Suntaks gamla kyrka

Den lilla ödekyrkan i Suntak har anor från 1100-talet och användes som sockenkyrka ända fram till 1902. Kyrkan representerar en typ av kyrkor som en gång var mycket vanliga i Västergötland – den romanska stenkyrkan.

Suntaks kyrka är byggd i början av 1100-talet och ersatte då troligen en träkyrka från 1000-talet. Kyrkan uppfördes enligt den romanska kyrkoplanen. Koret, med sitt spetsbågade fönster i gotisk stil, är förmodligen från 1200-talet.

På 1400-talet målades korets väggar och valv, sannolikt av samme målare. Mäster Amund låg även bakom målningarna i numera nedbrunna Södra Råda kyrka på gränsen mellan Västergötland och Värmland.

Bänkar och läktare tillkom under 1700-talet, samt en predikstol och nytt innertak. Ett vapenhus av trä ersatte ett tidigare vapenhus, vars ålder man inte känner till. Kyrkan vitlimmades invändigt 1767, men bara ett par år senare gjordes nya målningar av Anders Wetterlind, en konstnär från trakten.

Ny kyrka byggs nära den gamla

I slutet av 1800-talet hade den gamla kyrkan blivit för trång och omodern. Man började därför diskutera om det inte var dags att bygga ut den. Kullen kyrkan står på var dock för liten för att det skulle få plats en utbyggnad. Istället beslutades att det skulle byggas en ny kyrka – Suntaks nya kyrka. Den står några hundra meter från den gamla och invigdes 1902. Det var nära att den gamla kyrkan revs, men lämnades till slut orörd.

1918 genomfördes en större reparation av den gamla kyrkan. Bland annat sattes en ny predikstol in. Kyrkan nyinvigdes och kom därefter att användas för sommargudstjänster. Den sista begravningen på kyrkogården gjordes 1928.

Restaurering av gamla kyrkan både in- och utvändigt

1948 tog Vitterhetsakademin, senare Riksantikvarieämbetet, över Suntaks gamla kyrka. Kyrkan restaurerades på nytt. En grundförstärkning gjordes och de medeltida målningarna togs fram. Vissa av 1700-talsmålningarna målades över eller togs bort, medan andra lämnades kvar.

På 1960-talet renoverades kyrkan utvändigt. Förutom att skador i västgaveln åtgärdades, byttes takteglet ut mot träspån. En omputsning av kyrkan har flera gånger diskuterats. Men har man valt att istället bevara kyrkan som den är, med spår från de nästan åtta sekler under vilka den har använts.

Att tänka på som besökare

Suntaks gamla kyrka ligger på privat mark. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Suntak har samma efterled i sitt namn som närliggande Baltak, Vättak och Ettak. Efterleden –tak kommer av teg, alltså åker. Förleden Sun- är antingen bildat av mansnamnet Sunte, eller kanske troligare av sund, som här syftar på en smal remsa sankmark. Detta stämmer bra med terrängen kring kyrkan, som tidigare var vattensjuk.

Kyrkor från 1100-talet

Vid samma tid som Suntaks gamla kyrka uppfördes, byggde man också kyrkor i de kringliggande socknarna. Valstad, Hångsdala, Velinga och Östra Gerum har alla kyrkor med rötter i 1100-talet. Dimbo och Vättak är exempel på platser där de medeltida kyrkorna rivits och ersatts av nya.

Hundratals hålvägar

Söder och väster om Suntak ligger flera hålvägar, det vill säga gamla färdvägar som slitits ner så att de liknar breda diken. Hålvägar brukar dateras till yngre järnålder och tidig medeltid. Sydväst om Suntak, mellan Kymbo och Sandhem, finns Sveriges största hålvägssystem. Här finns hundratals hålvägar som är resterna av den gamla Eriksgatuleden mellan Jönköping och Falköping samt vägarna till kvarnarna vid Tida.

Drygt en mil norr om Suntak ligger Kungslena, där en borg låg på medeltiden. Här utkämpades ett fältslag mellan erikska och sverkerska ätten 1208. De båda ätterna var rivaler om Sveriges kungakrona. I Varv söder om Kungslena finns ett minnesmärke över slaget vid Gestilren 1210.

Förutom medeltida lämningar finns det gott om gravar från järnåldern i trakten kring Suntak. Det kan rentav vara så att den lilla höjd som kyrkan ligger på i själva verket är resterna av en storhög från förkristen tid.