Jöns Jonsgården i Kattarp

Vid Kattarp i den öppna slättbygden mellan Helsingborg och Ängelholm ligger Jöns Jonsgården. Den välbevarade kringbyggda korsvirkesgården är en del av Signestorps by och gården ligger kvar på sin ursprungliga gårdstomt. Längorna har byggts under en period från 1805 till 1855. Tillsammans ger de en god bild av en större nordvästskånsk gård. Den ålderdomliga karaktären förstärks av de stråtäckta taken och den stensatta gårdsplanen med sin brunn.

Skånsk byggnadstradition

Gården bär namn efter häradsspelmannen Jöns Jonsson. Det sägs att Jöns var en skicklig hantverkare och att han kom till gården för att täcka tak. I samband med detta träffade han dottern på gården, Hanna Nilsdotter. De gifte sig 1829 och Jöns kom sedan att bruka gården. Det var under hans tid som gården fick sitt nuvarande utseende. På gården fanns då boningslängan och undantagslängan, byggda 1816 respektive 1805. En helt ny loge stod färdig1855 medan stallängan hade byggts om redan 1835.

De välbevarade längorna är byggda i ekkorsvirke och har fyllningar antingen av lerklinade ”stakaväggar”, råsten, tegel eller plankor. Tekniken med plankor, så kallade träbålar, i de nedre facken är ålderdomlig. Tegel är ett mer hållbart material och började ersätta lerkliningen under 1800-talets första del. Panel ger skydd för väder och vind. Den kan också användas för att ge ett mer påkostat utseende. Gårdssidan på boningshuset är klädd med locklistpanel målad i en ljust grön färg. Den färgtonen började bli vanlig under 1870-talet och finns på snickerier och panel i flera nordvästskånska hus. Några längor har byggnadsdelar med inristade årtal och initialer. De kan ha suttit i äldre längor och återanvänts när man byggde nytt.

Till en storgård av det här slaget hörde under 1800-talet en trädgård och på Jöns Jonsgården breder den ut sig på boningslängans södra sida. Den har återskapats till sitt äldre utseende och är indelad i kvarter. Några av de 1800-talets buxbomshäckar finns kvar och även några äldre fruktträd. Det lilla "Ryllehuset", i trädgårdens östra del, är från mitten av 1800-talet och användes bland annat som brygghus. Här finns brygghusgrytan och den stora handmangeln bevarade.

Stiftelsen Jöns Jonsgården bevarar gården för framtiden

Efter Jöns Jonssons tid har gården gått i arv inom släkten till 1961 då stiftelsen Jöns Jonsgården bildades för att vårda gården som hembygdsmuseum. Ett större restaureringsarbete påbörjades 1959 och bekostades av direktör Leire, en släkting till Jöns Jonsson. Det har följts av olika insatser under årens lopp, vilka gjort det möjligt att hålla gårdens längor i gott skick. Längorna har kvar mycket av sin inredning och sina inventarier och berättar om gårdslivet under slutet av 1800-talet. Stiftelsen håller gården öppen för visning och ordnar olika arrangemang på gården.

Här kan du läsa mer om det äldre odlingslandskapet i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling/Jordbrukets landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Jöns Jonsgården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den berättar historien om den fyrlängade skånegården.
  • att den genom sina längor i korsvirke och stråtäckta tak speglar ett byggnadsskick med månghundraårig tradition. Den gröna färgen på panel och snickerier är kännetecknande för nordvästskåne.
  • att längorna har bevarad äldre inredning och visar levnadsvillkor och arbetsliv under 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Helsingborgs kommun.

Hembygdsgård.

Byggnadsminne 1991.