Ruuthsbo

Ruuthsbo ligger i det öppna landskapet nordväst om Ystad. Alléer och vidsträckta fält understryker karaktären av ett storskaligt godslandskap. Särskilt framträdande är den långa, raka trädkantade uppfartsvägen från söder. Huvudbyggnaden och två stora ekonomilängor i gråsten och tegel utgör centrum i den symmetriskt formade gårdsanläggningen.

Godsägaren Eric Ruuth

Ruuthsbo har sitt namn efter släkten Ruuth, som ägde gården under stora delar av 1700- och 1800-talen. Gården hette ursprungligen Gundralöv och var en av gårdarna i Gundralövs by. Namnet ändrades 1808 av dåvarande ägaren greve Eric Ruuth. Han var en framgångsrik godsägare och företagare och var även under en period landets     finansminister samt   eneralguvernör över Pommern.

Du kan läsa mer om Eric Ruuth i Svenskt Biografiskt Lexikon.

1800-talets ombyggnadsvåg

Dagens huvudbyggnad är resultatet av flera om- och tillbyggnader under 1800- och 1900-talet. I byggnaden finns delar av 1700-talets bostadshus. Det fick en helt ny gestaltning 1869 då godsägaren anlitade stadsarkitekten i Ystad, Peter Boisen för att gestalta huset enligt tidens smak med ny fasad och rikt utsågade snickeridetaljer. Några år senare, 1885, tillkom den östra högre delen, den så kallade Slottsdelen, med bland annat en stor representationssalong, herrum och sängkammare.  Den illustrerar den förändringsvåg som svepte över de skånska slotten och herrgårdarna under 1800-talets senare del då det fanns ekonomisk grund att omskapa, i synnerhet huvudbyggnaderna, i någon av tidens omtyckta historiska stilar, i det här fallet med inspiration av de franska renässansslotten.

Gråstens- och tegellängor

Två gråstenslängor med mönstermurade tegelgavlar inramar uppfarten och gårdsplanen söder om huvudbyggnaden. De berättar genom sin storlek, sitt byggnadsmaterial och sin placering om de stora ekonomibyggnader som restes under 1700- och 1800-talen som en följd av ett framgångsrikt, stordriftsinriktat jordbruk. Längorna är byggda i början av 1800-talet, den västra längan som ladugård och den östra som stall och vagnpark. De har senare om- och tillbyggts bland annat med en hög magasinsdel i rött tegel. De mäktiga mönstermurade tegelgavlarna bär årtalet 1870 och byggherren Gustaf Ruuths namn i järnsiffror och -bokstäver.

Du kan läsa mer om slott och herrgårdar i länets Kulturmiljöprogram

Motiv för byggnadsminnesförklaringen           

Ruuthsbo har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • den så kallade Slottsdelen, som en exponent för det dynamiska 1800-talet då slott och herrgårdar omskapades i någon av 1800-talets många arkitekturstilar.
  • de två välbevarade ekonomilängorna, representativa för 1800-talets skånska godsmiljöer.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Ystads kommun.

Ruuthsbo är privat.

Byggnadsminne 1978.