Stäket i Lund

Med sitt förnäma läge vid en av stadens huvudgator och trappstegsgavlar berättar Stäket om 1400- och 1500-talens profana tegelhus. Byggnaden har ingått i en stadsgård, som under en tid kallats för Fru Görvels gård, har troligen uppförts under senmedeltid eller vid mitten av 1550-talet. Stäkethuset användes som gårdens boningshus. Helt enligt gängse mönster för den tidens större stadsgårdar vänder huset gaveln mot gatan. Det ovanliga namnet Stäket är kopplat till handlande J M Stäck, som ägde gården vid 1800-talets början.

Fru Görvel Fadersdotter Sparre, som gett namn till gården där Stäket ingick, var svenska och kom genom giftermål och arv att bli en av Nordens rikaste kvinnor. Fru Görvel ärvde gården på 1560-talet. Det är osäkert om det var hon som lät uppföra tegelbyggnaden eller om den redan fanns på plats. I vilken omfattning hon kom att bo här är inte känt, dock fick hon sin gravplats i domkyrkan. Hennes och makens gravhäll finns bevarad i kyrkans krypta.

Stäket ger en god bild av hur medeltidens stadshus kunde se ut. Det är murat i rött tegel och har två våningar och en välvd källarvåning. En dokumentation av huset utfördes 1934 av stadsantikvarien Ragnar Blomqvist och den har gett viktig information om husets byggnadshistoria. Källarvåningen, med sin imponerande murtjocklek på 120 cm, bestod av ett stort rum, täckt av två korsvalv. Första våningen hade från början två nästan lika stora rum, avdelade genom en tegelmurad skiljevägg. I västra rummet fanns sannolikt en eldstad. Äldre tiders toalett, ett privet, fanns som en mindre utbyggnad på norra ytterväggen. Även andra våningen innehöll två rum. Det östra rummet hade troligen ett burspråk mot gatan samt i nordöstra hörnet en eldstad. Båda våningarna nåddes, på traditionellt vis, via en utvändig trappa i trä med svalgång.

Sedan 1813 tillhör de båda medeltidsbyggnaderna i Fru Görvels gård två olika tomter. Stäkethuset försågs i början av 1800-talet med en tillbyggnad mot norr och användes, förutom som bostad också som handelsbod, senare butik. En grundlig restaurering gjordes 1955-1957. Den syftade till att återge byggnaden dess medeltida utseende. Bland annat revs tillbyggnaden och trappgavlarna rekonstruerades. Tegelfasaden togs fram efter att ha varit putsad, precis som de flesta av stadens övriga hus under 1700- och 1800-talen. I samband med restaureringen inreddes huset till restaurang och senare tiders tillägg och ändringar togs bort

Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap/Medeltida stadsbildningar

Motiv för byggnadsminnesförklaring

Stäket har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

• att byggnaden är ett Lunds få bevarade profanhus från 1500-talet.
• att tegelhuset med sin välbevarade karaktär berättar om medeltidens och 1500-talets skånska stadsbebyggelse.