Sövdeborg

Vid sekelskiftet 1600, då Skåne var en del av det danska riket, fanns det i landskapet omkring 140 adelsgods, många med praktfulla slott i rött tegel. Ett av dessa är Sövdeborg, vars stora slottskomplex till sina äldsta delar är från 1590-talet.

Idag framstår det i första hand som en medeltidsromantiserad borg, präglad av den ombyggnad som dåvarande ägaren Erik Piper lät göra på 1840-talet. Ansvarig för arbetena var Carl G. Brunius. Till stora delar är det dock ett renässansslott, skapat på 1640-talet i en tidstypisk Christian IV-stil av slottsherren och riksrådet Otto Thott. Från den tiden finns två sällsynta och väl bevarade dekorerade innertak i Stensalen och Röda salongen. De visar på ett högklassiskt hantverk och är utförda i stuck respektive skuret trä. Av slottets 1600-tals ekonomigård kvarstår porthuset med byggherren Thotts och hans hustrus initialer. Vallgraven vid huvudbyggnaden minner om den tid då Sövdeborg anlades då försvarsaspekten var av stor betydelse.                         ​

Medeltidsborgen ersattes med ett praktslott

Sövdeborg har haft en föregångare i gården Sigostha, som under medeltiden tillhörde ärkebiskopssätet i Lund. Den låg nära kyrkan vid Sövdesjön knappt två kilometer mot väster. Den här tiden var orolig och borgen plundrades utan att byggas upp igen.  Efter reformationen indrogs gårdens marker till kronan och såldes till adelsmannen Frederik Lange. Han valde ett nytt, strategiskt läge för gården och placerade den vid Sövdeborgssjön. En inskriftstavla över porten minner om hans och hustrun Dorte Lindenovs byggverksamhet.

Sövdeborgs stora utbyggnad på 1640-talet har sin grund i de goda ekonomiska förutsättningar som fanns i Danmark vid den här tiden. Adeln hade sedan 1500-talet utökat sitt markinnehav, det var högkonjunktur för jordbruket samtidigt som adeln gynnades genom särskilda privilegier. Detta avsatte sig i stora godsegendomar där påkostade byggnaderna manifesterade godsägarens rikedom.

Slottet består av tre tvåvånings längor i rött tegel och ett kraftigt yttre hörntorn i sydost. Taket, belagt med gult tegel, har en ålderdomlig konstruktion, ett så kallat understruket tegeltak, vilket innebär att tegelpannorna ligger på öppen läkt och att fogarna på teglets undersida är strukna med kalkbruk. Fasadernas mönstermurade rundbågsfriser och blinderingar betonar tillsammans med portgångens trappstegsgavel 1800-talets drömmar om medeltiden. Till sin interiör har slottet byggts om vid flera tillfällen. 1600-talet är framför allt synligt i de praktfulla, dekorerade innertaken där Stensalens vita stucktak är skapat utifrån kopparstick som utkom i Tyskland på 1630-talet. Taket i Röda salongen har en annan karaktär och är skuret i ekträ, rikt ornamenterat och målat i rött, brunrött, grönt och guld. 1800-talets ombyggnad inte syns på liknande sätt. Slottets interiör moderniserades på 1940-talet och i likhet med vad som gällde för flera andra slott fick den i Skåne verksamma arkitekten Leon Nilsson uppdraget att stå för en inre renovering.

En slottsmiljö präglad av 1600- och 1800-tal

På den gamla ladugårdsplatsen kvarstår ett porthus från 1650-talet. Det är försett med dekorerade gavlar och fogades på 1870-talet samman med en ny stallbyggnad. Inom byggnadsminnets skyddsområde finns också en smedja samt bostadshus för såväl smed som trädgårdsmästare. De är uppförda i tegel och korsvirke och har tillkommit vid utbyggnaden av Sövdeborg under 1800-talets senare hälft.

Slottsparken sydväst om slottsbyggnaden anlades vid mitten av 1800-talet genom att ett område med sankmark utdikades. Parken formades efter engelska parkideal och fick slingrande kanaler och broar. Trädgården på den södra delen av slottsholmen var från början utlagd som en renässansträdgård med tydlig symmetri, allt enligt den tidens smak.

Du kan läsa mer om de skånska slotten i länets Kulturmiljöprogram/Skånes historia och utveckling/Jordbrukets landskap/Slott och gods.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Sövdeborg har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att slottsmiljön speglar det intensiva slottsbyggande som är utmärkande för tiden runt 1530 till 1650 i det danska Skåne. Vallgraven är en betydelsefull och typisk del av miljön.
  • att byggnadsbeståndet är välbevarat och miljön berättar om såväl renässansens slottsanläggning som 1800-talets romantiska medeltidsborgsideal.
  • de välbevarade barocktaken, som visar på 1600-talets påkostade inredningskonst. Taken tillhör de mest praktfulla i landet.
  • att slottets interiör speglar olika skeden i slottets historia. Planlösning och fast utsmyckning i nio rum har skyddsbestämmelser.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Sjöbo kommun.

Privatägd.

Byggnadsminne 1984.