Eslövs station

Eslöv har sitt ursprung i det stationssamhälle som växte upp kring den 1858 invigda stationen vid Södra stambanan. Ett femtiotal år senare, 1911, fick samhället stadsrättigheter.

Eslövs stationshus berättar om det stora statliga järnvägsbyggandet i landet som tog sin början vid mitten av 1800-talet och som fortsatte under det tidiga 1900-talet. Det röda tegelhuset präglas av den genomgripande om- och tillbyggnad som genomfördes 1913-1914 med chefsarkitekten vid Statens järnvägars arkitektkontor Folke Zettervall som ansvarig.

En knutpunkt för fem järnvägslinjer

Förutom Södra stambanan blev Eslöv även en järnvägsknut för fyra privata skånska banor: Landskrona/ Helsingborg 1865, Ystad 1866, Hörby/Kristianstad 1896 och Röstånga/Klippan 1898. Det medförde att det äldre stationshuset från 1860-talet, ritat av Statens järnvägars första arkitekt AW Edelsvärd, inte räckte till och det blev därför både tillbyggt och totalt omgestaltat. Stationshuset står idag, såväl till exteriör som interiör, som en tydlig representant för 1900-talets nationalromantiska arkitekturstil där tegel, järn och granit är de dominerande materialen. Den välbevarade väntsalen har en inredning, som är hantverksskickligt utförd och som bland annat syns i de mönstermurade röda tegelväggarna, pelarna i granit, takets utsmyckning, dricksfontäner i sten och snickerier. En tidstypisk detalj i interiören är också armaturen i smide.

Teleexpedition, postkontor, personalmatsal och signalverkstad

I stationshuset fanns förr även teleexpedition och postkontor, typiska funktioner för de statliga verksamheter som har varit knutna till stationsmiljöerna. Med åren har olika förändringar och moderniseringar gjorts, framför allt invändigt. Planlösningen har ändrats i delar av byggnaden.

Tegelbyggnaden, strax norr om stationshuset, visar på ytterligare två av de många funktioner som var knutna till stationsanläggningarna och har använts som matsal för SJ:s anställda och som signalverkstad. Den angränsande tegelmuren ut mot gatan är också en del av byggnadsminnet.

Personal- och resgodstunnel

Vid 1913 års ombyggnad byggdes också landets första egentliga person- och resgodstunnel. Förutom tunneln finns på perrongerna de små träpaviljongerna till tunnelnedgångarna bevarade. Tunneln och paviljongerna ingår idag inte i byggnadsminnet utan är skyddade som statligt byggnadsminne.

Här kan du läsa mer om järnvägsstationer i länets Kulturmiljöprogram/ Kommunikationernas landskap/Järnvägsstationer

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Eslövs station har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

• att byggnaden berättar om Eslöv som järnvägsknutpunkt och om stationssamhällets utveckling till stad under första delen av 1900-talet.
• att stationshuset tillhör en av landets tidiga stambanor och att den tydliga stationskaraktären hör samman med den byggverksamhet som det statliga järnvägsbolagets arkitektkontor svarade för.
• att den välbevarade byggnaden med sina röda tegelfasader, mönstermurning, naturstensdetaljer och tegeltäckta tak speglar skånsk stationsarkitektur.
• väntsalen med sina trappor och det intilliggande utrymmet mot söder är skyddade vad gäller planlösning, utformning, ytskikt och fasta inredning då de speglar det tidiga 1900-talets stationsinteriörer. Detta utgörs bland annat av mönstermurade tegelväggar, snickeri och sten-och smidesdetaljer.