Gunnestorps mölla

Gunnestorps mölla har stått på sin plats i det flacka landskapet på Kullahalvön sedan 1850-talet. Den spånklädda holländarekvarnen med sina kraftiga vingar ger ett ålderdomligt intryck och minner om de många väderkvarnar som en gång funnits i det skånska landskapet. Förutom ett välbevarat kvarnhus har möllan också sitt kvarnmaskineri i behåll.

Holländaren eller hättekvarnen har funnits i Skåne sedan slutet av 1700-talet. Den har holländska och danska förebilder. Den övre delen, hättan, har en träkonstruktion som gör det möjligt att vrida den efter vinden för att få största malningseffekt.

Mitten av 1800-talet – den stora kvarnbyggnadstiden

I äldre tider fick bönderna betala skatt, ofta i form av mjöl, för att få sin säd mald. Det var kronan och adeln men även kyrkan, som hade särskilda privilegier att anlägga och driva kvarnar. Efter hand under 1800-talet lättades skatteplikten och kravet på skatt för malning togs bort 1863. Det fick till följd att många nya kvarnar byggdes och framför allt i Skåne uppfördes stora holländare. Som mest fanns det drygt 1 400 vinddrivna skånska kvarnar. Vid sekelskiftet 2000 fanns det drygt 100 kvar.

En holländare har stor malningskapacitet och under Alvar Wallentin Trulsson-Kerebys tid, som Gunnestorps sista möllare, kunde kvarnen på ett dygn mala ett hundratal 75-80 kilos säckar. Möllan, som var i drift till 1951, står på en hög stenfot och har spånbeklädnad både på huven och på kvarnhuset. Invändigt finns tre loft samt tre par stenar. Interiören är väl bevarad och maskineriet är funktionsdugligt. Efter en genomgripande restaurering 1975-1977 sattes möllan i stånd. Kvarnhus och hätta fick ny spåntäckning. Efter hand har vingarna bytts ut.

Hembygdsföreningen tar ansvar för möllan

1972 fick Kullens Hembygdsförening kvarnen som gåva och en särskild möllekommitté har ansvar för kvarnen. Föreningen äger förutom Gunnestorp fyra andra väderkvarnar där man har olika aktiviteter och särskilda mölledagar. Än idag gör vindkraften det möjligt att mala på traditionellt vis.

Den möllarebostad, som byggdes ungefär samtidigt som kvarnen, ligger strax intill men ingår inte i det område som är skyddat som byggnadsminne.

Här kan du läsa mer om kvarnar i länets Kulturmiljöprogram/Jordbrukets landskap/De skånska möllorna

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Gunnestorps mölla har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

• den välbevarade kvarnen som berättar om de skånska holländarekvarnarnas storhetstid från 1800-talet och in på 1900-talet.
• väderkvarnen som en symbol för 1800-talets spannmålsproducerande bygd och för det skånska landskapet i synnerhet.
• att både kvarnbyggnaden och kvarnverket är välbevarade och kvarnverket funktionsdugligt.