Gråbrödaklostret i Ystad
Gråbrödraklostret i Ystad räknas som ett av de bäst bevarade klostren i våra dagars Sverige. Det ligger i norra delen av den medeltida stadskärnan.
Klostret grundlades 1267 och var knutet till franciskanerorden, en av de så kallade tiggarordnarna. Franciskanermunkarna sökte sig till städer och platser där det fanns en väl utvecklad handel- och affärsverksamhet och goda förutsättningar att genom predikan och själavård nå många människor.
Riddare Holmger och hans hustru Katarina grundar kloster
Klostret i Ystad var ett av fyra franciskanerkloster i det medeltida Skåne. Enligt en inskription, tidigare uppsatt i kyrkans kor, grundades klostret av en riddare Holmger och hans hustru Katarina. Grundarna tillhörde troligen den stormannaklass som fanns i sydöstra Skåne och som ofta gynnade kyrkor och kloster genom donationer och gåvor.
Kloster under drygt 300 år
Av det ursprungligen fyrlängade klostret återstår idag den östra klosterlängan, porthuset och klosterkyrkan, S:t Petri kyrka, med sitt klocktorn. Klostret har byggts ut i olika etapper under 1200-talet till 1500-talet. Äldst är kyrkan, vars långhusdel bör ha rests under 1200-talets senare del. Kyrkans valv är dekorerade med kalkmålningar i en stil som kännetecknar skånska kalkmålningar från 1200-talets senare del och en stor del av 1300-talet. I koret, som tillbyggdes under sent 1300-talet, finns kalkmålningar med vapensköldar. De är knutna till flera av den tidens förnäma sydskånska adelssläkter, vilka sannolikt stått för kostnaderna för korutbyggnaden. Klosterlängan, påbörjad under sent 1300-tal, innehöll i bottenvåningen troligen en kapitelsal, som är en större samlingssal, och i ovanvåningen ett dormitorium, det vill säga en sovsal. Genom det samtida porthuset vid kyrkans nordvästra hörn förmedlades kontakten med yttervärlden. De tre byggnaderna är uppförda i rött tegel och har mönstermurade gavelröstena, blinderingarna och nischerna som pekar på den för Nordeuropa typiska byggnadsstilen, ibland kallad baltisk tegelgotik. Av en något annorlunda karaktär är klosterlängans 1500-talstillbyggnad där gaveln i korsvirke med putsade gula fack och svart timra bryter av mot det övriga tegelmurverket.
Från kloster till hospital, bränneri, sädesmagasin och stadshistoriskt museum
Klostret stängdes på 1530-talet som en följd av reformationen i Danmark. Äldre källmaterial berättar om hur munkarna fördrevs från klostret av stadens borgare under upploppsliknande former. Den östra klosterlängan inrättades till hospital, ett slags sjuk- och fattigvårdsinrättning och fungerade som sådant över två hundra år. På 1770-talet blev det ombyggt till bränneri och senare till sädesmagasin. Den nya användningen innebar ingrepp i murar och byggnaden förföll med tiden allt mer. Den två andra längorna hade rivits redan på 1600-talet. Staden köpte 1874 den nedgångna östra klosterlängan. Ett hot om rivning på 1880-talet avvärjdes genom ett lokalt initiativ och byggnaden kunde åter sättas i stånd. Sedan 1912 används klosterlängan för kulturverksamhet och inrymmer Ystads stadsmuseum. Kyrkobyggnaden hade redan på 1530-talet övergått till församlingskyrka och var i bruk som sådan till 1962 då den överlämnades till staden. Kyrkan används idag av Svenska kyrkans församling i Ystad för gudstjänstliv och för utställningsverksamhet.
Tre framstående restaureringsarkitekter
Byggnaderna har satts i stånd vid olika tillfällen och kända restaureringsarkitekter har anlitats. Redan på 1850-talet var professorn i grekiska och arkitekten Carl Georg Brunius, en av sin tids nytänkare inom restaurering, kontaktad för diverse åtgärder i kyrkan. Den stora iståndsättningen av klosterlängan 1909 till 1912 gjordes under ledning av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin, som utifrån tidens restaureringsideologi lade stor vikt vid val av material och detaljutförande. Vissa arbeten gjordes i kyrkan på 1960-talet under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe, ofta anlitad för renoveringar av de skånska kyrkorna.
Klosterträdgård och ruiner
Ruinerna norr om klostergården minner om klostrets uppbyggnad och dess tidigare utbredning. Klosterområdets norra del upptas av klosterträdgårdarna med bland annat rekonstruerade rosen-, kål- och kryddgårdar. I områdets nordöstra del ligger Borgmästarehuset, som 1907 flyttades från Stora Östergatan och Pilgränd. Huset ligger inom byggnadsminnets skyddsområde men har inga specifika skyddsbestämmelser som klosterkyrkan och klosterlängan har.
Motiv för byggnadsminnesförklaringen
Gråbrödraklostret har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:
- att klostret är en av få bevarade klosteranläggningar i Sverige.
- att klostret minner om de tjugotal klosteranläggningar som fanns i det klostertäta medeltida Skåne
- att klostret vittnar om Ystads betydelse som en av Skånes framstående handelsstäder under medeltiden.
- de röda tegelbyggnaderna med sin rika utsmyckning och mönstermurning som speglar medeltidens nordeuropeiska kyrkobyggnadskonst.
- att de restaureringar, som gjordes 1909-1912 och 1966-1967, berättar om respektive tids restaureringsideologi.
- kyrkans interiör där bland annat valv, kalkmålningar och gravhällar står för olika berättelser i kyrkans historia.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Ystads kommun.
Gråbrödraklostret och S:t Petri kyrka är öppna för besök
Byggnadsminne 1996