Husaby biskopsborg och Sankt Sigfrids källa

Stenhusets sydvägg och omgivande ringmur. Foto: Andrea Grave-Müller

Spåren efter Husabys roll som biskopssäte syns i form av den praktfulla medeltidskyrkan och ruinerna efter biskop Brynolf Gerlakssons borg. Här hittar du också Sankt Sigfrids källa, enligt traditionen den källa där Olof Skötkonung döptes i början på 1000-talet.

Biskopsborg byggd i fem etapper

Under hela medeltiden var Husaby ett viktigt biskopssäte, även om Skara var stiftshuvudstad med domkyrka. 1527 drogs kyrkans egendom i Husaby in till kronan i samband med reformationen och biskopsborgen förstördes därefter. Borgen grävdes ut och undersöktes på 1960-talet.

Biskopsborgen är byggd i fem etapper, från omkring 1480 och framåt, av biskop Brynolf Gerlaksson. Platsen var bebyggd redan på 1200-talet, men den tidigare gården kan ha legat närmare kyrkan. En del forskare menar att borgen började byggas redan före biskops Brynolfs tid, i början av 1400-talet.

Den äldsta delen av borgen är det kvadratiska stenhuset, vars sydvägg ännu reser sig mer än femton meter hög. Huset hade fyra våningar. På bottenvåningen fanns tre rum och ett litet utrymme som antagligen fungerade som fängelse. Andra och tredje våningen innehöll bostadsrum och en sal, medan fjärde våningen var enklare. Bottenvåningen finns fortfarande bevarad.

Borgen byggs om till försvarsborg

Det ursprungliga stenhuset byggdes snart om till försvarsborg. Etapp två var en utbyggnad i sydväst, troligen just i försvarssyfte. Tredje etappen bestod av ännu en utbyggnad på västsidan. Tjocka murar byggdes kring en brunn, för att säkra borgens vattenförsörjning. Därefter byggdes en ringmur runt hela borgen. Den är upp till en och en halv meter tjock och bevarad upp till två meters höjd. Slutligen byggdes en ekonomibyggnad i korsvirkesteknik och ytterligare några mindre tillbyggnader. De hade både en ekonomisk funktion och en försvarsfunktion i form av en kanonglugg och ett flankeringstorn. Trots murar och torn var Husaby på grund av läget och avsaknaden av vallgravar en ganska svag befästning.

Byggnaden innehöll en riktig finess – centralvärme! Det kyliga stenslottet värmdes delvis upp av en varmluftsugn, en så kallad hypokaust. Genom ledningar leddes värmen från ugnen upp genom väggarna. Troligen var det biskopens praktsal som fick ta del av värmen. Systemet är känt från flera medeltida byggnader i Sverige, bland annat Vadstena kloster och biskopshus.

Sankt Sigfrids källa. Foto: Andrea Grave-Müller

En mytomspunnen källa

Vid Husaby kyrka ligger Sankt Sigfrids källa. Enligt traditionen källan där Olof Skötkonung döptes av den engelske missionären Sigfrid. Om kungen verkligen döptes i just den här källan är egentligen osäkert. Andra källor i närheten har pekats ut som dopkälla. Enligt en del teorier döptes Olof inte ens i Sverige utan i England. I vilket fall som helst är Husaby och dess källor nära förknippat med Sveriges och Västergötlands kristnande.

Dopet skedde i början av 1000-talet. Den nya läran hade kommit på modet bland dåtidens aristokrati. Kungarna och maktmännen såg i kristendomen en möjlighet att förena makt med religion på ett helt annat sätt än vad den förkristna tron tillät.

Källan ansågs under den katolska tiden ha en helande och undergörande kraft. Efter reformationen försökte man motverka traditionen att dricka sig till hälsa ur källan genom att sätta igen den men den togs snart upp igen. Bruket att offra mynt och annat i källan har fortsatt in i modern tid.

Att tänka på som besökare

Husaby biskopsborg ligger på privat mark, med boende i närheten. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Husaby var Västergötlands första biskopssäte. Den stora romanska kyrkan, vars västtorn är daterat till 1100-talet, bekräftar bilden av en viktig plats under den tidiga medeltiden. Redan på vikingatiden fanns det en stor gård i Husaby. Flera kristna gravar har hittats vid kyrkan, daterade till 1000-talets början.

Grunden till Västergötlands kyrkosocknar lades tidigt och motsvarade många av dagens församlingar. I Husabys omedelbara närhet fanns kyrkor i bland annat Skälvum, Ova, Kinne-Kleva och Ledsjö redan under den tidiga medeltiden.

I Vättlösa söder om Götene fanns en offerkälla där ett lokalt helgon, Sankt Torsten, tillbads. Sådana lokala helgonkulter var ganska vanliga under medeltiden.

Mitt i mellan medeltidens Skara och Lidköping

Husaby kom att ligga mitt i mellan två av Västergötlands medeltida städer – gamla ärevördiga Skara och nykomlingen Lidköping.

Det medeltida Skara var som störst i mitten av 1300-talet, med en befolkning på omkring 1000 personer. Under andra hälften av 1400-talet hade befolkningen minskat, bland annat efter digerdödens härjningar. Skara fortsatte dock att vara en mycket viktig stad, inte minst ur religiös synvinkel – här fanns både domkyrka och kloster.

Väster om kyrkan ligger ruinen av Husaby biskopsborg som förmodligen påbörjades omkring 1480 av biskop Brynolf Gerlaksson.

Lidköping är känt sedan mitten av 1400-talet. Lidköping var den enda staden som låg vid Vänern, vilket gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln till och från Västergötland och Värmland. Staden hade vid 1500-talets mitt en befolkning på mellan 350 och 550 personer, vilket gjorde den till en mellanstor stad med medeltida mått mätt.

Andra spår från medeltiden i Husaby-trakten är till exempel gårdslämningar, ryggade åkrar och gamla färdvägar – exempelvis finns en vägbank från vad som sannolikt var den gamla kungsvägen eller biskopsvägen bevarad. Från den tidiga medeltiden finns runstenar eller fragment av runstenar bevarade. Två stora runstenar, varav den ena är tidigkristen, kan ses vid Källby hallar några kilometer sydväst om Husaby.

Kontakt

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering
  • Rastplats
  • Toalett