Sankta Gertuds kapellruin

S:ta Gertruds kapell byggdes troligen under senare delen av 1400-talet. Byggnadstekniken i den kvarstående västgaveln, gråsten och tegel
med putsade fördjupningar, antyder att byggnaden tillkommit under denna tid.

S:ta Gertrud, som kapellet var tillägnat, var de fattigas, sjukas och vägfarandes skyddshelgon. Under medeltiden var det vanligt med hospital i anslutning till ett kapell som detta, men i Vä var troligen hospitalet och helgeandshuset hopslagna. Ett kapell fanns vid Helgeandshuset söder om staden. År 1532 bestämde kung Fredrik I, att kapellets jord skulle tillhöra stadens Helgeandshus. Kapellet tycks ha upphört att fungera några år senare i samband med reformationen 1536.
När kapellet eldhärjades och lades i ruiner vet man inte, men det är möjligt att det skedde i samband med att kung Gustaf Adolf anföll och brände Vä år 1612.

På 1930-talet restaurerades västgaveln och kapellets murar grävdes fram. Innan dess hade ruinen till stor del dolts av ett 1,5 meter tjockt jordlager. I samband med utgrävningen kunde man konstatera, att kapellet förstörts genom brand. Vid kapellets östra gavel påträffades delar av en brandskadad malmklocka och ett par stora fjäderlås.