Gamla Kasern, Exercishuset, Tyghuset och Kasernplan i Landskrona

Genom 1747-års riksdagsbeslut bestämdes att Landskrona skulle bli landets starkaste fäste i väster. För den medeltida staden påbörjades en omvandling till en utpräglad befästningsstad, planerad efter den tidens modernaste idéer. Miljön kring Kasernplan med byggnaderna Gamla kasern, Exercishuset och Tyghuset speglar det här tidsskedet i stadens historia. En period som sträcker sig från 1700-talets mitt till det tidiga 1900-talet.

På kort tid, två år efter beslutet, lades 1749 en ny plan för staden fram utifrån ett förslag framtaget av överste von Liewen tillsammans med fortifikationsofficerarna Strussenfelt och von Arbin. Det utgick från ett äldre förslag utarbetat av fortifikationsofficer och arkitekt Erik Dahlberg. Den nya planen omfattade såväl ett nytt stadsområde, kallat Nya Staden som en ny fästning på grundet Gråen, och en omdaning av stadens gamla fästning Citadellet. Det stora byggprojektet avstannade redan på 1780-talet på grund av landets dåliga finanser. Trots detta är 1749-års plan än idag tydligt synlig i Landskronas stadsmiljö. Nya Staden kännetecknas av sina slutna kvarter, öppna platser, stjärnformade gatunät, påkostade stenhus och kanal- och hamnbassänger. Fästningsområdena finns kvar och är sedan slutet av 1800-talet till stor del omvandlade till parker och grönstråk.

Som en del i försvarsanläggningen planerades också sex kasernbyggnader. Ansvarig för utformningen blev överintendenten Carl Hårleman, utsedd att ansvara för den offentliga byggnadsverksamheten i landet. Av de ursprungligen sex planerade kasernerna kom enbart Adolf Fredrikskasern, idag kallad Gamla Kasern, att uppföras. Kasernbyggnaden blev stilbildande för många av de hus som uppfördes i Landskrona. Det brutna taket, mansardtaket, var en ny takform, som Hårleman introducerade i landet efter franska förebilder. Typiska karaktärsdrag är också fasadens symmetri, stensocklarna samt dekorativa listverk och putsade partier, utformade som rusticeringar för att imitera naturstensblock.

En kasern med plats för både officerare och soldater

Genom Gamla kasern, uppförd under åren 1751-1760, introducerades en ny byggnadstyp. Den var avsedd som förläggning för en garnisonsbesättning där både officerare och soldater inkvarterades i en och samma byggnad. Det mäktiga kasernhuset, över 80 meter långt, är murat i tegel, skiftande i rött och gult, med en sparsmakad dekor. Planformens lite oregelbundna form beror på att kasernen anpassades efter ett första stjärnformat gatunät, som med tiden dock modifierades. Huset är byggt efter det så kallade blocksystemets principer. Det innebar att varje trapphus med de fyra intilliggande logementsalarna bildade en egen separat sluten enhet, ett block. Enligt ett inkvarteringsprotokoll från 1786 fanns det på varje våningsplan i soldatdelen plats för 240 soldater. De gifta soldaterna hade också hustru och barn boende i kasernen. Byggnadens västra del, ursprungligen avsedd för officerarna, är något bredare och portalen till entrén på västra gaveln är något mer påkostad. Från början hade kasernen endast två våningar, den tredje byggdes på 1874 då behovet av utrymmen hade ökat i och med att verksamheten på Citadellet lades ned och flyttades hit. Det finns uppgift om att man behöll den gamla takstolen och återanvände den i den nya tredje våningen. Påbyggnaden syns också i fasaden där översta våningen har något ljusare tegel.

Vid uppförandet på 1750-talet lades stor vikt vid byggnadsmaterialet. Det skulle vara av god kvalitet och även vara möjligt att enkelt frakta det till Landskrona. Teglet togs från ett tegelbruk vid Glumslöv, anlagt för fästningsbyggandet. Sandsten till portaler hämtades från Vallåkra och Hittarp i nordvästra Skåne medan sten till sockel och trappor kom från Öland.

Landets militära byggnader har ofta en särskild utsmyckning med försvarsmaktens heraldiska vapen och regementets vapensköld. På Gamla kaserns norra fasad finns en sådan utsmyckning i form av en minnestavla i sten och en vapenkartusch i bly. Den syns på Hårlemans originalritningar och är utförda i tidstypisk rokokostil. Minnestavlan på östra gaveln anger namnen på de truppförband som funnits i staden fram till 1926. Tavlan sattes troligen upp i samband med att byggnaden övergick i kommunal ägo 1933. Sedan 1934 finns Landskrona museum här.

Artilleriets förrådshus och gymnastikhall

Den militära verksamheten vid Citadellet avvecklades under 1870-talet och flyttades till Kasernplan. Tyghuset och Exercishuset, vid den norra sidan av den öppna planen, är uppförda under 1870-talet. Båda husen präglas av sin tids offentliga byggnadsarkitektur, där de gula tegelfasaderna, den medeltidsinfluerade utsmyckningen och de flacka taken är tydliga kännetecken. År 1933 förvärvade Landskrona kommun båda byggnaderna och sedan dess används de för kommunal verksamhet. Vissa förändringar har skett, framför allt invändigt.

Tyghuset är byggt 1874-1876 som förvaringsbyggnad för delar av Vendes artilleriregemente. Det finns ingen uppgift om vem som ritat det välformade huset, vars mittparti har en målad utsmyckning med försvarsmaktens heraldiska vapen, omgivet av kanoner och fanor. År 1908 togs det över av Skånska husarregementets andra bataljon och en del förändringar gjordes. Här inreddes celler och arrestlokal i den östra delen medan merparten användes som matsal.

Exercishuset uppfördes 1878 som militär gymnastikhall med fortifikationsbefälhavare Fritz Ewerlöf som ansvarig för ritningarna. Den låga tegelbyggnad, som sedan 1908 sammanlänkar huset med Tyghuset, användes som omklädningsrum.

En öppen plats för exercis

Kasernplan har fått sin form utifrån den stadsplan som togs fram 1749. Den lades ut över stadens medeltida kvarter och fungerade som exercisplats in på 1920-talet. Därefter brukas den grusbelagda och stensatta planen som ett öppet stadsrum för möten och evenemang.


Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap och om kasernanläggningar i avsnittet /Krigens landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Gamla Kasern, Tyghuset, Exercishuset och Kasernplan har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att byggnaderna och miljön berättar om Landskronas historia under 1700- och 1800-talen som en av landets och norra Europas mest betydande och bäst bevarade fästningsstäder.
  • att byggnaderna speglar svensk militärhistoria och det mångskiftande och speciella byggnadsbestånd som utmärker militära anläggningar.
  • att kasernbyggnaden är knuten till en av landets mest betydelsefulla arkitekter, Carl Hårleman, vars inflytande präglat mycket av landets arkitektur.
  • Kasernplans roll som offentligt rum i stadsmiljön sedan 1700-talet.

 

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Landskrona kommun, adress Slottsgatan 1,

Museum och byggnader för kommunal verksamhet.

Byggnadsminne 2000.