Flensburgska gården i Malmö
Det röda tegelhuset på Flensburgska gården berättar om 1500-talets blomstrade handelsstad Malmö. De välbärgade köpmännen lät bygga exklusiva hus i tegel med inspiration hämtad från holländsk arkitektur.
I Malmö finns det fler bevarade tegelhus från 1500-talet än i de övriga skandinaviska länderna. Flensburgska huset, väl synligt i hörnet Storgatan och Skomakaregatan, är uppfört 1595 medan gårdens övriga tre byggnader är yngre och framför allt speglar senare delen av 1800-talet. Ett av husen inne på gården är i korsvirke och vittnar om ett traditionellt byggnadsskick som levde kvar långt in på 1800-talet i städerna.
”guds rike warer ewindelid – dog werden er forfengelid”
Det tänkvärda ordspråket fanns ovan porten till den korsvirkeslänga, som fram till senare delen av 1800-talet, låg utmed Skomakaregatan. Att pryda husen med sådana här texter var vanligt på 1500- och 1600-talen. Borgmästaren Söffren Christensen hade köpt stadsgården i början av 1600-talet och försett sin nybyggda länga med ett sådant här portbjälke. Då fanns redan det påkostade tegelhuset, som rådmannen Helmicke Ottersen hade uppfört 1595. Gården tillhörde en av de större i staden och här fanns också korsvirkeslängor med stall och brygghus samt lagerutrymmen för handelsverksamhet.
Stora förändringar när gården var kronans magasin
Det är köpmanssläkten Flensburg, ägare från 1827 till 1964, som har gett gården dess namn. Innan dess hade kronan på 1730-talet omvandlat gården till ett kronomagasin. Ett sådant användes som förrådshus för den spannmål som levererades till kronan som avgift för arrende och liknande. Ombyggnaden till magasin medförde stora ingrepp. Innerväggar revs och skulpterade spisar, mönsterlagda stengolv, fönsterkarmar av sandsten togs bort. Utvändigt murades fönstren igen eller ändrades till magasinsgluggar och tegelfasaderna putsades över. På gavelns övre del syns portar och spår efter hissanordningar för magasinen på vinden.
Under köpmannasläkten Flensburgs tid
Under släkten Flensburgs tid blev gården åter en representativ stadsgård. En ny länga i tidsenlig nyrenässans uppfördes 1876 utmed Skomakaregatan och ersatte den äldre i korsvirke. Både rumsindelning och snickerier, kakelugnar samt stuckatur som finns kvar. Andra förändringar under den här tiden var inredning av butiker i gatuhusens bottenvåningar. Även i butikslokalerna finns äldre inredning som till exempel ett glaskasettak, snickerier och hyllinredning.
Efter närmare hundrafyrtio år i en och samma släkt donerade Eva Flensburg gården till i en stiftelse under Malmö museer 1964. Den förvaltas sedan dess av Malmö stad. Eva Flensburg lät 1933 genomföra en restaurering i syfte att återge gården dess ursprungliga utseende. Den utfördes enligt 1930-talets restaureringsprinciper, bland annat återställdes den överputsade fasaden på tegelhuset.
Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap/Medeltida stadsbildningar .
Motiv för byggnadsminnesförklaringen
Flensburgska gården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:
- att det välbevarade tegelhuset representerar 1500- och 1600-talens tegelbyggnader i skånsk stadsbebyggelse. Det är ett av få som har bevarats från den tiden.
- att den visar Malmös betydelse som handelsstad under fem århundraden.
- de speciella karaktärsdragen som syns i det röda tegelmurverket med sin dekor i vit kritsten, det branta sadeltaket, de konstfullt svängda gavlarna och frontespiserna.
- att den är en väl sammanhållen gårdsmiljö med byggnader av olika karaktär och byggnadsteknik från sent 1500-tal till 1900-tal.
- att det finns en del välbevarad inredning, framför allt från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Malmö kommun.
Kontor- och butikslokaler och bostad.
Byggnadsminne 1968