Kulla Gunnarstorps mölla

Strax söder om Kulla Gunnarstorp slott reser sig den höga möllan, en holländarekvarn. Den är en av de tidigaste i sitt slag, påbörjad omkring 1790 och färdigställd 1809.

Den står kvar på sin ursprungliga plats och ger ett ålderdomligt intryck med sitt spånklädda kvarnhus, sin kraftiga omgång runt det åttkantiga kvarnhuset och hättan högst upp, formad som en så kallad båtmössehätta. Möllan har sitt kvarnmaskineri i behåll och kan än idag drivas av vinden. På traditionellt vis ligger den gamla mjölnarebostaden, en korsvirkeslänga under stråtak, i möllans omedelbara närhet.

En ny kvarn på initiativ grevinnan Amelie Sparre

Det var kronan och adeln men även kyrkan, som hade särskilda privilegier att anlägga och driva kvarnar äldre tider. Bönderna var hänvisade till de här så kallade tullkvarnarna för malning av sin säd och betalade skatt, ofta i form av mjöl. Det var ägaren till Kulla Gunnarstorp, grevinnan Amélie Sparre, som lät uppföra den stora kvarnen. Den byggdes för att ersätta godsets gamla kvarn, Gryntemölla, en vattenkvarn. Vattenflödet räckte inte längre till och det fanns behov av en effektiv kvarn, byggd efter den tidens modernaste kvarntyp.

Grevinnan Sparre hade långt innan hon blev änka 1794 svarat för driften av Kulla Gunnarstorp, då hennes man ofta vistades utomlands i olika affärer. Hon genomförde flera förbättringar inom godset och uppförde också nya byggnader.

En effektiv holländare

Holländaren eller hättekvarnen har holländska och danska förebilder. Kulla Gunnarstorps mölla är en av de tidigast byggda väderkvarnarna av den här typen i Skåne. Eftersom kvarntypen var ny fanns det få erfarna inhemska kvarnbyggare varför utländska byggare anlitades. Kvarnbyggaren Georg Soffel, född i Tyskland, kontrakterades. Han kom också några år senare att uppföra en holländare vid Säbyholms gods. Ritningen till denna finns bevarad, vilket är ytterst ovanligt. Kulla Gunnarstorps mölla är typisk för en skånsk holländare. Den övre delen, hättan, som gör det möjligt att vrida den och vingarna efter vinden för att få största malningseffekt, har kvar sin båthätta. Den fanns på många av de tidigaste holländarna, men har med tiden ofta bytts ut till den långt vanligare kupolhättan. Den höga bottenvåningen, stenfoten, i gråsten har en genomgående körport. Runt det åttkantiga, spånklädda kvarnhuset löper den kraftiga omgången i trä från vilken kvarnvingarna kläddes med segel vid malning. När det fanns som flest väderkvarnar i Skåne under 1870-80-talen uppgick antalet till drygt 1 400, flertalet av dem var holländare. Vid sekelskiftet 2000 fanns det drygt hundra skånska holländare kvar.

Den siste mjölnaren Nils Persson höll kvarnen i drift till 1950. 1956 skänkte ägaren grevinnan Brita Wachtmeister möllan till Kullens Hembygdsförening. Genom renoveringar på 1960-talet sattes kvarnen i stånd och under årens lopp har hembygdsföreningen fortsatt gjort insatser för att bevara kvarnen för framtiden. Än idag gör vindkraften det möjligt att mala på traditionellt vis. Föreningen, som äger ytterligare fyra andra väderkvarnar, ordnar med olika aktiviteter och särskilda mölledagar.

Möllarens gård

Till en kvarnmiljö hör det vanligtvis också ett mindre lantbruk som möllaren drev. På Kulla Gunnarstorp står mjölnarbostaden kvar. Det är en vitkalkad korsvirkeslänga, samtida med kvarnen.

Här kan du läsa mer om kvarnar i länets Kulturmiljöprogram/Jordbrukets landskap/De skånska möllorna

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Kulla Gunnarstorps mölla har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • den välbevarade kvarnen som berättar om de skånska holländarekvarnarnas storhetstid från 1800-talet och in på 1900-talet.
  • väderkvarnen som en symbol för 1800-talets spannmålsproducerande bygd och för det skånska landskapet i synnerhet.
  • att både kvarnbyggnaden och kvarnverket är välbevarade och kvarnverket funktionsdugligt.
  • att kvarnmiljön är bevarad i sin helhet med både kvarnbyggnad och mjölnarbostad.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Helsingborgs kn, adress Bella Vista-Vägen 127.

Kvarnmuseum, som ägs av Kullens Hembygdsförening, vars Möllekommitté ansvarar för skötsel och verksamhet.

Byggnadsminne 1992.