Tullestensmonumentet

Här lät storbonden Fader upprätta ett ståtligt minnesmärke över två sjöfarare som aldrig kom tillbaka till Västra Strö. På en höjd i landskapet finns sju resta stenar. Två av dem ristades. Vad var syftet med de andra stenarna? Vem var de ägnade åt? De oristade stenarnas historia kan ingen berätta.

Runsten 1 säger att: ”Fader lät dessa runor hugga efter Asser, sin broder, som fann döden i norr i viking”

Runsten 2 berättar att: ”Fader lät denna sten hugga efter Björn, som ägde skepp med honom” På stenens baksida finns en ansiktsmask och på sidan ett, av förvittringsskador utsuddat, människopar.

Både runor och ornamentik var ursprungligen målade i kraftiga färger, vilket förstärkte runstenarnas budskap. Den avskräckande ansiktsmasken skulle kanske inge respekt och vördnad hos den icke läskunnige betraktaren.

Tullestenen

Centralt placerad står den cylinderformade Tullestenen. Det berättas att en bonde i Strö lät flytta hem stenen till sin gård. Om natten plågades bonden av spökerier tills en ande viskade i hans öra: ”Før liden Tulle på sit sted igen.” När detta skedde upphörde spökerierna.

Runstenar var statusmarkörer

Monumentet ingår i ett större sammanhang med början under vikingatiden. Storbonden Fader bodde förmodligen på en gård här intill. Under vikingatiden var det vanligt att större gårdar hade runstenar på ägorna. Runstenar var statusmarkörer och kunde vara riktmärken för både släkt- och hövdingarevir. De kunde även vara gränsmarkeringar mellan olika landområden.

Nya maktstrukturer växte fram

De senvikingatida runstenarna har ofta satts i samband med den framväxande statsbildningen. Omkring år 1000 knöts delar av Skåne till det danska riket. Detta innebar både en politisk, social och religiös nyordning. Nya sociala samhällsskikt skapades i takt med att nya maktstrukturer växte fram. Faders runstenar ristades omkring 1000-1025.

Kyrkor uppfördes

Det var hos de högre samhällsskikten som kristendomen fick sitt första fäste. När den kristna religionen började spridas uppförde förmögna jordägare egna gårdskyrkor. De byggdes i trä som gårdens övriga byggnader. Några av kyrkorna blev senare bykyrkor. Fader kan ha byggt en sådan gårdskyrka. Det är nog på den gamla bytomten, ungefär i området för det nutida Västra Strö, som Faders gård skall sökas. Det är frestande att föreställa sig gårdens placering någonstans på den höjd där kyrkan finns idag. Därifrån är runstenarna väl synliga och det var kanske där de första tankarna om monumentet började spira.