Gamlegård i Helsingborg
Gamlegård vid Helsingborgs gamla huvudgata, Storgatan, ger en bild av hur bebyggelsen såg ut under 1600- och 1700-talen. Gården var på den tiden en av stadens förnämsta borgargårdar.
Det utseende gården har idag fick den vid en restaurering på 1920-talet som ägaren, doktor Martha P:son Henning, lät genomföra för att återge gården sin 1700-talskaraktär. Det syns i gatuhusets rikt utformade korsvirke med rött tegel och svartfärgad timra och det branta tegeltaket. Entrén med sin pardörr och det tillhörande överstycket i rokoko speglar ett senare skede av 1700-talet medan de kopparklädda takkuporna är 1900-talets tillägg. Ansvarig för restaureringen var malmöarkitekten August Stoltz, knuten till flera byggnadsprojekt i Skåne.
Doktor Martha ger tillbaka gården dess 1700-talsutseende
Martha P:son Henning, som växte upp i gården och senare blev ägare till den, var en av landets första kvinnliga läkare och hade sin läkarmottagning i bottenvåningen. Hon var dotter till konsul Persson, industriman och politiker, och familjen var en i en lång rad av framträdande helsingborgssläkter som hade sin bostad här. Bland dessa fanns i början av 1700-talet borgmästare Petter Pihl d.y., kallad ”Kungen av Helsingborg”. Han lär ha skött sitt borgmästarämbete från gården och såg till att rådhusrätten höll sina möten här. Under senare delen av 1700-talet bodde den förmögne Fredrik W Cöster här. Han var dykeridirektören i Södra dykeri- och bärgningskompaniet, som hade monopol att bärga förlista fartyg och skeppslaster vid de skånska, halländska och bohuslänska kusterna.
Gårdens huvudbyggnad är troligen från tiden omkring 1712. Den ersatte då ett äldre hus med liknande utseende som hade förstörts av brand. Huset med sina två våningar är byggt i en övergångstid vad gäller korsvirkeshusen i de skånska städerna. Det syns genom att bottenvåningen och ovanvåningen ligger i liv med varandra, i de äldre husen var övervåningen utkragad, det vill säga att den övre våningen sköt ut över den undre och bars upp av dekorerade konsoler. En stor förändring av husets utseende blev det under Cösters tid då fasaden ljusfärgades och fick dekor enligt det sena 1700-talet ideal. När konsul Persson med sin stora familj bodde här hade han också kontor för sina firmor ”Fosfaten” och vin- och spritfirman Persson & Cronzell AB i huset. Källaren användes för framställning av den på sin tid välkända ”Militär- Punschen”. De ålderdomliga källarvalven iordningställdes vid restaureringen på 1920-talet. Mot gården fanns förr enligt vanligt mönster olika gårdslängor med stall och ekonomiutrymmen. De har rivits och idag finns här endast en mindre gårdsflygel, uppförd 1877 och ombyggd 1907. Gamlegård används idag för restaurangverksamhet.
Förnäma gäster
På 1700- och 1800-talen tog gårdens ägare emot flera förnäma personer. Den blivande drottningen, den danska prinsessan Sofia Magdalena övernattade på Gamlegård i oktober 1766 på sin resa till Stockholm och vigseln med kronprins Gustaf. Knappt femtio år senare i oktober 1810 var Jean Baptiste Bernadotte, den blivande kung Karl XIV Johan, gäst här efter att ha anlänt till Sverige. Även Carl von Linné bör ha besökt gården under sin skånska resa 1749. I sina anteckningar nämner han att borgmästare Pihl hade dragit fram vatten till en fontän mitt för sitt fönster.
En liten park på andra sidan gatan
Troligen är det kring denna fontän som dykeridirektör Cöster på 1760-talet lät anlägga den lilla parkanläggning som finns än idag, på andra sidan av Storgatan. Den fungerade som en slags förgård till Gamlegård, trots att gatan skiljer dem åt, och skulle skänka en vacker utblick från gårdens fönster. Enligt traditionen anlades den inför besöket av den blivande drottningen Sofia Magdalena. Trädgården ger med sina gula murar, nischer, springbrunn och formklippta träd en upplevelse av en klassiskt utformad liten parkanläggning. Parkområdet ingår inte i byggnadsminnesskyddet för Gamlegård men är en del av den byggnadsminnesskyddade Henckelska gården på Storgatan 12.
Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap/Medeltida stadsbildningar
Motiv för byggnadsminnesförklaringen
Gamlegård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:
- byggnaden som ett typiskt exempel för de skånska städernas traditionella byggnadsskick, korsvirke.
- att den är ett exempel på de restaureringsideal som rådde under det tidiga 1900-talet där syftet ofta var att återskapa en ursprunglig karaktär, för Gamlegårds del gäller det 1700-talet. Detta avspeglas i första hand i exteriören men även interiören.
- att gården har en betydelsefull roll i staden Helsingborgs historia.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Helsingborgs kommun.
Restaurang och föreningslokal.
Byggnadsminne 1967.