De före detta Posthus- och Riksbanksbyggnaderna i Kristianstad

Stora Torg i Kristianstad är av tradition stadens administrativa centrum och på dess östra sida ligger Posthusets och Riksbankens gamla byggnader.

De två röda tegelhusen, byggda 1917 respektive 1915, är utformade som tvillingbyggnader och ligger som flyglar till det betydligt äldre Tyghuset, byggt 1618. Tillsammans ger de en bild av en statlig byggnadsverksamhet som sträcker sig över trehundra år. Posthuset och Riksbankshuset speglar den höga ambitionsnivå som präglade offentliga byggnader decennierna kring 1900 och hur den kom att sätta avtryck i de svenska residensstäderna.    ​

Statens byggnader

De gamla Post- och Riksbankshusen är uppförda efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt. Han var från 1910 och under flera decennier ansvarig arkitekt för statens riksbanks- telegraf- och posthusbyggna-der. Det finns ett tiotal byggnader av det här slaget som bär hans signatur. De två tegelbyggnaderna kny-ter i material och gestaltning an till det bakomliggande Tyghuset. Tyghuset tillhör stadens äldsta bygg-nader och är ursprungligen en stallbyggnad, uppförd på kungligt direktiv. Byggnadens namn är en äldre benämning för förråd för militär utrustning.

De röda tegelfasaderna och de kraftiga tegeltaken vittnar om det tidiga 1900-talets nationalromantiska arkitekturideal och finns ofta representerat i det offentliga byggandet. Detaljerna i huggen natursten och hantverksskickligheten är typiska för tiden. Symboler för postverket respektive riksbanken kröner taknockarna i form av ett posthorn och tre kronor. Förutom administrativa lokaler fanns i Riksbankens ovanvåning också en bostadsvåning för bankdirektören. Husens interiörer har förändrats i olika omgångar under 1900-talet och idag används inte byggnaderna för sin ursprungliga funktion. Posthuset är sedan 2001 Kristianstads konsthall medan Riksbankshuset är restaurang.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

De gamla Posthus- och Riksbankshusen har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

• att byggnaderna dels är karaktäristiska för landets residensstäder och deras stadsmiljö, dels representerar den svenska statsmaktens förvaltningsbyggnader.
• att byggnadernas exteriörer berättar om 1900-talets nationalromantiska stilideal genom de röda tegelmurarna och naturstensdetaljerna.