Rosendals slott

Rosendals slott

På 1500- och 1600-talen uppfördes många skånska slott och Skåne blev ett av de slottstätaste landskapen i den tidens Danmark. Rosendal står som sinnebilden för ett renässansslott i så kallad Kristian IV-stil med röda tegelmurar, branta tegeltak och torn, krönt av en spira. 1615 påbörjades byggnationen av slottet och 1628 stod de norra och västra längorna färdiga. Den östra längan uppfördes inte förrän 1756. De välbevarade stall- och loglängorna från 1600- och 1700-talen, den stensatta borggården och vallgravarna är tillsammans med park och alléer betydelsefulla delar i den helgjutna slottsmiljön. 

Rosendals gods bildades av länsherren på Helsingborgs slott riksrådet Anders Bille, som i början av 1600-talet genom byteshandel med danska kronan skapade en större egendom. Redan då fanns det så kallade Billehuset, ett tegelhus strax norr om dagens slott. Det ålderdomliga huset kan ha varit förvaltarbostad under den tid då markerna tillhörde danska kronan. Det är sannolikt byggt vid mitten av 1500-talet, på- och ombyggt till magasin under första delen av 1600-talet.

Riksrådet Billes renässansslott

De skånska slottsherrarna påverkades i hög grad av influenser från slottsbyggen i Tyskland och Holland. 1500-talet hade inneburit en ekonomisk uppgång med högkonjunktur för jordbruket och goda inkomster i det danska riket. Det lade grunden för påkostade slottsanläggningar. Rosendals slott är en av de bäst bevarade av de drygt femton skånska renässansanläggningarna som finns kvar. Inskriftstavla ovan gamla portgången i östra ekonomilängan minner genom sin text "ANNO 1615 DEN 1 MAY BLEF ROSEN DALL BEGYNT ADT BØGGIS AFF HER ANDERS BILLE" om byggnadstiden. Slottsherren gav sitt nya slott namn efter sin trolovade Anne Rosenkrantz, som aldrig kom att bo här då hon dog kort före bröllopet. Förutom fasadernas röda tegelmurar, taken och trapptornen finns flera detaljer som hör till slottets äldre skede som till exempel den bastanta träporten i den östra portgången. Dock har den utsmyckning i huggen sten som prydde fasaderna tagits bort, troligen under 1800-talet. En del stendetaljer har tagits till vara och finns bevarade invändigt.

Förutom ståtliga representations- och bostadsrum ingick väl tilltagna utrymmen för hushållning och kök i en slottsbyggnad som Rosendal. De var förlagda till västra längan och i längan vid den intilliggande köksgården Lille gård. Här rymdes bland annat kök, bakugn, tvättstuga, höns- och ankhus, stycknings- och saltningsrum, skafferi, rum för tjänstefolk och ett större matrum, Folkastugan, för gårdsfolket.

Vid borggårdens södra del ligger godsets äldsta ekonomilängor, traditionellt byggda i u-form. De är murade i rött tegel och i gråsten och tillhör 1600- och 1700-talen. De har exempelvis inrymt sadel- och selkammare och herrskapsstall. Gråstensbyggnad, den så kallade Borglogan, användes för förvaring av foder och halm och har byggnadsåret 1759 i järnsiffror på gaveln. Den östra ekonomilängan har sedan länge fungerat som kontor. Dagens ekonomigård finns öster om slottsholmen och speglar det intensiva jordbruk som påbörjades under 1700-talet och som har fortsatt under följande århundraden. Den äldsta längan bär årtalen 1774 och 1860.

Omgiven av vatten

Vallgravarna minner om att slottet från början var omflutet av vatten. Slottet har inte haft en uttalad försvarsprägel på samma sätt som äldre tiders slottsbyggnader hade. Men anläggningen hade ändå en form av försvar. Det bestod av ett system av vattenledningar, tillverkade av urholkade bokstammar, och dammar, som gjorde det möjligt att sätta den omgivande terrängen under vatten och på så sätt göra slottet svårt att erövra. Det mesta av det här systemet lades igen under 1800-talet och idag finns vallgravarna kvar i väster, söder och delvis i öster.

Överste Bennets omvandling av slott och landskap

Tillbyggnaden av den östra flygeln med sitt trapptorn var en del i omfattande modernisering av Rosendal som överste Jacob Wilhelm Bennet lät genomföra efter att han hade ärvt godset på 1750-talet. Nya vägar och alléer anlades samtidigt som en ny uppfart skapades från söder genom en ny landbrygga över vallgraven. De olika delarna kom att ingå i ett axialt storskaligt vägsystem, allt enligt tidens ideal.

Förändringar från 1800-talet till modern tid

Slottsbyggnaden har genomgått en del förändringar. Några stentavlor på fasaden berättar om en förnyelse av byggnaden 1808. Den kom mest att gälla interiören och det finns välbevarade rum som Gröna förmaket och Kabinettet med tapeter och kakelugnar i empirestil samt Billesalen och hallen med spelkammare. En karaktär av 1700-tal har behållits i matsalen, Lillesal. Under åren 1947 till 1960 gjordes renoveringsarbeten under ledning av en av den tidens ofta anlitade arkitekten Leon Nilsson. Femtio år senare påbörjades en större renovering då bland annat taken har blivit kompletterade med flera frontespiser, utformade efter de befintliga. Arbetena har också kommit att beröra stora delar av interiörerna.

Bostadshus för gårdens folk och en gammal kvarnplats

Godset omfattar också flera väl bibehållna hus som inspektorsbostad, förmansbostad, smedja med smedbostad och trädgårdsmästarbostad. Murade hus i rött tegel överväger men även korsvirkeslängor och panelklädda hus förekommer. Merparten tillhör 1800-talet.

Vid bäcken norr om slottsområdet fanns godsets vattenkvarn, känd från äldre kartmaterial. Ett ombyggt 1800-talshus med mönstermurad gavel minner om den gamla kvarnverksamheten.

En trädgårdsanläggning med lång tradition

Trädgården har anlagts vid skilda tillfällen med en äldsta del norr om slottsbyggnaden. Genom åren har förändringar skett och delar av trädgården har lagts igen och ersatts med ny växtlighet. Delar av vallgraven och dammen har dikats ut. Renässansträdgården i norr, som syns på en teckning från 1680-talet, var strikt indelad i kvarter och försedd med lusthus. Fruktträdgårdar utbredde sig mot söder. Än idag syns 1700-talets insatser i alléerna mot norr och söder. Ett ålderdomligt inslag är den stenlagda vägen, den gamla Billevejen, vid Billehuset. 

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Rosendals slott har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • den välbevarade slottsmiljön som speglar det intensiva slottsbyggandet under perioden från 1530-talet till 1650-tal i det danska Skåne.
  • huvudbyggnaden med sina längor, den välbevarade exteriören och delar av interiören.
  • ekonomibyggnaderna på slottsholmen, som i material och utformning berättar om 1600- och 1700-talens ekonomilängor.
  • vallgraven och den stensatta gårdsplanen, som karaktäristiska delar av 1600-talets slottsmiljö.
  • det så kallade Billehuset som med sitt ålderdomliga utseende berättar om den äldre anläggningen, vilken föregick dagens slott.
  • trädgården med sin olikartade karaktär som vittnar om äldre tiders slottsträdgård, en klassisk del av en skånsk slottsmiljö.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Helsingborgs kommun.

Privatägd.

Byggnadsminne 2005.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss