Ytter-Restads gravfält

Högar på gravfältet Ytter-Restad. Foto: Leif Johansson

Ytter-Restads gravfält i Hålta socken är ett av Bohusläns mest kända och ett av Sveriges rikaste gravfält från yngre romersk järnålder och folkvandringstid.

På Gravfältet Ytter–Restad finns totalt fyrtio kända fornlämningar – arton runda högar, fjorton runda stensättningar och två ovala samt en rest sten och fem domarringar.

Högarna är runda och mellan fem och femton meter i diameter och ungefär en och en halv meter höga. De runda stensättningarna är från fem till nio meter i diameter och upp till cirka en halv meter höga. De ovala är tio gånger fjorton meter och en halv meter höga. Hur ser man då skillnad på stensättningarna och högarna? Jo, stensättningarna är rena stenkonstruktioner, ofta övervuxna med ett tunt lager mossa eller gräs. Högarna har ett tjockare torvlager och är ofta mer rundade till formen.

Domarringarna varierar stort i storlek och är från drygt tre upp till tolv meter i diameter och består av sex till sju stenar. Två av domarringarna har resta stenar, resten markeras med så kallade klumpstenar det vill säga tjocka breda stenar. Fyra av domarringarna saknar en del stenar. Den resta stenen står i en stensättning och är strax över en och en halv meter hög.

Upptäcktes i början på 1900–talet

Gravfältet upptäcktes och undersöktes till stora delar av arkeologen Georg Sarauw under åren 1914-1917. De flesta av gravarna var förvånande nog skelettgravar efter både män och kvinnor. Många innehöll rika fynd från romersk järnålder, det vill säga tiden från Kristi födelse och ett par århundraden framåt. Bland de rika gravgåvorna fanns halsband av bärnsten, färgade glaspärlor, kärl av keramik, en glasskål med mera.

Gravfältet antas ha använts av en ätt i bortåt 300 år. De var jordbrukare och höll nötboskap, hästar, får, svin, höns och de hade även hundar. De var välbärgade och antas ha exporterat säd, skinn och slavar i utbyte mot bland annat de dyrbara fynden som påträffades i gravarna.

Att tänka på som besökare

Ytter-Restad gravfält ligger på privat mark, med boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Gravfältet ligger vackert på en bergshöjd, med utsikt över dalgången i öster. Foto: Malin Richard

Järnålderns Restadbor bodde förmodligen inte i byar, utan i ensamgårdar. Både hus och åkrar låg förmodligen på kanten av dalgången på den lättodlade och väldränerade moränjorden.

Vanligtvis låg järnålderns bebyggelse nära gravfälten och man kan anta att det låg flera gårdar nära gravfältet vid Ytter-Restad, med tanke på gravfältets storlek och betydelse. Gravfältet har förmodligen varit större och sträckt sig både åt norr och väster. I dessa delar finns också bra lägen för bosättningar.

Mäktiga bronsåldersrösen

Förutom gravfältet Ytter-Restad finns flera ensamliggande gravar och boplatser av järnålderskaraktär i den närmaste omgivningen. Det finns dessutom flera gravfält i närheten. Ett av de större är gravfälten ligger vid Ödsmåls kile beläget drygt tre kilometer nordväst om Ytter Restad. Strax norr, cirka 600 meter om gravfältet ligger några av Bohusläns största och mäktigaste bronsåldersrösen, nämligen Åseby storrösen. De består av två runda och ett avlångt röse. Ett av de runda rösena är upp till 38 meter i diameter.