Jättakullens hällkista

Med sitt läge på kullen syns hällkistan tydligt. Foto: Claes Ström

Mitt emot Södra Härene kyrka, alldeles intill E20, ligger Nordens största hällkista. Det 4000 år gamla gravmonumentet är väl värt en bensträckare.

Jättakullens hällkista är frilagd och relativt välbevarad. Den är 14 meter lång och fyra meter bred, vilket gör den till Nordens största häll-kista. Kistan är uppbyggd av stora hällar, som i de flesta fall fortfarande står på plats efter drygt 4000 år.

Kistan är indelad i flera ”rum”. Det största och tydligaste ligger i norr och saknar numera helt takhällar. Däremot kan man se de enorma takhällarna i kistans södra del. Den största hällen är en meter bred, 2,6 meter lång och en halvmeter tjock. På en annan av de stora hällarna i kistans södra del kan man urskilja några skålgropar. Stenen är starkt vittrad, och förmodligen har skålgroparna en gång varit fler.

Hällkistan är inte arkeologiskt undersökt.

Att tänka på som besökare

Jättakullens hällkista ligger på privat mark. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Gravfältet på Lundskullen. Foto: Andrea Grave-Müller

Hällkistan på Jättakullen är från en tid långt innan Sverige fanns. Här levde en jordbrukande befolkning, som gjorde sina redskap av flinta och trä och som tillbad gudar vars namn är glömda sedan länge.

Jättakullens hällkista är däremot inte den enda i området. Ytterligare en välbevarad hällkista ligger på gravfältet Lundskullen någon kilometer längre söderut och en annan går att finna vid gården strax intill Lundskullen.

Fler hällkistor eller rester av hällkistor finns också ett par kilometer väster om Södra Härene och Fötene, vid Paradissjön öster om Ribbingsberg, i Fåglum och i Klåvnasten, några kilometer sydväst om Härene.

En av traktens hällkistor, bara 300 meter från Jättakullen, blev i början av 1950-talet utgrävd och borttagen. I hällkistans inre visade det sig att jordlagren blivit rejält omrörda. Bland annat hade en ugn murats upp mot en av väggarna i sen tid. Bland fynden arkeologerna gjorde fanns ett flertal flintdolkar (varav några mycket välgjorda), spjutspetsar och pilspetsar i flinta, skifferhängen, keramikkärl och keramikfragment, skelettrester och omkring trettio liter brända ben från människa och djur. De brända benen tyder på att hällkistan använts för begravningar även under bronsåldern, en bild som stärks av att en del av keramiken bedömdes vara av bronsålderstyp.

Exakt var människorna bodde under yngre stenåldern vet man inte, men arkeologerna har funnit spår som tyder på att boplatser funnits exempelvis i Fölene sydväst om Södra Härene, där man bland annat funnit både flintavslag och flintredskap.

Runt om i trakten finns också många platser med skålgropar, en form av hällristning kan vara från stenåldern. Skålgropar förekommer bland annat på megalitgravar.

Genom landskapet flyter Nossan, som var en viktig transportled.

Kontakt

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering