Ingeborrarpsgården

Ingeborrarpsgården

Landskapet kring Ingeborrarp, knappt en mil sydväst om Örkelljunga, består av skog som öppnar sig kring de mindre gårdsenheterna och de betade och odlade markerna med sina stengärdesgårdar. Trakten är en del av den så kallade risbygden som sträcker sig över de mittersta delarna av Skåne. Ingeborrarpsgården med sina tre längor är välbevarad och representativ för byggnadstraditionen i de här delarna av länet. Ortnamnet Ingeborrarp hör samman med mansnamnet Ingebjörn och stod från början för Ingebjörns torp eller nyodling.

Material från skog och mark

Tillgången på skog har varit avgörande för hur husen skulle byggas och vilken konstruktion som skulle väljas. Ingeborrarpsgården visar på de byggnadstekniker som varit vanliga i den här trakten, det vill säga knuttimring och skiftesverk men här finns också korsvirke och natursten i en av längorna. Att bygga i korsvirke och sten sparade på virket och användes under 1800-talet framför allt i stallängor.

Byggnadstradition från medeltiden

Av gårdens tre längor har boningshuset, som till sin typ är ett så kallat ett sydgötiskt hus, den ålderdomligaste karaktären och antas vara från första hälften av 1700-talet. Byggnadstypen utmärks av att mittdelen är en knuttimrad ryggåsstuga, som utgjorde själva bostaden där man sov, lagade mat och ägnade sig åt hantverksysslor. På vardera kortsidan finns en bod- eller förrådsdel, ett härbärgshus, i skiftesverk. Byggnadstypen har en lång tradition i de norra delarna av Skåne och kan följas tillbaka till medeltiden. Förr i tiden kunde härbärgshusen under sommaren användas som sovutrymme för gårdens tjänstefolk och de äldre barnen. En av dem kunde också fungera som vävkammare. Logen i skiftesverk och stallet, byggt både i korsvirke och natursten, dateras till 1800-talets mitt och har genom renoveringsinsatser återställs till ett äldre utseende. Gårdens längor är sedan slutet av 1800-talet rödfärgade, innan dess får man tänka sig att timret stod obehandlat. Takens material har skiftat under åren. I äldre tid var de torvtäckta, senare har de haft såväl halm som vass och stickor. Till Ingeborrarp hör en backstuga, återuppförd på en äldre grund samt en rekonstruerad skvaltkvarn, en kvarntyp som spelade en viktig roll i självhushållningens tid.

Gården var i bruk in på 1950-talet. Sedan 1955 fungerar den som hembygdsgård.

Här kan du läsa mer om odlingslandskapet i länets Kulturmiljöprogram temadelen Skånes historia och utveckling/Jordbrukets landskap och avsnitten Gård och by och Odlingsland-skapets geografiska förutsättningar 

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Ingeborrarpsgården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den har en ålderdomlig karaktär och ett byggnadsskick med såväl knuttimring och skiftesverk som korsvirke och sten. De olika byggnadsskicken kan förekomma sida vid sida i delar av risbygden.
  • att den berättar om en månghundraårig skånsk gårds- och byggnadstradition.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Örkelljunga kommun.

Hembygdsgård.

Byggnadsminne 1981.