Österbergska gården i Kristianstad

Österbergska gården har ett centralt läge i stadskärnans nordöstra del. Den gamla stadsgården, med sin påkostade huvudbyggnad, ligger på en stor tomt i kvarterets mellersta del. Flera generationer av släkten Österberg, där många var verksamma som murarmästare, har ägt gården.

Murarmästare Lars Österberg började på 1790-talet köpa tomter i kvarteret och slog samman dem till en större tomt. Några av tomterna var bebyggda och det är möjligt att något eller några hus kom att ingå i den stora huvudbyggnaden som han lät uppföra i etapper under åren 1800-1830. Fasadens nyklassiska uttryck med stora gavelfält och en stram dekor representerar de nya stilideal som introducerades i Kristianstad under senare delen av 1700-tal i samband med att utvidgningen av stadens fästning tog fart. 

Huset kan ses som ett i raden av förnäma stenhus som restes i Kristianstad efter att ett murarmästarämbete inrättades i staden 1748. Behovet av skickliga hantverkare hade ökat efter att arbetet med fästningen kommit igång vid mitten av 1700-talet. Husets stomme består i vissa delar av korsvirke och vissa av tegel. Den fasadutformning, som huset har idag, är sannolikt ett resultat av byggnadsarbetena på 1830-talet. Den omfattande iståndsättningen av Österbergska gården på 1950-talet gjordes efter den tidens restaurerings-ideologi och med syftet att skapa ändamålsenliga bostäder. Trapphus har tillkommit och fasaden har putsats om. Färgsättning har skiftat över åren. Fönster- och dörrsnickerier har nytillverkats efter äldre modell.

Till gårdsmiljön hörde fram till rivningen på 1950-talet typiska gårdslängor i korsvirke där till exempel stall och ekonomiutrymmen fanns. Bland byggnaderna fanns också ett ålderdomligt boningshus, troligen från 1600-talet och beläget vid gatan i väster.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Österbergska gården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att byggnaden minner om ett viktigt skede i Kristianstads stadutveckling då offentliga satsningar under 1700-talet och tidigt 1800-tal stärkte staden och gjorde det möjligt för stadens borgare att förse sina stadsgårdar med stora nya huvudbyggnader.
  • att byggnaden genom sin exteriör visar på influenserna från det offentliga och centralstyrda byggandet i landet. Det syns till exempel i de slätputsade fasaderna, de enkla listverken och gavelfälten med sina spröjsade halvrunda så kallade lunettfönster.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Kristianstads kommun.

Bostadshus, ägs av kommunen.

Byggnadsminne 1967.