Jörgen Kocks gård i Malmö

Malmö står i särklass vad gäller bevarade tegelhus från 1500-talet. Av dessa är Jörgen Kocks gård på hörnet av Västergatan och Frans Suellsgatan invid Stortorgets nordvästra del en av de bästa representanterna.

Byggherre var myntmästaren och borgmästaren Jörgen Kock. Han var en betydande man i staden och drev också bankverksamhet. Hans stora stadsgård byggdes mellan 1522 och 1525 och här bodde han och bedrev mynttillverkning, ett privilegium som han hade tilldelats av kungen. Gården med sina ståtliga tegelbyggnader speglar medeltida byggnadstraditioner men här kan också spåras influenser från renässansens stilideal. Hörnhusets kostbart utsmyckade gavel har inte någon motsvarighet bland bevarade hus i övriga Norden. Förebilden för gaveln får hämtas i den byggnadskonst som fanns i norra Europas vid den här tiden.

Jörgen Kocks gård består idag av tre olika sammanfogade byggnadskroppar. Det röda teglet, som husen är murade av, tillverkades vid det tegelbruk som Kock lät anlägga i staden. Under Kocks tid bestod gården av fler hus än idag och tomten var betydligt större. Mynttillverkningen krävde en särskild smedja, som låg inne på gården. Till den hörde en upplagsplats för den stora mängd ved som användes i smedjan. Inget av detta finns kvar idag och den tomtmark smedjan låg på har styckats av. Det samma gäller för den trädgård som fanns under Kocks tid.

Med inspiration hämtad i nederländsk arkitektur

Det höga hörnhuset i nordväst vänder sin huvudfasad mot Västergatan. Huset innehöll bostadsdelen men här fanns troligen också ett slags kansli knutet till myntsmedjan. Hela byggnadskomplexet var från början målat med röd kalkfärg och blinderingarna i nischerna var vitkalkade. Stilmässigt kan man i fasaden se såväl drag av tegelgotik som en tidig nederländsk renässans. Den höga kvaliteten på byggnaden kan eventuellt bero på den nära koppling till danske kungen som Jörgen Kock hade. Han erhöll adelskap några år efter att gården färdigställts.

Det är inte fastställt vem som var byggmästare. Kanske kunde det ha varit någon knuten till kungens byggnadshytta i Köpenhamn. Ett namn som nämnts är holländaren Michiel Heinrick van Haerlem, ansvarig för arbetena i huvudstaden. Den praktfulla nordgaveln har en utsmyckning i formtegel och danienkalksten. Av de skulpturer som prytt fasaden har en del blivit ersatta av kopior. Det gäller till exempel madonnaskulpturen i en av nischerna. Den kostbara exteriören har en gång motsvarats av en lika fullödig interiör. Den finns endast bevarad i viss omfattning, till exempel i kalkmålningar och välhuggna stenarbeten i en portal och i eldstäder. Till husets träkonstruktion, som har rekonstruerats, hör några bjälkar med spår av målad dekor.

Allt efter som åren gått och ägarna har skiftat har gårdens hus anpassats efter ny användning och nya stilideal. Bland ägarna under 1700- och 1800-talen märks de i staden kända släkterna Suell och Kockum. En av medlemmarna i Kockumfamiljen drev tobaksfabrik på gården.

Kockska gården den första av Malmös 1500-tals gårdar som restaurerades

1963 köptes gården av Kockums Mekaniska Verkstads AB, som överlät den till personalföreningen Jörgen Kocks hus. 1965 igångsattes ett omfattande restaureringsarbete som berörde hela byggnadskomplexet och som syftade till att återföra byggnadskomplexet till sitt 1500-tals utseende. Vissa partier fick byggas om helt, bland annat gällde det källarvalven, som delvis förstörts under senare ombyggnader och som nu kunde återställas. Senare tiders pålagda putslager togs bort så att de konstfullt murade fasaderna åter blev synliga.

Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap/Medeltida stadsbildningar

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Jörgen Kocks gård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • den roll den har i Malmös historia och sambandet med den betydelsefulla Jörgen Kock.
  • de välbevarade husen, som berättar om 1500-talets påkostade tegelbebyggelse.
  • de speciella karaktärsdragen som praktgavel, brant tak, blinderingar, mönstermurning, skulpturer och kritstensdekor.
  • att det invändigt finns bevarat 1500-tals dekormålning. Ett visst värde är också knutet till träkonstruktionen.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Malmö kommun.

Används bland annat som restaurang, konferenslokal.

Byggnadsminne 1993.