Blombergs hällristningar
1901 upptäckte den svenske arkeologen Emil Eckhoff hällristningar intill järnvägsstationen i Blomberg. Ristningarna består av skeppsmotiv, människofigurer och solkors. Exakt vad de betyder kan vi inte veta, men att det är en fascinerande bildskatt som bronsålderns människor lämnat efter sig är nog de flesta av oss överens om.
Under en tillsyn av ett pågående renoveringsarbete vid Husaby Kyrka i Kinnekulle gjorde arkeologen Emil Eckhoff en spännande upptäckt. På några vågrätta hällar intill Blombergs järnvägsstation fann han hällristningar. Ristningarna var inhackade på en femton kvadratmeter stor yta och bestod av ett tiotal skepp, med och utan bemanningsstreck, samt människofigurer och solkors.
Flera fynd i trakten
Eckhoff hade ungefär tio år tidigare arbetat med en liknande upptäckt i trakten. Drygt 4,5 kilometer från Blomberg ligger Flyhov. Även där har hällristningar påträffats och likheter finns mellan de två fynden. Bland annat kan det nämnas att ristningarna på de båda platserna är inknackade i sandstensberg, vilket bidrar till att fynd av dessa slag är sällsynta. Detta på grund av att sandsten är ett poröst material som inte tål väder och vind på samma sätt som till exempel den bohuslänska graniten.
Vad betyder motiven?
Exakt vad de olika motiven betyder kan vi inte veta, men att det är en fascinerande bildskatt som bronsåldersmänniskorna lämnat efter sig är nog de flesta av oss överens om. Ett av de vanligaste motiven är skeppsmotivet.
Inom mytologin har skeppen en viktig plats och under bronsåldern var det oftast till sjöss som människorna färdades när det rörde sig om längre avstånd. En möjlig tolkning av skeppsmotivet är att det symboliserar resan som tar de döda till dödsriket – en tolkning som för övrigt förekommer på flera platser runt om i världen.
Idag är hällristningarna ifyllda med röd färg för att besökarna ska kunna se dem bättre.
Att tänka på som besökare
Ristningarna ligger på privat mark, med boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.
I trakten kring Kinnekulle finns flera spår av bronsålderns människor. Foto: Andrea Grave-Müller
Det är enkelt att föreställa sig att det var närheten till Vänern som gjorde att bronsåldersmänniskorna valde att bosätta sig här i trakten. Sjön var en viktig förbindelselänk under en tid då vägbyggandet inte var särskilt utvecklat, och att färdas på vatten var både snabbt och effektivt.
Från Bronsåldern är det relativt få boplatser som är kända, men i Götene har det påträffats spår efter människor som levde här mellan 1100 före Kristus. och 500 efter Kristus. Även ett antal boplatser från stenåldern har upptäckts i kommunen och det är inte omöjligt att människor levde på dessa platser även under bronsåldern.
Hällristningar
I området har flera hällristningsfynd påträffats. Idag går det att besöka både Blomberg och Flyhov för att ta del av de inknackade hälsningarna från våra förfäder. Det finns uppgifter som visar på att liknande fynd gjorts i trakten, men då dessa inte gått att finna är det troligt att de förstörts av vägbygge eller liknande. Uppgifter pekar ändå på att trakten varit en populär plats för människor att bosätta sig på.
Rösen
Den gravtyp som främst förknippas med bronsåldern är rösen. I Götene kommun finns rösen bland annat i Forshem. Uppgifter om ett röse finns också i Kinne-Kleva i närheten av Flyhov. Detta avlägsnades emellertid från platsen under slutet av 1800-talet. Under arbetet tillvaratogs en spjutspets av brons, men den har sedan dess kommit på villovägar.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Serviceinformation
-
Informationstavla
