Kronetorps kvarn

Kronetorps kvarn, byggd 1841, är Skånes största väderkvarn. Kvarnen och den intilliggande möllarebostaden är belägna på en markerad höjd sydost om Burlövs samhälle och väl synliga i det öppna slättlandskapet.     

Gravhög minner om bronsåldern

Invid kvarnen finns en bronsåldershög som vittnar om att trakten varit bebodd under förhistorisk tid. Den är den enda som finns kvar av tre högar, som kallades Darrhögarna. En av dem grävdes ut och undersöktes i början av 1800-talet. En togs bort när kvarnen byggdes.

Tullkvarn och mölleplikt

Kronetorps kvarn är en av drygt 100 bevarade väderkvarnar i Skåne. Vid sekelskiftet 1900 beräknas det ha funnits omkring 500 i länet. Förr i tiden var kvarnverksamheten noga reglerad. I första hand var det kronan och adeln som hade rättigheter att anlägga och driva kvarnar. Bönderna hade så kallad mölleplikt, vilket innebar att de var hänvisade till särskilda kvarnar, som kallades tullkvarnar, där de betalade tull, en sorts skatt, för malning av säden. Först 1835 blev det fritt att uppföra husbehovskvarnar och 1863 togs skattläggningen av tullkvarnar bort. Efter de här lagändringarna ökade byggandet av kvarnar, särskilt väderkvarnar, i Skåne.

En holländare

Kronetorps kvarn har ett karaktäristiskt läge på en höjd. Kvarnen är en holländare, en typ av väderkvarn som började byggas i Skåne under slutet av 1700-talet efter holländsk och danska förebilder. En holländare har en bottenvåning, eller fot, i sten eller tegel. Själva kvarnkroppen, även kallat bölet eller skrået, är byggt i trä. Den över delen, hättan, har en träkonstruktion som gör det möjligt att vrida den efter vinden för att få största malningseffekt. Det var vid storgodsen och de större gårdarna, där det fanns ekonomiska resurser, som de första holländarna restes. Kronetorps gård var en sådan gård och ägaren, malmöborgaren och köpmannen Christian Bergh, lät 1841 uppföra Kronetorps kvarn på den högsta punkten på gårdens marker. Som kvarnbyggare anlitades Christian Sjöström från Svedala.

Bostadshuset, som är sammanbyggt med kvarndelen, stod färdigt 1842. Det har en speciell utformning med sina två våningar, kraftiga sadeltak och höga fönster och skiljer sig från den traditionella möllarebostadens låga länga.

I drift till 1961

På 1860-talet hade kvarnen fyra par malstenar och en kapacitet på 16 säckar i timmen. Tre anställda krävdes för att sköta arbetet i kvarnen. Det gamla kvarnverket togs bort omkring 1910 och ersattes av tre par malstenar, valsstol och två siktar. En tändkulemotor sattes in som extra kraftkälla. Efter 1941 maldes i huvudsak fodersäd och kvarndriften sköttes av en person. Kvarndriften var igång till 1961.

Till kvarnen hörde förr ett magasin och stall. De brann ned 1966 och på platsen byggdes senare den så kallade Nya Villan, en förenings- och samlingslokal.

Kronetorps mölla köptes av 1976 Burlövs kommun. Här ordnas särskilda mölledagar och andra evenemang. Sedan 1983 ansvarar Burlövs mölleförening för drift och visning av kvarnen. 

​Motiv för byggnadsminnesförklaringen           

Kronetorps kvarn har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • den välbevarade kvarnmiljön som berättar om de skånska holländarekvarnarnas storhetstid under 1800-talet.
  • väderkvarnen är en symbol för det agrara landskapet och för det skånska landskapet i synnerhet.
  • det välbevarade och funktionsdugliga kvarnverket.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Burlövs kommun.

Byggnaden ägs av Burlövs kommun.

Byggnadsminne 1971.