Bruniushuset i Lund
Vid Kiliansgatan i centrala Lund ligger ett välbevarat rött tegelhus med en speciell historia och bakgrund. Det är professorn och domkyrkoarkitekten Carl G Brunius privatbostad. Han stod bakom omgestaltningen av domkyrkan och universitetshuset samt flera av 1800-talets många kyrkorestaureringar.
Hans byggverksamhet omfattade också nya kyrkor, slott, rådhus och skolor. Det egna huset stod färdigt 1840 och speglar Brunius tankar om medeltiden som ett ideal för arkitektur och byggande. Själv kallade han sin bostad för ”ett stilla klosterhus”. Byggnaden vittnar genom sin rikt dekorerade, mönstermurade fasad om de höga krav på hantverksskicklighet som kännetecknar Brunius många byggnadsverk.
”Den ädla medeltidsstilen”
Brunius kom att bli den främste företrädaren för den arkitekturriktning som växte fram decennierna vid 1800-talets mitt. Han vände sig mot den sedan länge rådande klassicismen och dess ensartade schemabundna putsfasader. Flera arkitekter kom senare att verka i hans anda och Bruniusstilen blev ett begrepp för en särskild byggnadsstil. Brunius hade svarat för renoveringen av det äldsta universitetshuset i Lundagård och man kan se att den byggnaden varit förebild för det egna bostadshuset. Till sitt nybygge knöt han de murare, som han lärt upp för arbetet med universitetshuset.
Brunius välbevarade hem visar på en boendemiljö som var kännetecknande för stadens akademitjänstemän och högre borgerskap vid 1800-talets mitt. Huvudbyggnaden ansågs på sin tid vara stadens förnämsta privathus. Vid flera tillfällen användes det för övernattning av prominenta gäster, bland annat medlemmar i kungahuset. Övervåningen var inredd med en stor sal, mottagningsrum, bibliotek med skrivrum samt säng- och barnkammare. Mellanvåningen upptogs av kök, skafferi, pigkammare, bostadsrum och en uthyrningslägenhet. I bottenvåningen låg bland annat tvätt- och bakstuga, mangelbod, vävkammare, visthusbod och drängkammare.
”som en prästgård eller annan bättre lantgård”
Utöver bostadshuset minner gårdshuset och den före detta magasinsbyggnaden vid Magle Lilla Kyrkogata om att de var en del i en traditionell stadsgård, där det också bedrevs jordbruk. Magasinet, byggt 1848, användes till spannmålsförvaring, visthusbod och bostad medan gårdshuset, från 1842, innehöll drängkammare, stall för två hästar och tre kor samt en vagnsbod för "tre bättre åkdon”. En vagn kom väl till pass för de många resor som Brunius företog i samband med alla byggnadsföretag, som han hade runt om i landet. Hushållet var vid den här tiden stort och bestod av professorn, hans hustru, de tre sönerna, svärmodern. Till detta kom medhjälpare i arkitektverksamheten, en kusk, tre tjänstekvinnor, en skrivare, som dock bodde på annat håll, samt säsongsbunden personal i skörde- och slakttider. Gården var Brunius bostad fram till hans död 1869.
Tillbyggnad i samma anda och påkostad 1880-tals inredning
Efter Brunius tid genomfördes en del förändringar. Apotekare Åkerblom lät 1871, samma år som han blev ägare till gården, bygga samman gatuhuset och magasinet med en flygel i samma medeltidsromantiska stil. Professor Fredrik Wulff lät 1889-1891 inreda vinden och ta upp fönsterkupor samtidigt som lägenheten på övervåningen försågs med praktfull inredning som till stora delar ännu är bevarad med bland annat kassettak, parkettgolv, väggpanel och takmålning. Dekormålningen utfördes av Svante Thulin, en av de främsta dekormålarna vid den här tiden. Under 1900-talet har skyltfönster satts in, magasinet har inretts med lägenheter och stallet till möbelsnickeri. En större renovering genomfördes 1989-1990. Gårdsrummet med sin stensättning ger en god bild av äldre tiders gårdsmiljöer där det pågick verksamhet och körslor av olika slag.
Här kan du läsa mer om staden och dess bebyggelsen i länets Kulturmiljöprogram/Stadens landskap
Motiv för byggnadsminnesförklaringen
- huvudbyggnaden är representativ för Carl G Brunius byggnadsverk där såväl byggnadsmaterial som utsmyckning ger uttryck för 1800-talets medeltidsromantiska arkitektur.
- att miljön med sina byggnader och innergård speglar Lunds historia under 1800-talet.
- att huvudbyggnaden med sin välbevarade interiör berättar om boendemiljön hos Lunds välsituerade på 1800-talet.
- att rumsindelningen i gatuhusen har behållits, att den fasta inredningen och dekormålningen i några av huvudbyggnadens rum finns kvar och minner om 1800-talets boendemiljö.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Lunds kommun.
Bostad och butikslokaler.
Byggnadsminne 1994.