Flyinge kungsgård

Flyinge kungsgård

Hästar har haft en central roll i Flyinge kungsgårds historia och här har bedrivits hästavel och hästuppfödning under många hundra år. Redan under medeltiden, då Flyinge ägdes av ärkebiskopen i Lund, förekom hästuppfödning på platsen. Efter att Skåne blev svenskt vid freden i Roskilde 1658 inrättade kronan ett häststuteri här. Av den bebyggelsen syns inget idag utan det är framför allt den stora utbyggnaden som gjordes under första hälften av 1800-talet, som ger Flyinge dess speciella karaktär. Centrum i anläggning utgörs av Chefsbostaden, Scholarlängan, Magasinet och den stora kringbyggda stallgården. Byggnaderna inramar en öppen plats, kallad Kastanjegården. Utanför kärnan ligger det monumentala Sjukstallet, olika ekonomihus och specialbyggnader som Täckta banan samt ett flertal moderna byggnader. De många bostadshusen från olika tider minner om att verksamheten vid kungsgården krävde en stor personalstyrka. Enklast bodde stalldrängarna, som i äldre tider hade sina drängkammare i stallarna. Till en anläggning som Flyinge hör enligt tradition en park. Den utbreder sig i södra delen och anlades under de första årtiondena av 1800-talet efter den tidens landskapsparksideal. Alléerna utmed tillfartsvägarna förstärker bilden av en typisk godsmiljö.

En kungsgård med ett speciellt byggnadsbestånd

Under biskopstiden hade Flyinge karaktär av en borg omgiven av vallgrav. Dagens huvudbyggnad ligger på borgens plats och möjligen kan delar av källarens murar ha ingått i borghuset. Den äldre bebyggelsen, mestadels i korsvirke, revs under 1700-talet och ersattes av nya hus i gråsten. Scholarlängan, Magasinet och stallgårdens norra och västra längor är exempel på de nya hus som uppfördes på 1770- och 1790-talen. Scholarlängan, även kallad för borgstugulängan eller fodermarskens hus, fungerade under 1800-talet som elevbostad. En total omdaning av Flyinge genomfördes under ledning av hovstallmästare Adam Ehrengranat, kungsgårdens chef under åren 1814 till 1837. Då tillkom Chefsbostaden samt nya stallar och ladugård vilket krävdes för den växande verksamheten. Ehrengranat inrättade också en ridakademi. Chefsbostaden, från 1818, har i likhet med stallgården, som byggdes ut på 1830-talet, en nyklassicistisk prägel. Den är kännetecknande för anläggningens arkitekt Fredrik Blom, som var knuten till kronans byggverksamhet och professor vid Konstakademien. Det kraftiga porttornet vid stallgårdens västra sida tillkom 1884 och speglar kungsgårdens utbyggnad under slutet av 1800-talet då även en travbana anlades. Bland kungsgårdens äldre specialbyggnader märks rastbanan med sin rundade form och vattentornet från 1908, strax intill chefsbostaden. Tornets krenelerade krön refererar till den medeltida borgperioden, i likhet med trappstegsgavlarna på flera av byggnaderna.

Under 1920- och 1930-talen utökades byggnadsbeståndet och ett 30-tal nya hus byggdes, bland annat flera bostadshus, rastbanor och vagnbod. Arkitekten bakom utbyggnaden var den i Skåne verksamma Sigfrid Sterner, som också ritade sjukstallet från 1932. Det har utifrån sin funktion getts ett avskilt läge i anläggningens nordöstra del och ansluter med sina trappstegsgavlar och gjutjärnsfönster till det äldre byggnadsbeståndet.

Flyinges många byggnader karaktäriseras av olika byggnadsmaterial som sten, puts, tegel och trä. De ger en bild av hur tillgång på material och stilinfluenser skiftat över tid. De äldsta husen ger ett enhetligt intryck med sina gulputsade fasader och röda tegeltak medan de yngre är mer varierade. Bland de moderna märks Craafordhallen ritad av Jan Lisinski/AIX Arkitekter och invigd 2005.

En romantisk park med minnesstenar

Parken fick sin form under 1810-talet och hade från början slingrande gångar, labyrint, kanaler och dammar. De går att skönja som spår i parkmiljön. Ehrengranat nämner i en årsberättelse att han hade låtit anlägga en labyrint och ett svanhus, att gångar och bryggor hade lagts ut och att 700 till 800 träd planterats, däribland flera fruktträd. Utformningen hade tydliga paralleller med de parker som anlades vid de större godsen vid den här tiden. I parken är rest minnesstenar över kungsgårdens många avelshästar. En annan minnessten finns i Chefsbostadens trädgård. Stenens inskription berättar att det på 1830-talet påträffades människoben som tros ha varit begravda i det kapell som ingick i medeltidens biskopsborg. Till personalbostäderna hör trädgårdar, som minner om äldre tiders självhushållning där var och en svarade för odling av grönsaker och frukt för eget bruk.

Ett modernt center för ridsport

Flyinge drivs idag som en av Sveriges tre riksanläggningar för ridsport. Fokus ligger på avel, hästförädling och evenemang. Här ges också utbildningar som till exempel hippologprogram och yrkesutbildning med beridarprogram och hovslagarutbildning.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Flyinge kungsgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den välbevarade anläggningen med sina många tidsskeden berättar om hästavel
  • och hästuppfödning med månghundraårig kontinuitet.
  • att anläggningen genom sina ålderdomliga byggnader, sin gårdsstruktur, sin park, sina trädgårdar och alléer speglar en sällsynt institutionsmiljö med få paralleller i landet.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Lunds kommun.

Bolagsägd anläggning.

Byggnadsminne 1993.