Henckelska gården i Helsingborg

Handelsgården Henckelska gården byggdes åren efter dansk-svenska kriget 1676-1769 då stora delar av stadens bebyggelse lagts i ruiner.

Läget i korsningen vid gamla infartsvägen från norr och huvudgatan Norra Storgatan, var ett av de förnämsta i staden. Husen är byggda i korsvirke, det byggnadsskick som förr var det vanligaste i de skånska städerna. Huvudbyggnaden är uppförd 1681 men präglas till det yttre av 1700-talet och 1800-talet. Gårdens namn hör samman med ägaren Fredrik Henckel, en betydande handelsman i staden vid mitten av 1800-talet. Han byggde om längorna och anpassade huvudbyggnadens utseende efter tidens mode med en stilenlig putsfasad. Hela gårdsmiljön sattes i stånd vid en restaurering på 1920-talet, en period av flera insatser för att sätta stadens äldsta hus i stånd.

En påkostad handelsgård

Rådman Herman Schlyter ägde gården på 1680-talet och han lät återuppföra längorna så att de delvis kom att ligga på den gamla infartsvägen, vilket innebar att denna delvis fick en ändrad sträckning. Det här intrånget på stadens mark mötte motstånd bland stadens styrande, som ställde krav på rivning. Till slut kom man fram till en lösning och under en tid användes gården som rådstuga där de styrande möttes för att fatta beslut om staden.

Idag syns det traditionella korsvirket framför allt på gårdssidan och utmed Springpostgränden. Huvudbyggnadens gatufasad kläddes redan på 1700-talet in med panel och blev senare putsad. På gårdssidan har det här huset kvar sitt tidstypiska byggnadsskick med en utkragad ovanvåning.

Den inre gården når man på vanligt vis via den stensatta körporten. Även gårdsplanen är stensatt och kring den grupperar sig de olika ekonomilängorna. Längorna inrymde från början stall och brygghus och vad som i övrigt ingick i en större handelsgård. Längan i norr är samtida med huvudbyggnaden och ombyggd 1843, medan längan inne på gården kom till 1779. Ett senare tillägg är brygghuset längre in på gården, byggt 1923. Gården övergår i öster i en terrasserad trädgård, som sträcker sig upp över landborgens sluttning. Det åttkantiga lusthuset på höjden minner om de många lusthus som under 1800-talet låg utmed landsborgskanten varifrån man hade utsikt över staden och Öresund. Innanför den södra gårdslängan finns ytterligare en trädgård som karaktäriseras av formklippta häckar och en damm. Den kan ses som en 1970-talstolkning av en äldre stadsträdgård.

Kronprinsessans besök

Den lilla trädgården vid Norra Storgatan med sin springbrunn och dekorativt utformade mur lät dykeridirektör Cöster anlägga 1766 för att skapa en vacker utblick från sin handelsgård, dagens Gamlegård, på motsatta sidan av gatan. Anledningen var att den blivande kronprinsessan Sofia Magdalena skulle vara gäst hos Cöster i dennes gård. Trädgården ger med sina formklippta träd en upplevelse av en liten klassicistisk parkanläggning mitt i en stadsmiljö. Järnstaketet, grinden och den låga muren understryker den karaktären.

En restaurering i tidens anda

Hela gårdsanläggningen bär en prägel av 1920-talets restaurering, som syftade till att framhålla karaktären av 1600- och 1700-talens skånska handelsgård. Typiska detaljer är det utvändiga trapphuset, svalgången i trä, de spröjsade fönstren och inlastningsluckan på gårdssidans tak. Arbetet utfördes under ledning av arkitekt GW Widmark, som också hade sitt kontor i Henckelska gården. Han ansvarade även för restaureringen av stadens äldsta hus Jakob Hansens hus. Från att ha varit en av stadens stora handelsgårdar kom huvudbyggnaden under 1921 till 1968 att fungera som butikslokaler för Kooperativa Föreningen Svea. Efter att ha varit i stadens ägo under några decennier såldes gården i slutet av 1990-talet till en stiftelse och inreddes i sin helhet med bostadslägenheter och kontor.

Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap/Medeltida stadsbildningar.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Henckelska gården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • byggnaderna som typiska exempel för de skånska städernas traditionella korsvirke, ett byggnadsskick som dominerade från medeltid in på 1800-talet.
  • att gården visar på det tidiga 1900-talets restaureringsideal då man strävade efter att återge byggnader deras ursprungliga utseende.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Helsingborgs kommun, adress Norra Storgatan 12.

Privatägd och kommunägd.

Byggnadsminne 1978.