Sillaröds skvaltkvarn

Skvaltkvarnen vid Sillarödsbäcken i sydöstra Skåne berättar om de många skvaltkvarnar som en gång fanns runt om i landet.

De var förr den vanligaste sortens kvarn för malning av mjöl till husbehov. Idag finns endast ett fåtal kvar på ursprunglig plats. Kvarnen har behållit sitt karaktäristiska och ålderdomliga utseende med ett rödfärgat kvarnhus i skiftesverk och ett stråtäckt tak. I kvarnen finns vattenhjulet med skovlar kvar liksom kvarnverket med kvarnstenarna och tratten för påfyllning av säd.

Vattnet i Sillarödsbäcken har sedan århundranden utnyttjats för kvarndrift. Längs med bäcken uppges det på 1800-talet ha funnits upp till sex kvarnar som tillhörde Sillaröds by. Två av dem var hjulkvarnar, resterande skvaltkvarnar. Kvarnarna har legat tätt med en fallhöjd på cirka 1,5 meter. Av kvarnarna finns idag enbart Sillaröds skvaltkvarn kvar. Den är markerad på laga skifteskartan från 1832. Byggnadens ålder har inte kunnat bestämmas då slitage har gjort att delar av kvarnen efterhand bytts ut. Vissa delar kan dock vara från 1800-talet eller möjligen tidigare. Kvarnen togs ur drift 1922 när Sillaröds Elförening bildades och gården fick elektricitet. År 1970 skänktes kvarnen till Albo härads hembygdsförening.

Skvalta, sporrekvarn, enfotakvarn – folkliga namn på den här sortens vattenkvarn

Skvaltkvarnar har använts från medeltid fram till början av 1900-talet. Den var avpassad för mindre vattendrag där fallhöjden inte var så stor. Oftast var det möjligt att mala enbart under vår och höst då tillgången på vatten under resten av året inte räckte till att driva kvarnhjulet. Själva kvarnbyggnaden var liten, vanligen cirka 2 gånger 3 meter. Kapaciteten var inte så hög men det sägs att en tunna med säd kunde malas på ett dygn.

Under 1800-talet upphörde successivt användningen av skvaltkvarnar. Utdikning och sjösänkningar innebar att många vattenflöden minskade. Eldrivna kvarnar började bli vanliga på 1900-talet och flera av de vattendrivna kvarnarna minskade i betydelse. Ett ökat krav på mjölets kvalitet gjorde att skvaltorna med sin ofta grova malning framför allt kom att användas för fodersädsmalning.

Uppströms ligger kvarndammen, Sillarödsdammen, som har fungerat som vattenmagasin, och som är en del av byggnadsminnet. Kvarnen har med åren satts i stånd, bland annat har ett nytt vattenhjul och nya dammluckor tillverkats, liksom trärännan, som leder in vattnet i kvarnen. Taket har få ny stråtäckning, utförd enligt gammal hantverkstradition. 

Här kan du läsa mer om kvarnar i länets Kulturmiljöprogram/Jordbrukets landskap/De skånska möllorna

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Sillaröds skvaltkvarn har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den är en av få skvaltkvarnar som är bevarad i sin helhet och på ursprunglig plats. Såväl damm och dammvall med luckor som ränna har behållits.
  • att den berättar om landsbygdens små, enkla kvarnar, traditionellt byggda i trä.
  • att den har behållit sin karaktäristiska och ålderdomliga utformning.
  • att kvarnverket finns bevarat.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Tomelilla kommun.

Hembygdsmuseum, ägare Albo härads hembygdsförening.

Byggnadsminne 2016.