Godegårdens hällristningar
På en slät häll strax norr om Härene, alldeles intill vägen mellan E20 och Fåglum, finns bilder av fötter i alla storlekar inknackade. De höggs in för minst 3 000 år sedan, under bronsåldern eller yngre stenåldern.
Hällristningarna ligger nära Godegården söder om Fåglum och är inhuggna på en plan häll som mäter femton gånger fem meter. Här finns omkring nittio bilder av fotsulor och ett trettiotal skålgropar. Omkring hälften av fotsulorna är ordnade i par.
Hällristningarna upptäcktes i mitten av 1800-talet. På 1870-talet täckte man över hällen med jord för att kunna inlemma den i den omgivande åkermarken. Ristningarna grävdes dock fram igen och dokumenterades 1911.
När ristningarna besiktigades 1993 var de övervuxna med mossa och lavar. Tre år senare rengjordes och målades hällen därför, samt dokumenterades på nytt. Försommaren 2008 rengjordes hällen och en ny ifyllning genomfördes. Om hällristningarna ursprungligen var imålade vet man inte. Anledningen till att man målar dem idag är främst för att göra det lättare att se dem.
Vanliga motiv
Kombinationen fotsulor och skålgropar förekommer i hela Syd- och mellansverige, men särskilt i nordvästra Skåne, Östergötland och i centrala Västergötland. Ristningstypen finns också bland annat i Danmark, på Bornholm och på kontinenten.
Förutom på lösa stenblock och klipphällar, förekommer kombinationen på megalitgravar. Det gör att dateringen till bronsålder är omdiskuterad – megalitgravarna byggdes nämligen under yngre stenåldern, perioden som föregick bronsåldern. Det är alltså möjligt att hällristningarna utanför Fåglum är från stenåldern, men det kan också vara så att traditionen att hugga in motivet på hällar och klippblock istället för megalitgravar uppstod först senare.
Vad betyder motivet?
Flera tolkningar finns och en som ofta framförs är att fotsulorna symboliserar en gud eller gudinna som var alltför helig för att avbildas på annat sätt.
Skålgroparna kopplas vanligen ihop med offer och fruktbarhet. Långt in i modern tid har folk offrat exempelvis smör i groparna för att blidka älvor och småfolk (därav det alternativa namnet älvkvarnar).
Att tänka på som besökare
Hällristningarna ligger på privat mark. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.
Exakt hur gamla hällristningarna vid Godegården är vet man inte. Hällristningar av den här typen brukar dateras till bronsåldern, men motivet med fotsulor och skålgropar finns redan under yngre stenåldern.
Hällristningshällen vid Godegården söder om Fåglum är inte den enda i området, även om motivet med alla fotsulor är ovanligt. Flera stenblock och hällar med skålgropar finns lite varstans i trakten, men flest skålgropar kan Sättebergskullen i närliggande Södra Härene stoltsera med – här finns runt 225 skålgropar och 35 fotsulor inhuggna.
Stockbåtar och bronssvärd
Nossan, som flyter fram bara ett par kilometer från hällristningarna vid Godegården, var en viktig förbindelselänk i landskapet. På vattnet kunde man färdas med stockbåtar – två sådana hittades 1938 nära Jämnesjön öster om Fåglum. Ett annat fynd som har gjorts i Nossan är ett bronssvärd.
Andra möjliga spår av bronsålderslandskapet i närheten av Fåglum är några områden med röjningsrösen från odling, rösen, gravhögar och stensättningar och fynd av flintföremål. Flera av de lämningar är dock inte närmare daterade, och kan vara såväl äldre som yngre.
Jättakullens hällkista
Här och var i landskapet, ofta nära Nossan, finns hällkistor, gravar från yngre stenåldern. Den största, Jättakullen, ligger i Södra Härene, mitt emot kyrkan. Det är möjligt att hällkistorna var mer eller mindre samtida med ristningarna i Godegården, eller att de i alla fall inte var äldre än att folk kände till att deras förfäder låg begravda innanför de stora stenhällarna.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.