lade grunden för en förändrad och intensifierad jordbruksdrift, ett nytt bebyggelsemönster, ett nytt vägsystem och nya sociala och ekonomiska förhållanden. I slottet finns ett särskilt Macklean-rum som berättar om hans verksamhet på godset.

Slottsmiljön

Närmast slottsbyggnaden finns öppna gräsytor och lövträd. De har sitt ursprung i den park, inspirerad av en engelsk, romantisk parkstil som anlades vid 1800-talets mitt. Innan dess hade Rutger Macklean låtit torrlägga vattenytorna kring borgholmen och haft planer för en större parkanläggning, som inte förverkligades. Herrskapsstallet och förvaltarbostaden, belägna nära uppfartsvägen, samt det så kallade Rökhuset vid västra sjöstranden, är röda tegelbyggnader med karaktäristisk 1800-talsutformning. De ingår i skyddsområdet för byggnadsminnet medan ladugårdskomplexet, ett hundratal meter sydost om slottet, och den Ehrensvärdska gravplatsen ligger utanför.

Slottet restaurerades 1933 och är nu hembygdsmuseum.

Här kan du läsa mer om slott och jordbruksreformer i länets Kulturmiljöprogram i avsnitten Jordbrukets landskap/Slott och gods och i Skiftesreformer och jordbrukets rationalisering samt i Krigens landskap/Renässansanläggningar.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen           

Svaneholms slott har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att byggnaden speglar både den intensiva borgbyggnadsperioden på 1500-talet i Skåne och Danmark och det sena 1600-talets praktfulla Italien influerade slottsarkitektur. 
  • godset Svaneholm och ägaren Rutger Macklean, vars insatser på 1780-talet ledde till en jordbruksreform, enskiftet, som resulterade i en landskapsomvandling som påverkade det svenska jordbrukslandskapet.  Till följd innebar det även stora förändringar av de sociala förhållandena på landsbygden då den månghundraåriga bygemenskapen bröts upp.
  • välbevarade och karaktäristiska detaljer i fasaden bland annat i form av mönstermurning, trappgavlar, bågfriser och takets balustradliknande avslutning.
  • dekorativt utformade invändiga byggnadsdelar bland annat trapphus och stuckarbeten.
  • det öppna parklandskapet vid sjön och slottet med koppling till 1800-talets romantiska parkideal.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Skurups kommun.

Museum.

Byggnadsminne 1968.

Hitta hit

Fakta

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss